Yoga, training and health inspiration for you

Januari är avslutad och februari är här. Hur gick det med intentionerna, med nyårslöften och mål under årets första månad? Förhoppningsvis har du kommit igång med yoga, träning eller vad det var som just du behövde. Det är nu det verkligen gäller, att hålla kvar, att etablera de goda vanorna som skapas under kommande veckor. Tillsammans kan vi peppa varandra, här är ett första steg! 

Januari kom och gick. Och med den ibland den där motivationen och peppen du först kände när det nya året tog sin början. Verkligheten gav dig kanske en omgång med ett berg av jobb, VAB, förkylning eller annat smaskigt? För faktum är att till exempel gymmen svämmar över i januari, men redan i februari blir det lugnare, till en början i liten skala för att sedan i mars successivt bli mindre och mindre folk. Jag har jobbat i gymbranschen i många år, jag vet. Och det är alltid lika fascinerande.

Samma gäller med många andra nyårslöften, som ofta är grunden till dessa ökningar. I januari peppade vi dig att mjukstarta det nya året, att sätta en intention som kommer från djupet av dig. Nu kommer vi hjälpa dig att försöka bibehålla det du påbörjat, att låta det bli en god vana som snart sitter som en smäck och inte känns lika svår att bibehålla, bara du håller ut den där första tiden. För så är det, det tar tid att sätta en vana. Disciplin är nyckeln. Men med det ordet kan även prestationen komma, åtminstone för prestationsprinsessor som jag själv. Aha, yes, en utmaning, struktur, disciplin – min lite maniska sida som en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna går igång på alla nivåer.

Intention vs nyårslöfte
Det är faktiskt en stor skillnad på att sätta en intention och avge ett nyårslöfte eller sätta ett mål. En intention är något du sätter från hjärtat, snarare än mind, eller sinnet. Det är något du verkligen vill men som kan kännas lite luddigare än ett mål eller löften då det inte är lika konkret, lika kantigt, utan mer mjukt i kanterna. En intention som verkligen kommer från hjärtat ger dig riktning och grundning medan ett mål mer motiverar dig och ett löfte lättare kan sätta käppar i hjulen för det du vill uppnå.

Så hur var det nu, var det ett löfte som känns lite svårare att bibehålla, eller en intention som skapar förändring på djupet, i längden? Du kan alltid sätta en intention. Så har du inte redan en för året, sätt dig ner, andas, meditera kanske, skriv och låt det som ditt hjärta längtar efter få visa sig och leda vägen. 

En månad fylld av goda vanor

Så, ta februari och skapa just de där goda vanorna, med regelbundenheten som en röd tråd genom all rörelse, avslappning, andning, träning med mera. Att bibehålla det du kickade igång i januari och nu låta det sätta sig på djupet. För att få till dina nya vanor finns det massor av inspiration och vägledning, såsom: 

• Temamånad: Power of the elements – låt Milla Floryd guida dig genom de fem elementen för att få inspiration till mer yoga. Ett element per vecka, utforska hur de påverkar just dig och hur du därigenom kan leva mer i harmoni med dig själv och din omgivning.

• Gratis inspirationsvideo: Du kan välja att haka på Tanjas sköna rörelser i videon här ovan, ta några minuter varje dag under februari och gör dem. Regelbundenheten kommer göra skillnad, även om det bara är en kort stund åt gången.

• Träningsprogram: Det finns massor med sköna träningsprogram här på Yogobe. Om du inte hoppar på temamånaden, välj det som du behöver (snarare än det du vill ha, det är en skillnad :)) den här månaden.

Inspirationspåfyllning IRL

Den här månaden sker en av höjdpunkterna i yogasverige, den 9-12 februari går nämligen Yoga Games Stockholm av stapeln för tredje gången. Behöver du inspiration för att bibehålla dina goda vanor är detta ett perfekt ställe för påfyllning. Läs mer och boka här!

Gratis dropinklasser med Yogobe och Yogiraj under Yoga Games:
I dropinsalen kan alla, även du som inte köpt biljett till resten av konventet, ta del av alla klasser, helt gratis! De klasser vi erbjuder här är:

• HOLI VOCAL SALUTATIONS, med Ulrica Gulz – Lördag 12.30-13.30
  Öppna kroppen och utforska din röst i en modifierad solhälsningssekvens med stol. Rösten sjunker dit ditt andetag för dig. Där startar rösten och ljudet sin resa ut. Lär känna kontakten med andningsmusklerna i magen och låt ljudet flöda på luftströmmen med mjuk och öppen hals. Passet kan med träning påverka röstens register, klang och bärighet. Ett ”piller” mot en harklig eller hes röst och en trög motsträvig kropp. Passet inleds och avslutas med stillhet och närvaro i andning och flödande sångmeditation för den universella modersenergin.

