Yoga, training and health inspiration for you

Tillhör du dem som ständigt jagar puls, svett och endorfiner? Eller dem som finner ro på en yogamatta kramandes på ett bolster? Oavsett, är du medveten om hur mycket du bör träna, på vilken nivå och vad som är optimalt för just dig och din ålder? Här får du lära dig mer om just detta!

Hur bör din träning se ut för att vara rimlig?

Fysisk träning är ett fantastiskt sätt att försöka skapa ett friskt och långvarigt liv. Men frågan är: hur mycket bör du träna? Det beror självklart på vilken typ av träning du utför och med vilken intensitet. För mycket och för hård träning kan skada din kropp på samma sätt som för lite träning kan leda till värk och diverse sjukdomar.

Övertränar du kan du få symtom såsom:

• Nedbrytning av muskelfibrer.
• Generell trötthet och utmattning. Du känner dig orkeslös och får inte längre energi av att träna.
• Stark muskelsmärta och eventuella skador.
• Ökat blodtryck.
• Träningen ger inte samma resultat.

Så hur bör du lägga upp din träning då? Det varierar och beror exempelvis var i livet du befinner dig och hur din livssituation ser ut.

Träning vid 20+

I den här åldern kan du känna dig näst intill odödlig och i den här perioden kan du träna riktigt hårt. Men tänk också på att du lägger grunden till en stark kropp som skall hålla hela livet.

Rör dig så mycket som möjligt. Träna varierat och våga testa nya grenar, pass eller utmaningar i diverse lopp. Glöm dock inte att också få till rörlighetsträning så att du inte blir skadad eller stel. Bra om du kan få till fyra effektiva träningspass i veckan med varierat fokus. Varva både styrka och kondition. Du kan såklart träna mer än så och det blir bonus, men det är också viktigt att känna “good enough”.

Träning vid 30+

Full fart både på hemmafronten och i yrkeslivet. Du kanske stressar mellan heltidsjobb, skola, matinköp och hemmet. Din kropp mår bra av träning och rörelse. Du kan träna ganska tufft och hårt om din kropp tillåter. Under stressiga perioder i ditt liv kan lugnare träningsformer vara att rekommendera, så du hittar ro och får återhämtning, och så att inte stress sätter sig i kroppen. Bra träning för dig:

• Löpning är bra när din almanacka är fullspäckad och du har svårt att hitta luckor för träning. Du kanske kan jogga till och från jobbet, på lunchen eller en snabb halvtimme på eftermiddagen. Gärna två löp- eller konditionspass i veckan. Det kan också vara en powerwalk om du känner att löpning inte är för dig.

• Yoga passar perfekt för dig som känner dig stressad och kanske har värk i kroppen och stela kontorsaxlar. Kortare sekvenser är bättre än inga alls!

• Spinning & cykling kommer göra dig mera uthållig och hålla igång din förbränning. Det är tufft och svettigt. Att både cykla inne och ute ger dig möjlighet att hitta ett skönt fokus där det bara är du och cykeln.

• Promenader är ett bra sätt för att få in vardagsmotion och gå gärna i skogen om möjlighet finns. Forskning visar att naturen har en lugnande effekt.

• Styrketräning kommer ge dig en stark kropp som gör att du orkar bära både matkassar, barn och förhoppningsvis slippa ryggproblem. Två stycken styrkepass i veckan kommer göra dig gott. Får du till ett roligt gruppträningspass är det en klar bonus.

Träning vid 40+

Livet kanske börjar lugna ner sig lite nu och om du har barn så börjar de eventuellt bli lite mera självständiga. Livet ser såklart olika ut för oss alla och vissa är fortfarande mitt i stress med barn, karriär och oregelbunden träning. Men om du har förutsättningar, se den här tiden som något av en reparationsfas och chans att ladda om. Om du stressat mycket mellan 30 och 40 så kan detta vara din tid att få landa. Bryt mönster och dåliga vanor. Efter 40 så tappar vi muskelmassa och risken för övervikt ökar. Du kommer få jobba för att behålla din muskelmassa och kondition. Bra träning för dig:

• Löpning stärker ditt hjärta, lungor, skelett, förbränning och cirkulation. Få gärna till ett till två konditionspass i veckan efter din förmåga.

• Yoga är bra för dig som behöver finna ro, stressa ner, ta hand om dina stela muskler och spänningar i kroppen.

