Tydligen ska man vara rädd, seriös och tyst. Den här veckan har jag upprepade gånger fått det klargjort för mig. Det finns så mycket rädsla i vårt samhälle. Men hur skulle det vara om vi inte var rädda?
Det började när jag på en sida på Facebook berättade att jag inte var rädd för att springa i skogen ensam. Att jag inte riktigt förstod varför jag skulle vara rädd eller varför så många andra verkade vara det.
Det kändes som att rädslan i gruppen smittade varandra och ökade utan reell anledning. Jag bara berättade att jag inte var rädd. Inget mer än så. Men jag blev aggressivt påhoppad. Det var tydligen provocerande. Jag borde vara rädd. Jag borde vara liten och hjälplös. Och om jag inte var det borde jag i alla fall vara tyst. Så de som var orimligt rädda kunde fortsätta att vara det.
Sedan var det all kritik mot programmet Vegorätt som florerat i veckan. Ett program där programledarna anklagades för att inte vara seriösa utan amatörmässiga. Jag upplevde dem som glada, livsbejakande och samtidigt kunniga. Oerhört befriande. Men man ska inte vara glad, lekfull och njuta av livet då är man inte kompetent. Man ska ha ett seriöst uttryck, man ska passa in. Man ska inte ha tid att värdesätta glädje, det vackra, kärlek och hälsa. Man ska hålla igen på sin härligt passionerade glädjefyllda sprudlighet. Lekfullhet, intuition och ett stort hjärta passar inte in i normen. Det är provocerande. Man är inte rädd, inte tyst, det är inte seriöst. Det är flummigt med lycka. Och hotfullt. Om vi hade kärlek som drivkraft i våra handlingar hur skulle vårt samspel vara då?
Sedan var det Margot Wallström. En oerhört kompetent kvinna med stort patos som vågar stå för en politik som är obekväm, men rätt. Hon är inte rädd, inte tyst. Hon driver aktivt en utrikespolitik för att främja kvinnors situation och fred. Men hon borde vara det. Rädd och tyst. Annars kommer drevet.
Nu på morgonen lyssnade jag på kulturradion, en intervju med Ebba Witt Brattström där mannen som intervjuade henne på allvar frågade varför hon inte var räddhågsen, inte som de andra, hon var högljudd och skarp i debatten. Varför var hon inte räddhågsen? Vilken underlig fråga?
Rädsla håller oss tillbaks
Varför ska man vara rädd? Varför är det normen? Rädsla leder oss inte rätt. När vi är rädda gör vi ofta fel saker. Rädsla skapar impulsiva instinktiva försvarsbeteenden som skapar rädsla i andra, som skapar impulsiva instinktiva försvarsbeteenden, som skapar rädsla i andra och så vidare. Vi återskapar omedvetet försvarsmönster och låser oss i tänkta begränsningar. Vi låser inne det lekfulla glada. När vi är rädda har vi svårare att vara empatiska. Vi har svårare att gör sådant som är rätt för oss själva och varandra.
Tänk om vi kunde sluta vara rädda och tysta och göra bra grejer för oss själva och varandra. Kanske skulle vi ha ett samspel som var svårare att utnyttja för ekonomisk vinning eller annat maktspel. Statushierarkin skulle kollapsa. Och sanningen är den: Vi behöver inte per automatik vara rädda för hot som inte existerar.
Jag vägrar! Vägrar rädslan i mig. Vägrar den i gruppen. Vägrar rädslonormen. Vägrar att skrämma och låsa in det irrationella, lekfulla, glädjefyllda hjärtat så att det ska upplevas som seriöst. Och det betyder inte att jag inte är kompetent. Bara att jag inte är rädd, att jag är öppen. Bara att jag tillåter mig själv att var både och. Både rationell och intuitiv. Både höra orden och känna pulsen. Det expanderar mig in i min kraft. Det gör mig lycklig och större och sann. När jag ger tillstånd till mig själv att vara så öppnar jag också upp möjligheten för andra. Du behöver inte vara rädd, ”seriös” eller tyst. Du kan vara stor, lekfull, ömsint och avslappnad och kompetent, trygg, riktad och agerande. Du kan ta plats. Du kan vara du! Och du är fantastisk. Rädslan behöver inte begränsa dig och ditt liv. Tro inte på normen.
Hur skulle det vara om vi inte var rädda? Så mycket öppenhet och lek!
Join the revolution! Free yourself! Vägra du med!
Vägra rädslan i dig. Den är inte din. Den gör dig inte större!
Lästips
- Att finna oändligt mod och sitt inre rum, av Julia Lidbergius
- Var den du vill vara, av Linda Åslev
- Bli mer närvarande med hjälp av mindfulness