• URBAN MOVE, med Elin Wennman – Söndag 14.00-15.00
  Ett träningskoncept som Elin Wennman utvecklat tillsammans med Yogobe, träning för oss alla men mycket fokus på vår core, skuldror och höfter i en färgstark cocktail av balans, stabilitet, styrka och puls. För dig som passionerad yogautövare är Urban Move ett perfekt komplement till din yoga. Mjukt, inbjudande och utmanande på samma gång, pulstoppar för intensitet, hopp för att belasta och stärka skelettet, drivet och öset för att kicka igång endorfinerna. Power, passion, lekfullt och galet bra träning, sedan adderar vi riktigt skön musik som pricken över i:et. Testa, skala av och lägg till, ta det ett steg i taget och ha riktigt kul på vägen.

Se hela gratisschemat här! 

Hinner du inte gå nu i februari? Misströsta inte, under systerkonventet i Göteborg den 27-29 april får du en ny chans.

"Jag är nervös. Och orolig. Jag vill att det ska gå bra. Jag vill göra deltagarna nöjda. Jag vill göra gymmet nöjda. Men just nu vill jag helst springa och gömma mig så jag slipper genomföra passet." Yogalärare Annica Holmberg om hur rädslan och gamla mönster kan dra ner oss vid en ny utmaning. Och hur vi genom att tillåta känslorna faktiskt kan skingra rädslan.

Att växa genom att blicka inåt och reflektera

Händerna skakar lite när jag tänder värmeljusen. Rösten darrar lätt när jag börjar prata. Hoppas de inte märker det. Fake it. Låtsas som om du har det här under kontroll.

– Hörs jag? frågar jag.

Deltagarna nickar. Jag känner att jag måste förklara mig.

– Det är första gången jag undervisar här, så det är alltid lite nervöst innan man får igång tekniken på ett nytt ställe, säger jag.

Sanningen är att det är första gången jag undervisar. Punkt. Och det är inte bara tekniken jag är orolig för. Det är första gången jag undervisar en Forrest Yogaklass. Jag är nervös. Och orolig. Jag vill att det ska gå bra. Jag vill göra deltagarna nöjda. Jag vill göra gymmet nöjda. Men just nu vill jag helst springa och gömma mig så jag slipper genomföra passet. Om ändå ingen har anmält sig så att passet blir inställt. Eller om det kunde bli en brandövning. Eller om jag kunde bli akut sjuk. Kanske i lunginflammation, som min stackars man har fått. Då kan jag nog inte undervisa på flera veckor.

Men inget av ovanstående inträffar. Tio deltagare sitter snällt och väntar på mig. Ingen brandvarnare går igång och mina lungor är helt fine. Jag sväljer nervositeten. Tar på min bästa självförtroendemask och jag-har-det-här-totally-under-controll-leende. Och så undervisar jag min klass. Jag vill inte att deltagarna ska märka att jag är nervös. Jag vill att de ska tycka att jag är jätteduktig och proffsig och tro att jag har gjort det här i flera år.

Tröttheten av att söka bekräftelse utifrån

Klassen går ganska bra, för att vara första gången. Så skönt att ha den första avklarad tänker jag när jag kör hem. Första gången måste väl vara den värsta. Nästa gång känner jag mig nog säkrare. Fast jag märker samtidigt hur nervositeten börjar komma inför min nästa klass och när jag kommer hem kollapsar jag i soffan. Jag är jättetrött. Jag har spänt mig så. Det tröttar ut mig att hålla nervositeten stången. Att låtsas att jag är bättre än jag känner mig. Att söka bekräftelse från deltagarna. Från gymmet.

Jag går igenom saker som gick bra med klassen. Och saker som jag vill utveckla. Bra så. MEN. Jag inser att jag har hamnat i det gamla stressmönstret. Rädd för att misslyckas. Rädd för vad andra ska tycka. Och så biter jag ihop och gömmer min oro inom mig och visar upp en helt annan fasad. Men oron försvinner inte. Den ligger därinne och skvalpar. Gör mig trött. Rätt som det är far den upp till ytan som i en tryckkokare och jag får gråtattacker och panikattacker.

Syna de höga kraven på dig själv

Det var så jag hade det förr. Innan utbrändheten. Hela tiden. Alltid på spänn, orolig för att inte räcka till. Men nu? Efter allt jobb jag gjort med mig själv. All yoga. All meditation. Jag vet ju bättre nu. Och så dömer jag mig själv för att jag känner mig otillräcklig. Dubbel bestraffning.