• Promenader är viktig basmotion som kommer hjälpa dig att hålla igång. Ta varje tillfälle till vardagsmotion och om det är möjligt, promenera till jobbet.

• Spinning & cykling kan vara en tuffare konditionsform men helt utan stötar. Om dina leder är nedsatta eller skadade är detta en bra motionsform för dig. Känner du att spinning inomhus är för tufft kan en cykeltur ute vara en god idé.

• Styrketräning gör att du behåller muskelmassa eller till och med ökar. Gärna två pass i veckan för hela kroppen.

Träning vid 50+

Du behöver inte bli så värst mycket stelare och svagare med åren om du fortsätter att röra dig och träna. Det finns studier som visar att åldrandet kan bromsas upp med hjälp av träning. För att minska åldersrelaterade hälsorisker är det bara att fortsätta eller börja träna. Det är aldrig försent. Bra träning för dig:

• Balansträning är bra att lägga in på träningsschemat samt stabilitetsträning då dessa försämras med åren. Du behöver också stärka upp små muskler som sitter runt dina leder för att förhindra sträckningar, stukningar och så vidare. Balansträning utan hjälpmedel.

• Löpning är bra för dig som är van. Det stärker både skelettet och cirkulationen. Är du inte van men känner att du vill börja så starta i ett lugnt tempo och en kort sträcka. Öka successivt. Kan du få till ett pass i veckan är det toppen.

• Yoga kommer att ge dig en smidig kropp och ett lugnt sinne. Du får en chans att landa med dina tankar på mattan.

• Spinning & cykling kan vara en tuffare konditionsform men helt utan stötar. Om dina leder är nedsatta eller skadade är detta en bra motionsform för dig. Känner du att spinning inomhus är för tufft kan en cykeltur ute vara en god idé.

• Promenader: Du behöver gå några promenader i veckan för att hålla dig frisk, kicka igång ämnesomsättningen och bibehålla bra funktion i leder och muskler. Ta gärna fyra till fem stycken 60 minuters promenader. Starta i lugnt tempo och öka stegvis.

• Styrketräning kommer hjälpa dig att behålla din muskelmassa och höja din förbränning. Gärna två pass i veckan efter din kapacitet.

Kontentan är att det skall vara kul att träna och kännas motiverande. Du tränar för livet och för att orka bära din kropp. Kom ihåg att allt räknas vare sig det är löpning, promenad eller spinning. Gör du något är det bättre än inget och viss typ av träning går i perioder. Var inte för hård mot dig själv, livet är till för att njuta av.

Lästips

• Njut av löpning i naturen, av Magnus Hagström.
• Läs mer om hur yoga kan påverka äldres hälsa.
• Läs mer om Tanja Djelevic program för styrka och rörlighet.

Videotips

Yogobe Video: h3a9 Yogobe Video: d7z6 Yogobe Video: 28we Yogobe Video: 5a8s

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Ordet fibrer kan ibland förvirra oss och många känner sig osäkra på var vi hittar dem, varför de behövs samt hur mycket vi faktiskt måste äta. Här får du lite tips på hur du kan ta hand om din mage och samtidigt ge din kropp bra näring.

Var snäll mot din mage

Fibrer är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor, linser samt i bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn.

Det finns olika typer av fibrer och de bryts ner på olika sätt. I tjocktarmen bryts fibrer ner till fettsyror och gaser. Vissa typer av fibrer bryts till stor del ner medan andra inte bryts ner lika mycket. De fibrer som bryts ner är bra för tarmflorans sammansättning och tillväxt. De som inte bryts ner på samma sätt binder istället vatten och ökar på det sättet avföringens volym. Båda typerna är bra för tarmarnas funktion.

Positiva effekter med en fiberrik kost:

• De stimulerar tuggning och salivproduktion.

• Du får en lägre och långsammare höjning av blodsockernivån.

• Du känner en ökad mättnadskänsla.

• Du sänker blodfettet i din kropp.

• Fiber, om taget i rätt mängd för dig, motverkar förstoppning.

Hur mycket fibrer skall man äta då? Livsmedelsverket rekommenderar vuxna ca 25-35 gram fibrer per dag. Enligt en studie som livsmedelsverket gjort så får vuxna i regel i sig för lite fibrer.  När det gäller små barn får man nästan prova sig fram för att veta vilken mängd som är lagom för just det barnet.