Jag sätter mig och skriver ner vad jag känner. Nystar upp. Nervositet inför något nytt. Helt naturligt. Vilja att det ska gå bra. Naturligt. Vilja bli bättre. Naturligt. Så allt det där är naturligt och okej. Men problemet är, tror jag, att jag trycker ner det och gömmer det. För att det känns fult. För att den gamla rösten har kommit tillbaka. Den inre kritikern som dömer ut allt jag gör och säger. Som viskar: du är inte bra nog, du duger inte, du är ful och du kan inte det här, du är dålig och värdelös. Det är den rösten som gör att jag stänger in och sätter upp en fasad. Som gör att jag tror att jag har något att bevisa. Att jag måste göra allt jag kan för att de inte ska märka att jag är en bluff.

Så mycket snabbare jag märker det nu i alla fall. Lyfter fram det i ljuset. Vågar syna sömmarna och vara ärlig med vad jag känner.

Vad som tar energi – att låtsas

Och skuggorna skingras faktiskt när jag låter ljuset falla in, skammen spricker som troll i solsken. Jag förstår att det här beror på att det är ett stort steg för mig. Det betyder något. Att klara det här efter de mörka, trötta åren betyder så mycket. Och så blir jag rädd. Rädd för att förlora det och misslyckas. Rädd att jag inte är värd det och tror att jag inte kan. Och att jag måste fejka det, att det inte får märkas. Det är det som tar min energi, inte att hålla själva yogapasset. Det är så utmattande att låtsas. Som att hålla en badboll på plats under vatten utan att det ska synas på ytan.

If it doesn't scare you even a little, it's not worth doing.

Rädslan visar att jag är på rätt väg. Så jag kommer inte sluta vara rädd. Men kanske kan jag sluta vara rädd för rädslan. Jag får tillåta mig att känna det. Stanna i känslorna. Tillåta mig att vara nybörjare och göra misstag. Tillåta nervositeten. Tillåta misslyckanden. Och framstegen och framgångarna. Det fula och det fina. Tillåta allt. Allt som är mig. Tillåta mig. Jag är tillåten att vara mig själv. Så nästa gång jag kliver in i salen så får händerna skaka och rösten brista. Jag vill inte vara en perfekt robot. Jag vill undervisa från hjärtat, utifrån mig själv. Scary as hell men det är enda sättet. Ända sättet att vara modig och ända sättet att få kontakt – både med andra och med mig själv.

There is a crack in everything. That´s how the light gets in. And out.

Lästips

• Vägra rädslan, leve kärleken! Av Emma Öberg
• Mitt möte med yoga: Från huvudet till kroppen, av Annica Holmberg
• Tips till nyblivna yogalärare, av Elin Jensen och Lisa Andersson Rhodiner

Videotips – yoga och föreläsningar för inre styrka och lugn

Yogobe Video: e62a Yogobe Video: 2e5a Yogobe Video: 72ez Yogobe Video: k92t

Om Annica Holmberg

Annica gick på sin första yogaklass 2006. Sedan dess har yogan varit en del av hennes liv och än viktigare blev den 2012 när hon blev sjuk och utmattad till följd av stress. "Yin yoga och Restorative hjälpte mig slappna av på djupet vilket var helt nödvändigt för att börja läka. Forrest Yogan byggde upp mig och lärde mig förändra mina stressmönster." Läs mer om Annica på hennes hemsida! 

Nytt år med förhoppningar och visioner om framtiden. Hur gör vi för att hålla dem vid liv, för att göra dem levande, för att lyckas? Jag tror på intention, mindset och vägledande ord för att leda oss i den riktning vi vill. Vad tror du? Notera alla små steg på vägen och slå dig hårt för bröstet! 

Vi är alla olika, unika… ja precis så som det ska vara. Det som funkar för mig kanske blir en för stor press för någon annan. Det som funkar för dig kanske blir krav för mig.

Jag tycker om utmaningar, sån är jag, samtidigt anser jag mig vara realistisk och efter att ha jobbat med människor och livsstilsförändring under många år vet jag att små steg är fantastiska steg, och framförallt att det gäller att notera varenda steg man tar och slå sig hårt för bröstet, vråla stolt och våga vara nöjd över sig själv. Våga lyckas. Då växer vi. <3

Vad vill du? Vad är ditt mindset som du vill plocka med dig i vardagen? Vilka ord, tankar eller handlingar kommer kunna hjälpa dig när du kör fast i en tankevurpa eller inte uppskattar dig själv tillräckligt mycket? Sätt ditt mindset, din intuition, skriv ner den och läs den ofta. Gör den till din. Äg den. Låt den vara enkel men betydelsefull. Välj något som är nåbart så du har lätt att lyckas. Åter igen. Våga lyckas. Då växer du. <3

Hitta ett sätt att dokumentera de där stegen du tar, så du ser dem, så du förstår… du gör det du hade tänkt, du lever efter din intuition, ditt mindset. Du lyckas. Du utmanar dig själv, och du lyckas.

Ett av de år, ett av de mindset, en av de intentioner som faktiskt på riktigt förändrade mitt sätt att vara, agera och se på mig själv var denna: Be Me, Be Real, Be Happy.

Jag tror det var 2014. Jag vågade vara alltmer ärlig, mot mig själv och andra. Vågade visa mer av mig själv och stå emot att vara den jag trodde att andra förväntade sig att jag skulle vara. Det var (och är) många gånger svårt. Och självklart var det (och är det) många gånger jag inte agerade efter mitt mindset, men jag tänkte till, kände efter, vågade mer och mer och det gjorde mig glad inuti, hela vägen in i magen och hjärtat.

Det mindsetet bär jag fortfarande med mig och jobbar vidare på. Jag ser stegen jag tar, jag växer med besluten och jag är stolt.

Hur tänker du? Dela med dig, gärna i vår Facbookcommunity BEYOGA365.
Var stolt och våga lyckas <3

Kram Elin

Träna gratis med mig på Yoga Games! 

Det är maffigt, häftigt och ska bli jäkligt spännande. Urban Move ska få gästa drop-in-salen på Yoga Games på Münchenbryggeriet i Stockholm i februari!

Klassen kan inte förbokas utan det är ”först till kvarn” som gäller, och kolla in detta:
Det är GRATIS och även de som inte köpt biljett till Yoga Games får vara med, söndagen den 11 februari kl 14.00 kör vi.

Konceptet Urban Move är träning som är enkel, rolig, anpassningsbar och med fokus på rörlighet, stabilitet, styrka och puls – allt i en färgsprakande kombo, framtaget av mig och Yogobe. Det är inte yoga, men då jag älskar yoga och kör en del själv, både lär ut på klasser och myser med yoga hemma, så finns det så klart yogainfluenser i Urban Move. Man känner nog igen en del som yogautövare. Det är ett fint komplement om man älskar yoga, men vi adderar explosivitet, hopp och det där jag älskar… untz untz.

Läs mer och se hela schemat här!

Kör Urban Move online

Du hittar träningsprogrammet Urban Move här, sedan finns även videorna i videobiblioteket:

Yogobe Video: 9bx2 Yogobe Video: 5r3f Yogobe Video: 64su

Foto: Magnus Wennman

Jag har länge gått och tänkt på hur jag kan inspirera andra att ta sig till yogamattan då jag själv ofta inspireras och lyfts av andra och deras berättelser. Jag hoppas därför att detta inlägg kan göra samma sak för dig. Här berättar två andra yogisar och jag om vår yoga, vad den betyder och varför vi alltid återkommer till mattan.

Det absolut svåraste är ofta att ta sig till sin matta, håller ni inte med? När vi väl står på mattan brukar det mesta falla på plats. Det är den där lilla sekunden av att inte låta tankarna ta över som ofta tar oss hela vägen. Och visst är det så att man aldrig någonsin ångrar sig bara man tagit sig till mattan!?

Eftersom jag hittade till yogan under en tid i mitt liv när jag inte mådde så bra blev den nästan direkt ett verktyg jag kunde använda för att landa, grunda och hitta tillbaka till mig själv. Att blicka inåt var någonting jag aldrig tidigare gjort och därmed startade här en resa jag än idag befinner mig på.

Låt mig ärligt säga att det inte alltid är så att jag vill gå till min matta. Men att få möta mig själv varje dag är ett sätt för mig att checka in, känna efter och landa. Att få den stunden, oavsett om det är lätta eller tunga steg som tagit mig dit, gör att jag mår bättre i mig själv - något som för mig personligen är min största anledning till att uppehålla en regelbunden yogapraktik. Visst är det så att det krävs disciplin, helt klart. Men behöver verkligen allting vara lätt? Är inte hela livet lite av en upp- och nedgång av svårt och lätt? Att oavsett hur det ser ut och känns i vissa perioder av livet, göra de saker som får oss att må bra, skapa en hållbar hälsa och livsenergi som ingen kan ta ifrån dig. – Jasmin