Det är dock viktigt att tänka på att vi alla reagerar olika på fibrer, detta gäller såväl barn som vuxna. Oavsett om det gäller barn eller vuxna, reagerar olika på fibrer. Vissa personer kan uppleva spänningar, diarré och kramper i magen av ett stort intag. Det gäller därför att hitta en balans i fiberintaget samt dricka ordentligt med vätska.

Tips för fiberintaget:

• Se till att fiberrika grönsaker ingår till varje mål. Exempel kan vara bönor, broccoli, linser och ärtor. Sallad, gurka och tomat innehåller mestadels vatten.

• Om du äter bröd och pasta se till att äta fiberrika och grova sådana.

• Tänk på att kokta grönsaker innehåller lika mycket fibrer som råa.

• Ät frukt, bär och grönsaker varje dag. Till exempel kan en ”overnight oats” med lite bär vara en bra boost för fiberintaget.

Lästips

• Tips på fiberrika desserter inspirerade av ayurveda.
• Läs mera om hur du blir pigg med mat.
• Mat med stressdämpande ämnen som lugnar.

Videotips:

Yogobe Video: w64x Yogobe Video: 2s5r Yogobe Video: f93k Yogobe Video: cxc7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Strecken på stickan. Ett nytt liv som växer inuti dig. Glädje, lycka, oro, rädsla – allt i en salig blandning. Fullt naturligt, men många gånger svårt att hantera. Här delar jag med mig av mina graviditetsresor och de lärdomar jag tagit med mig.

Drömde inte om att bli mamma

Att romantisera en graviditet och att sätta ett barn till världen är vi nog många som gör. Vissa från det att de är små och andra senare i livet, när längtan efter att upptäcka världen lagt sig och tankar kring ett hem och en familj lockar.

När jag var yngre sa jag ofta, till min mammas stora besvikelse, att jag minsann aldrig skulle ha några barn. Jag skulle istället jobba med barn i krigshärjade land eller lära barn att hoppa höjdhopp i en regnskog i Brasilien. Drömmarna har varit många men aldrig, i min ungdom, handlade det om att bilda familj och att få vara gravid.

Plötsligt en dag så smög sig längtan på och jag kunde ligga i min säng och dagdrömma om att få bli mamma. Att få hålla en del av mig själv i min famn och lukta på en liten bebis som min kropp burit i nio månader. Jag romantiserade hur jag skulle ligga och amma min bebis i ett hem som var harmoniskt pyntat med sobra färger och som alltid doftade som en blandning av sommarblomster och bebis. Kaffet var rykande varmt och jag skulle göra allt från barnmat till nybakt bröd, nästintill dagligen. Kläderna skulle ligga vackert strukna i en hylla, som jag såklart själv monterat. Livet skulle vara så fulländat. Tankarna på något annat slog mig inte. Kalla mig lite naiv eller en härlig dagdrömmare.

Så bestämdes det att vi skulle försöka bli föräldrar. Jag skulle bli mamma, om det nu var möjligt såklart. Jag intalade mig själv att det skulle bli tufft och kanske rent av omöjligt. Men den oron var onödig och jag insåg ganska snart att min kropp höll på att förändras. Strecket på stickan var början på min graviditet och startskottet på mitt föräldraskap.

Oro på många plan

Jag tror att mina funderingar under min första graviditet skiljer sig väsentligt mot de andra två. Min första graviditets funderingar och tankar var en fortsättning av mitt romantiserande som jag hade innan strecket på stickan, men även hur jag skulle älska min bebis? Hur skulle den kärleken faktiskt se ut och kännas i hjärtat? Jag hörde föräldrar prata om hur de grät när de träffade sitt barn för första gången och hur kärleken slog till som en blixt från klar himmel. Skulle jag känna så eller skulle jag inte det? Vad händer om jag inte känner det? Är jag deprimerad då?

Mina funderingar var en salig blandning av oro och romantik. Jag kastades mellan strukna bebiskläder och hemmagjord barnmat till tänk om inte amningen fungerar och jag blir deprimerad? Jag var ganska orolig kring just amningen kommer jag ihåg. Det kändes väldigt viktigt för mig att kunna amma och att kunna ge min bebis den viktiga näringen.

Desto närmare jag kom vecka 40, desto mera började jag också tänka på förlossningen och hur själva utdrivningen skulle ske. Jag bestämde mig tidigt att bara ta lustgas. Jag ville vara i kontakt med min kropp och jag hade också hört att epidural kan sakta ner hela förloppet, vilket jag inte ville riskera. Nu vet jag att det där kan vara otroligt olika. Jag höll dock fast i min önskan av att bara köra på lustgas.

Go with the flow

Jag tror nu med facit i hand att jag skulle varit mindre hård mot mig själv. Amningen får bli som den blir. Går det inte så går det ju inte det. Samma med själva förlossningen. Klarar man inte av smärtan eller den blir så utdragen att man inte orkar får man såklart ta hjälp. I mitt fall tog den första förlossningen från första värk ungefär 36 timmar. Jag valde som planerat bara lustgas och det var tufft. Men jag ångrar inte mitt beslut. Amningen kom igång direkt och jag hade inte så mycket problem förutom ömma bröst och trötthet. Oron jag hade innan förlossningen var ganska obefogad. Men oro är svårt att inte ha, svårt att tänka bort när något livsavgörande står för dörren. När den kommer får vi nog låta den komma och bearbeta den genom att prata om den. Se den ur någon annans perspektiv. Ta hjälp, det finns mycket att få om man letar på rätt ställe.

Kärleken till mitt första barn är stor. Större än livet själv på något sätt. Jag upplevde inte att den kom som en blixt från en klar himmel dock. När hon kom min lilla dotter blev jag mest chockad, som att jag inte fattat att det varit en bebis inne i mig i nio månader. För varje dag som gick så växte kärleken och jag kan nog uppleva att den fortfarande gör det. Hur otroligt det än låter så blir den bara större och större.

Ny graviditet, nya funderingar

Under min andra graviditet vet jag att jag kunde fundera kring hur jag skulle kunna älska någon lika mycket som jag älskade min första dotter? Hur kan det vara möjligt att älska två små personer lika mycket? Den oron var också obefogad. Det löste sig ganska direkt när hon kom, dotter nummer två. Kärleken till henne är lika stor den och den slutar heller aldrig att växa.

Nu befinner jag mig i graviditet nummer tre och väntar döttrarna nummer tre och fyra. Funderingarna nu ser väldigt olika ut om jag jämför med graviditet nummer ett och två. Jag var beredd på ett barn och chocken var total när jag fick reda på att det låg två små flickor i min mage. Nu funderar jag mycket kring hur jag skall räcka till för alla barnen och samtidigt ta hand om mig själv och min relation till min partner. Hur kommer det se ut att amma två barn samtidigt och framförallt hur kommer jag eller vi att lösa nätterna?

Jag tror att det jag lärt mig av mina tidigare graviditeter är att ta smällen när den kommer, om den kommer. Jag försöker att inte oroa mig i onödan och fokuserar på nuet och att investera i mig själv och min familj. Jag gör så gott jag kan och så länge jag gör det så kommer jag att räcka till. Mitt hjärta växer i takt med min familj.

Mina bästa råd för att hantera funderingar och oro

• Prata, prata och prata. Ibland kan de oroskänslor som uppstår få för stor plats inom dig. Ofta hjälper det att sätta ord på dina tankar och ventilera dem. När orden du sedan får tillbaka landar hos dig, blir oroskänslan ofta mindre.

• Gör saker du mår bra av. Det kan vara alltifrån träning och spabehandlingar till skogspromenader och kompishäng.

• Om du redan har barn, se till att prata med dem också om det som väntar dem så att de känner sig delaktiga. Då kan ni ventilera lite ihop om era funderingar kring hur det kommer att bli. Barn är så mycket klokare än du tror. Om barnen känner sig delaktiga under graviditeten och när bebisen kommer så tror jag att det blir mindre konflikter mellan dig och dina tidigare barn.

• Vårda din kärleksrelation till din partner och tillåt dig gärna att bli lite bortskämd av hen. Nu när jag väntar tvillingar så är mina ben tunga och otympliga på kvällen och mitt bästa är när min partner masserar eller bara berör dem. Jag brukar ofta somna framför tv:n i samband med detta. Och nej, jag skulle inte säga att jag är jätterolig att umgås med efter kl 20.00.