Yogin Josefins inspiration
Jag har under min uppväxt alltid varit fysiskt aktiv och testat på ett flertal olika träningsformer eftersom det fått mig att må bra i kroppen, men även inbringat sömnstabilitet etc. Men det var först då jag hittade yogan som träningen kom till en ny nivå som inte bara var fysisk utan som även gav mig så mycket mer i det vardagliga livet. Yogan har hjälpt mig att lättare se på livet från flera olika vinklar. Det finns så många sätt att bemöta livshändelser på och yogan har hjälpt mig att välja ett ljusare sätt att se på saker och ting. Att ha en daglig praktik är för mig en trygghet, jag vet att den alltid är med mig och jag kan utöva den när och var jag vill på jordklotet. Det är för mig även en trygghet att följa en serie (ashtangayoga) där varje ny asana (yogaposition) bygger på en tidigare och allt följer en viss logik som jag känner inte bara är tagen från ingenstans. Tillsammans med en lärare arbetar man sig fram till den nivån man är på i dagsläget som följer den nuvarande kapaciteten. Yogan har med andra ord inte bara gjort mig till en fysiskt starkare person, utan även till en tryggare och gladare.

Att komma upp varje morgon och ta sig till shalan (yogastudion) och mattan i tid och otid är lättare vissa dagar medan det andra dagar är mer eller mindre omöjligt. Men för mig så är det i dagsläget, efter en graviditet och förlossning, extra viktigt att komma upp och iväg de dagar jag kan ta mig till shalan då min egentid där gör mig till en bättre mamma och partner. Jag gör även min kropp en tjänst då jag ofta vaknar upp med smärta i skuldror och nacke på grund av en svag core och inte alltid perfekt ergonomiska amningsställningar. Nu senast gick jag iväg trots att jag bara fått 3 timmars sömn eftersom jag hade så ont mellan skuldrorna att jag kände att min kropp behövde yogan mer än sömn just den dagen. Och någonstans i mitten av min praktik så släppte spänningarna. Jag kan inte peka ut en speciell asana eller liknande utan det är sekvensen av asanas och flödet i sig som får det att släppa, vilket där och då känns som magi eftersom det är sådan lättnad när smärtan lättar. – Josefin

Yogin Paulines inspiration
The yoga practice is a special time to meet my inner self, to go within, withdraw the senses and come back to something simple, essential and timeless while the world appears to spin so fast around us. Connect to the sound of the breath, the suppleness of the spine, the earth and the expansion of the body in space through the geometry of the postures. The practice in the shala brings me a special energy of communion and togetherness while my home practice makes me feel connected to the lineage of practitioners. In both ways I feel supported and inspired to learn and see more clearly the movement of my mind through the mirror of the practice.

Waking up every morning, it feels as natural to dedicate a time for practice as to have a shower or eat breakfast. Sometimes the practice is a positive thought, a conscious breath, a “thank you” to life, an intimate breastfeeding time with my baby, reading a few inspiring lines of a book or an extended 2 hours ashtanga practice. The mat is like the unfolding score of life and our body an instrument. We are here to play the white notes as well as the black. Life in this world is dual and the sincere practice a tool to point us to the deeper truth of who we really are. – Pauline

Lästips

• Skapa en regelbunden yogapraktik – tips på vägen!
• Yoga + Ayurveda = Sant, av Jasmin Hedlund
• Öppna upp kropp och sinne med ayurveda, av Jasmin Hedlund

Föreläsningar med Jasmin på Yoga Games

Den 9-11 februari 2017 är det dags för nästa Yoga Games Stockholm, med massor av inspirerande klasser och föreläsningar. Du har då möjlighet att träffa Jasmin under hennes två föreläsningar om ayurveda. Läs mer om föreläsningarna här och kika på resten av schemat och boka din biljett här! Om du bokar biljetter till både lördag och söndag får du 300 kr rabatt med koden YOGOBE.

Videorekommendationer

Nedan får du rekommendationer på ashtangayoga- samt andra kom-igång-sekvenser som är mindre fysiska. Här hittar du alla ashtangasekvenser  i videobiblioteket, här våra kom-igång-sekvenser och här hela vårt videobibliotek. Om du inte är medlem kan du testa tjänsten gratis 7 dagar för att utforska. 

Yogobe Video: 75jy

Här kan du se denna sekvens gratis, utan att vara medlem, samt läsa mer om Ashtangayoga.

Yogobe Video: 53hc Yogobe Video: 5z8b Yogobe Video: 2w5h Yogobe Video: 53gs Yogobe Video: 4ax6 Yogobe Video: 8d4s

"Jag börjar se på mina tankar, ord och handlingar i ett nytt ljus. Det är lika jobbigt som lärorikt." Carolina Molse skriver om att lyssna inåt, vad ahimsa, icke-våld betyder för henne och hur reflektion kan hjälpa henne öppna upp även om det känns jobbigt. 

Belysningen i salen är dämpad och längst fram är värmeljus utplacerade i vackra glasskålar av olika storlekar i milda pastellfärger. Mitt yogapass närmar sig sitt slut och jag ligger ner och vilar på det ljusa trägolvet. Runt omkring mig hör jag andetagen från människor i olika yogapositioner. Andetag som är ytliga, en del är djupa, andra är avslappnade och somliga ansträngda. Att lyssna till andetagen får mig att inse att personerna omkring mig var och en möter sin unika utmaning. Det är vackert på ett sätt som är svårt att beskriva och jag fylls av ödmjukhet inför dessa människor.

När jag inledde min yoga idag var kroppen stel. Flertalet positioner tog emot och jag kämpade med att hantera min frustration. Samtidigt försökte jag intala mig att allt är precis som det ska vara och fokuserade på att andas genom varje rörelse. Efter en stund släppte stelheten och mot slutet lättade även smärtan i ländryggen som smugit sig på under de senaste månaderna.

Men nu vilar jag och ett ord fångar mitt medvetande när jag sätter mig upp. Ahimsa. Ordet, som man ibland hör i samband med yoga, betyder icke-våld och kan också tolkas som att man varken ska skada andra eller sig själv i tankar, ord eller handling. Nyfiket låter jag ordet uppta mitt sinne och i flera dagar efteråt funderar jag på ordet och dess innebörd för mig. Jag börjar se på mina tankar, ord och handlingar i ett nytt ljus. Det är lika jobbigt som lärorikt. Är jag alltför kritisk, alltför dömande? Tyvärr inser jag att så nog har varit fallet. Jag som brukar hävda att man alltid har ett val. Att det handlar om förhållningssätt. Varför jag har valt att se på min omvärld ur en negativ lins kan jag inte riktigt svara på. Av olika anledningar har jag onekligen haft fel fokus i mitt liv just nu. Tacksamt tar jag emot mitt medvetandes uppmaning om att vara varsam med hur jag tänker, i det jag säger och i det jag gör.

En av mina yogainstruktörer hänvisade en gång till ett citat då jag uttryckte mina tillkortakommanden inom yogan. Den gången var de fysiska men jag väljer att tänka att samma uttryck kan innefatta de mentala delarna. Meningen hon citerade var: ”Do your practice and all is coming”.

Carolina

Lästips

• Inget är för evigt - förutom förändring, av Josephine Selander
• Prana - does it really exist? av Simon Krohn
• När var du senast ödmjuk mot dig själv? Av Carolina Molse

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Carolina är numera en återkommande och uppskattad gästbloggare här på Yogobe, hennes vackra inlägg går alltid rakt in i hjärtat. 

Camilla Persson är ledarskapskonsulten som beslutade sig för att dra i handbromsen och äntligen titta djupt in i sig själv. Under ett år valde hon att lägga fokus på daglig yoga och meditation. Här berättar hon om sitt första yogaår, hur utmaningar, tålamod och inte minst mod lett henne in på resan mot sanning och förändring. Inifrån och ut. 

---

Mitt år med yoga & meditation

Den 2 januari 2015 så gav jag, efter fler år än vad jag vill kännas vid, upp min inre mentala kamp. Jag hade under en längre tid börjat inse att det sätt jag levde mitt liv på inte fungerade. Men jag hade ingen aning om vad jag skulle göra istället. Under många år så försökte jag istället göra mer. Mer och mer av allt. Mer jobb, mer träning, mer böcker i personlig utveckling, kurser, seminarier. Vad som helst, så länge det var mer. Men jag hade hela tiden den där lilla rösten inom mig som viskade "Stilla dig". 

Så jag stillade mig. Och började lyssna. Jag bestämde mig för att jag skulle ta en time-out från mitt hektiska prestationsliv och stanna upp. Eller i mitt fall tvärstanna. Med start 2 januari 2015 slutade jag med alla andra träningsformer för att under ett år uteslutande ägna mig åt yoga och meditation. Varje dag. Detta beslut förändrade mig och mitt liv på ett sätt som jag aldrig trodde skulle inträffa.

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

För visst är det så att när jag söker sann förändring, sann transformation, när jag söker att göra upp med mig själv, är detta inte en resa som i alla stunder går med lätthet. För all förändring börjar i sanning inifrån, och all sann förändring manifesteras först i det inre innan vi ser det i det yttre. Och det som händer, eller det som hände mig, var att jag inte längre kunde fortsätta att ljuga för mig själv. Och låt oss vara ärliga med varandra, ibland använder vi självbedrägeriet som ett sätt att slippa välja. Och plötsligt stod jag där. Och jag insåg att jag behövde göra ett val.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna och vilja falla.