• Berätta för din partner om hur du mår så att hen kan få en förståelse. Det är aldrig lätt att bara titta på och inget veta. Du är så föränderlig under graviditeten att det som var aktuellt förra veckan kanske nu är ett minne blott. Kommunikation är A och O.

• Sist men inte minst, försök inte vara superwoman. Oroa dig inte i onödan för saker och ting. Jag har provat och det tar på krafterna, krafter som du faktiskt inte har just nu. Tagga ner och njut av att det kanske är en av de få långa tillfällen i livet som du har chansen att “lata” dig. Jag känner spontant att här måste jag bli bättre att lyssna på mina egna goda råd.

Lästips

• Läs mer om hur familjen föds, av Susanna Heli.
• Läs mer om hur Johanna Andersson tacklar livet med småbarn.
• Läs mer om hur du skall vårda relationen till dig själv, av Rosanna Gatti.

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: 75he Yogobe Video: 26ax Yogobe Video: zs85

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

De flesta par genomgår stora förändringar i sin relation under en graviditet och upplever svårigheter i att hantera detta. Hur hålls kärleken vid liv samtidigt som livet håller på att göra kanske den största förändringen någonsin?

En av de mest omvälvande händelserna 

Att vänta barn, vare sig det sker genom att man bär barnet i magen eller man får det på annat sätt är en av de mest omvälvande händelserna en människa kan vara med om. Det väcker en massa tankar och känslor, och kanske lite oväntade sådana. Detta gäller förstås båda föräldrarna. Det är ofta en början på en kärlekssaga i förändring. Det är mycket som ställs på sin spets i väntan på ett barn och de flesta genomgår stora förändringar både på individnivå och parnivå.

Ni kanske har stormiga diskussioner kring ämnet barnuppfostran, ekonomi och/eller boendesituation, samtidigt som den ena partner genomgår stora hormonförändringar. Vissa par drabbas hårdare och andra mindre.

De allra flesta kärleksrelationer utsätts för olika grad av påfrestningar och det är inte något fel eller konstigt med det.

Mammans fysiska förändringar påverkar

Mamman översköljs av graviditetshormoner som påverkar henne i olika grad under de olika trimestrarna. För många kan just dessa hormonella förändringar vara väldigt besvärliga. Hon kan känna sig nedstämd och ledsen helt utan anledning. Hon kan uppleva värk i kroppen och känna sig otymplig. Det kan vara svårt för mamman att just här fokusera på någon annan än just sig själv och barnet. Här är det viktigt att prata med varandra och att ha stor förståelse. Alla känslor och tankar är ok att känna. Både för den blivande mamman och partnern. Det är viktigt att det finns ett öppet sinne för förändringen som sker och olikheterna ni som partners upplever. Det är ok att det känns lite svajigt under denna period, så tänk på att inte ställa för höga krav på er relation och att det ni upplever nu inte varar för evigt.

Viktiga aspekter att prata om:

• Era förväntningar på varandra och på er relation.

• Att båda föräldrarna är lika mycket värda även om det kan upplevas som om ni befinner er i två olika ”världar”. Speciellt när den ena föräldern är hemma och den andra jobbar heltid på sitt vanliga jobb.

• Gnistan och närheten mellan er kommer att kräva jobb. Här gäller det att kommunicera ordentligt och uttrycka sina önskningar. Om själva sexakten är svår att få till finns det andra sätt att visa närhet till varandra. Och som sagts tidigare, kom ihåg att denna period inte varar för evigt!

Bygg ett starkt team, och våga ta hjälp

Lyckokraven som visas upp överallt kan ställa höga krav på er och det viktiga är att ni hittar er ”grej”, det som funkar för er. Ni är ett team, så försök att inte ta olika planhalvor för att mötas i en match där en av er går ur som vinnare. Ni är nu en växande familj där ordet ”team” skall vara ett av ledorden. Försök att sträva åt samma håll och vårda kärleken mellan er och till er växande bebis.

Löser ni inte konflikterna eller har svårt att kommunicera under denna perioden så finns det ofta bra hjälp att få på mödravårdcentralen eller hos parterapeuter. Det får inte ligga någon skam i att söka hjälp, snarare tvärtom. Ni håller på att bygga ett starkt lag och det finns en enorm styrka i att söka hjälp tillsammans.

Sist men inte minst, ni har något helt fantastiskt framför er så se till att försöka njuta av denna tid och vårda kärleken mellan er, och till er själva.

Lästips

• Att landa i sin graviditet
• Träning och yoga vid graviditet – do's & don'ts, av Sara Hoy
• Så klarar ni relationen under småbarnsåren, av Emelie Steen

Bygg relationen – övningar att göra tillsammans

Yogobe Video: d9c4 Yogobe Video: z9k4 Yogobe Video: 2dr3 Yogobe Video: s65z

Yogobes populära Swap Shop har turnerat runt landet på olika event och nu är det dags för Allt för Hälsan den 8-10 november. Har du yoga- och träningskläder, eller böcker på temat, som ligger och skräpar? Eller vill du förnya garderoben och byta med andra, eller köpa plagg och därmed skänka pengar till välgörande ändamål? Läs mer om vår klimatsmarta Swap Shop här!

I Yogobes monter, B13:41, på Allt för Hälsan hittar du Swap Shop. Här kan du lämna in dina gamla yoga- och träningskläder samt yoga- och träningslitteratur. Antingen byter du till något direkt eller så kommer du tillbaks senare under helgen för att se vad som kommit in.

Detta gäller

• Alla får lämna in – när du lämnat in plagg får du ett band per plagg runt armen.

• Kom tillbaka när du vill under helgen och välj något nytt plagg om du vill, mot uppvisande av dina armband.

• Du kan även välja att köpa ett plagg för valfri summa, dock minst 50 kr, pengarna går till Barncancerfonden och Tjejzonen.

• De kläder som blir över kommer skänkas till behövande via Stadsmissionen.⁠

Gör miljön en tjänst, kom förbi och lämna in dina grejer! Och passa på att prata yoga och träning med oss, på plats har vi såklart även härliga prenumerationserbjudanden.

Praktisk info

• När & var? Allt för Hälsan går av stapeln på Stockholmsmässan den 8-10 november. I biljetten ingår även entré till mässan Sthlm Food & Wine som går parallellt. Läs mer om årets mässa här!

• Öppettider:
  • Fredag 10.00-18.00
  • Lördag 10.00-18.00
  • Söndag 10.00-17.00

• Var på mässan? Du hittar Yogobe och Swap Shop i monter B13:41.

Att få tillgång till en plats utan prestation, där du bara får vara, precis som du är – kan vara ovärderligt. Särskilt som barn och tonåring mitt i allt växande och utvecklande. Här kan yoga visa vägen till ett lugnt andetag och att lära sig lyssna till sig själv!

Att växa kan göra ont

Tänk dig tillbaka till din egen barn- och ungdomstid. Nästan oavsett hur vi växt upp kan de flesta av oss komma ihåg stunder av obalans, oroligheter, nästan övermäktiga tankar och känslor. Att växa upp handlar om att möta svårigheter och emellanåt gör det ont att utvecklas.

Men under dessa tider, föreställ dig att en vuxen i din närhet bjuder in till en plats och en tid till att bara få vara. Att få landa på en yogamatta, bli vägledd genom andningen, kroppen och sinnena och få höra att du duger, du är tillräcklig och betydelsefull – precis som du är!

Detta är kärnan till barn- och tonårsyoga för mig. När jag möter unga tänker jag att jag sår ett frö om att det finns metoder och verktyg att ta till när livet känns förvirrat och att mycket går att påverka själv, här och nu.

För den helt oinvigde brukar jag säga att mindre barn redan yogar. De föds med ett naturligt andetag och är proffs på att känna in sina egna begränsningar. Men så möter de livets naturliga gång. Större press om att passa in och prestera. Barnen kommer i kontakt med många vuxna som andas med korta, ytliga andetag i till exempel en pressad skolmiljö och som du säkert redan vet, barn gör som vi gör och inte som vi säger. De tappar lätt kontakten med den naturliga andningen och att lyssna till sig själva. Det är här yogan skapar skillnad.

I tonårsyoga lär sig deltagarna att hantera starka känslor – och att kunna trycka på ”pausknappen” innan man reagerar och agerar kan göra all skillnad i en värld där allt går snabbare.

Vila för hjärnans utveckling

Forskning visar att ungdomars mentala hälsa generellt försämras där många upplever stress, sömnproblem och inre oro. Den visar även att det är just i tonåren som sömn och vila är så viktigt för hjärnans utveckling och för den mentala hälsan.