Men när jag stod där, vandrande på randen av, ska jag eller ska jag inte, så någonstans i min besutsamhet. Någonstans i mina fortsatta dagliga möten av mig själv på mattan, så började långsamt något att förändras. Först var det som en svag viskning, ett stilla ljud i fjärran. Något som jag både hörde och inte hörde samtidigt. Och som en konsekvens av detta så stillade jag mig ännu mer. För jag förstod att något viktigt höll på att hända. Och plötsligt stod jag där. Som en vinglig kalv som tar sina första steg, men jag stod där. Och jag förstod att jag måste handla. Och i det ögonblicket blir det som tidigare var så svårt, plötsligt så enkelt. Och jag drabbades av klarsynthetens blixt. Och den inre förändringen började manifestera sig i en yttre. Och jag började förändra saker som inte längre tjänade mig. Och min inre och yttre förändring började mötas. Och jag fördjupade och förädlade sanningen om mig själv. 

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.
- Ur Karin Boyes dikt ”Ja visst gör det ont när knoppar brister”

Och därför fortsätter jag. För jag har förstått att jag funnit en juvel, och jag har förstått att jag har påbörjat resan hem. Och jag känner med varje fiber i min kropp och min själ att detta är en väg vi alla förr eller senare måste vandra och att det alltid, alltid, i slutändan är värt det. Och jag har insett, att året har inte slutat. Resan har bara börjat.

Namaste
Camilla

Camillas videofavoriter på Yogobe

• Anja Berghs Cellandningsyoga - det finaste jag kan göra för min kropp och själ. ÄLSKAR det här passet!

• Johanna Anderssons Global Yoga Yin - en kärlekshandling till mig själv.

• Cecilia Gustavssons SomaMove - när jag vill bli riktigt, riktigt trött. SomaMind - när jag behöver landa.

• Victor Fridhs Yoga Nidra - när jag behöver slappna av och hitta hem.

• Josefine Selanders Viryayoga nivå två - passet som alltid finns med när jag vill ha en bred genomkörare.

• Josefine Selanders chakrayoga - brukar köra en temavecka nedifrån och upp när jag behöver balansera.

• Emelie Steens barnyoga - för vår familjeyoga.

• Monika Björns yoga för löpare - efter löpträning och powerwalks.

Lästips

• Läs mer om meditation och se hur detta fantastiska verktyg kan hjälpa dig!
• Mitt möte med yoga - öppenhjärtliga inlägg av våra medlemmar om hur yogan hjälpt dem hitta hem.
• Inspireras av några av Camillas tidigare blogginlägg här på Yogobe:
  • Meningsfulla arbeten lyfter organisationen
  • Holistiska ledare kan göra skillnad
  • Hur du hittar in i stormens öga

 

In February Yoga Games comes back to Stockholm. As usual there is an amazing line-up of teachers and trainers presenting at this huge event. One of them is Shay Peretz. Shay lives and teaches in Stockholm but has a very inspiring background. In this interview we get to know a bit about who he is and what yoga has done for him. Don't miss the chance to meet Shay in person and take his class at Yoga Games!

---

Yoga makes you see yourself
In his classes Shay draws inspiration from Forrest Yoga, Ashtanga and Bhakti Yoga as well as from his stay in a monestary. For Shay, Yoga is a lot of accepting who you are. 

– I would say that yoga for me is cultivating the art of seeing. I see a lot of people coming to yoga classes wanting to leave with something, something they didn’t think they had before. I think we through yoga are learning to accept what we need to let go of. Seeing your true self. For me personally, yoga hasn’t made me a better person but it has made me see all the sides of myself, including the more unpleasant ones. 

Found shelter in a monestary
Shays background is indeed inspiring. He has been practicing yoga since his early twenties, which now makes it over 20 years. But he came to start teaching when he had to deal with difficulties in life.

– 10 years ago I went through some hard times, when I became homeless. Out of desperation I reached out to a monastery called Green Gulch Zen centre which is a monk training school to learn to serve communities. I pretty much went there and asked for shelter and ended up staying for almost one year. 

To be a monk wasn’t really for Shay. With a laugh he says that he appreciates some things too much in life to give them up. But he took a wove to serve communities. Here yoga became a platform from which he could share his experiences and help others. 

– I’ve been influenced by the ideas of a favourite author of mine, Jospeh Campbell. I highly recommend his books. He writes about the motif of the Heros journey, which has three parts; Separation, initiation and return. Each one of us has to leave what is familiar to go through this initiation process. Hopefully in time we return home, and to our communities, with this new understanding of ourselves. Being able to offer something in return to what we left. 

Been moving a lot 
Shay has been moving around a lot for his whole life and spent his childhood in several countries. Born in Israel he moved to Argentina at the age of three where he stayed for 3-4 years. After that the family moved to Uruguay, then back to Israel for a while and then he ended up in USA. At 19 Shay moved to California where he moved around a lot until he ended up in Sweden. 

– Like so many others I came here because of a girl. I’ve been here for four winters now. 

Shay doesn’t feel like the person that gets affected in a negative way of moving around. On the contrary he feels quite comfortable with it. 

– I somehow feel that it is my destiny to move around. I like the aspect of being uncomfortable for a while, that gives me the opportunity to be able to grow. It forces me to learn new things and to rediscover myself.

The classes at Yoga Games
Shays classes this year are called East to West Flow and From movement to stillness (read more below) in which we will be able to experience our bodies in a fluid vinyasa flow. No class looks exactly the same for Shay, hence the class will be adapted from the students in the room. 

– My classes are always very organic. I would say I’ve been preparing my whole life to teach, it always has a sense of myself. It is important that there is always an exchange with the people in the room and myself. I want them to be able to explore themselves. 

Shays class at Yoga Games

Saturday February 10th, 14:30: East to West Flow (Studio 1 Strindberg )
A vinyasa flow musical journey adventure traveling through east and west sound landscapes. Shay invites you to journey through a story-telling flow arriving calmer and more grounded.

Saturday February 10th, 18:00 : Form Movement to stillness (Studio 1 Strindberg)
How do we use asana and the physical body to arrive at a seated meditation? Weaving through a dynamic flow session to a short sited Zazen Medidation. Infusing myth, color, sweat and stillness.

Yoga Games Stockholm – February 9-11, 2018

For the fourth time Yoga Games will take place at Münchenbryggeriet in Stockholm. Three days of workshops and classes with inspiring teachers from around the world. See you there!

Discount for Yogobe members
As a Yogobe member you get a SEK 300 discount when booking both Saturday and Sunday – use code: Yogobe!

More info

• Check out the schedule for Yoga Games Stockholm here!
• Read more about Yoga Games Stockholm and Yoga Games Gothenburg.
• Many of the presenters at Yoga Games are also a part of Team Yogobe - see all videos online here!

To learn more about Shay, check out his Facebook page or Instagram: @darrmalik. 

Är det någonsin för sent att börja yoga? Eller skapa några nya vanor för den delen? Ja, vad vet jag om det? Jag har sällan identifierat mig med min ålder. Nu, när jag har passerat 40, gör jag det mindre än någonsin. Jag kan inte föreställa mig att det skulle finnas ett bäst före datum för att börja yoga. 

---

Min pappa yogade med mig när jag var liten, men även om det inte varit så och jag skulle ha börjat imorgon så skulle det omöjligen varit för sent. Det är väl inte för sent att skapa nya livsvanor bara för att man passerat 25? Om det hade varit fallet så hade jag fortfarande festat 3-4 dagar i veckan och jobbat som kroppsmålad nattklubbsvärdinna – för så såg mitt liv ut då.

I år firar jag 10 år som professionell artist. Nu tänker du säkert att jag dansat och tränat gymnastik sen barnsben, men nej. Jag dansade balett när jag var 3, tofsar i håret och liten dräkt med påsydd kjol. Balett blev jazzdans. 80-tal, hängslen och hatt. Min dans”karriär” var slut nån gång när jag var typ 10. Jag tränade olika kampsportstilar fram tills jag trillade över 20 års strecket, sen partajade jag i ett decenium tills jag träffade en cirkusartist som jag blev löjligt kär i och helt naturligt bytte livsstil. Till att uppträda. Då var jag 30.

Mhmm, tänker du. Jag yogade ju med min pappa när jag var liten, det borde ju förberett mig för mitt yrke som akrobat. Japp, yoga med pappa, men inte asana. Andning. Meditation. Asanas började jag utöva när jag träffade Anja Bergh, typ 2006 tror jag. Det mesta som jag kan göra med kroppen idag har jag lärt mig efter 32. Vad vet jag om att det aldrig skulle vara för sent att börja med nåt? Jag startar nya projekt hela tiden. För tillfället så håller jag på och tränar in en balansakt med moment som jag inte behärskade för några månader sen.

Jag har levt hela mitt liv efter mottot: hellre ångra nåt jag gjort än något jag inte gjort. Och det enda jag vet är att det alltid är perfekt i tiden, alla dagar, när som helst på dygnet, att öppna upp för möjligheten till att kunna älska mer. Att börja yoga är att öppna upp för möjligheten till att kunna älska mer. Det är aldrig för sent för mer kärlek. Det är aldrig för sent för yoga.   

Varma hälsningar,
Milla 

Länktips

• Program: Kom igång med yoga
• Gå med i vår Facebookcommunity BEYOGA365
• Yoga för idrottare

Härliga sekvenser med Milla

Yogobe Video: n6uz Yogobe Video: 65490571 Yogobe Video: v73h Yogobe Video: k5pt