Vi använder yogans fysiska positioner för att behålla eller öka rörlighet, styrka, motorik och balans. Positionerna tillsammans med andningen masserar kropparna och hjälper till att försätta kroppen i vårt lugn-och-ro-läge. Vi övar avslappning för att få den viktiga återhämtningen. Och att varje barn/tonåring får sin egen yogamatta att förhålla sig till ger dem sitt utrymme, sin trygghet och att vi leder klasserna utan krav på prestation stärker både självkänsla och självförtroende.

Jag uppmuntrar de jag möter att inkludera yogan i vardagen. Släpp alla måsten och låt yogasagorna/sekvenserna bli något ni ser fram emot att göra tillsammans. Om ni har väldigt kort om tid, tänk att lite yoga är bättre än ingen alls. Ta kanske bara tre långa andetag tillsammans innan ni skiljs åt för dagen eller innan lunchen börjar för att skapa samhörighet och närvaro – det är yoga det med!

Lästips kring barns hälsa och yoga och mindfulness för barn

• Att natta barn med mindfulness och regnbågar, av Bianca Barck.
• Strävan efter perfektion – ohälsans ideal. Om ungdomars psykiska hälsa och avhandlingen Lagom perfekt.
• Därför yogar inte killar, av Dennis Rudin.

Nya barnyogavideor med Angelica

Nedan hittar du några av Angelicas nya barnyogavideor. Både alla nya och gamla klasser för barn och ungdomar hittar du i videobiblioteket. 

Yogobe Video: 2ab5 Yogobe Video: 9ph7 Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: b89r

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka här och kom igång direkt!

Att själv vara den du hade behövt när du var yngre. Att lyssna. Linda Schyldt och Denize Händestam volontärar båda som Storasystrar för Yogobes samarbetspartner Tjejzonen. Vi har intervjuat dem om deras viktiga arbete – att finnas där för någon annan.

Alla kan göra något

Linda Schyldt är 33 år och har varit storasyster sedan 2015. Hon, som många andra, har själv erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Det är svårt att prata om och man lär sig vilka som är ens vänner när man mår som sämst. Den jag skulle behövt som mest då är den jag är idag, för en annan tjej, säger Linda.

Tanken slog rot när hon såg Tjejzonen medverka i Nyhetsmorgon på TV4. Genom en släkting som varit volontär i annan verksamhet såg Linda också det ideella arbetet som som tar tid, men som ger så mycket för någon annan.

– Det kändes som en självklarhet. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

Chattar online en gång i veckan

Att vara Storasyster hos Tjejzonen innebär att du har kontakt med en tjej under ett år. Träffarna med lillasyster sker via Skype, och du chattar en gång i veckan, en timme per gång. Storasystrarna rapporterar sedan samtalen till sin handledare på Tjejzonen och får stöd i att komma vidare i samtalen, om det behövs. Som Storasyster bjuds du även in till fortlöpande aktiviteter och fortbildningar.

– Att vara storasyster är jättekul. Man får lära känna en ny person som kan komma att betyda väldigt mycket. Att få så mycket tillbaka är värt allt. Man har också möjlighet att lära känna andra storasystrar, då vi har handledning, och få tips och råd därigenom, säger Linda.

Hon menar också att utmaningen i rollen som storasyster är att ställa öppna frågor och att bara lyssna. För det är inte deras roll att ge råd. Det är många som redan går till psykolog eller kurator.

– Det kan vara skönt att prata med någon annan också, någon man kan skratta eller bara vara tyst med. Det är kanske det som också är bra med detta, att det många gånger är mycket skratt – för de ljusa stunder man kan få är så mycket värt. Det bästa är när lillasyster säger att hon uppskattar att man finns där och att hon får annat att tänka på.

Vilken betydelse tror du att ni har för tjejerna som chattar med er?
– Jag tror det betyder allt att prata om det jobbiga utan att någon dömer en eller sätter någon press att man ska vara glad hela tiden. Alla förtjänar och behöver ha ett eget rum att gå till och bara känna kärlek.

Vad önskar du själv att du hade vetat eller känt när du var yngre?
– Att jag inte är ensam. ”Det är svårt att vara frisk i ett sjukt samhälle” som jag hört någonstans. Det ligger nog en del sanning i det. Sen är fördomar och ”tror sig veta hur det ligger till” för mig en stor bov när det kommer till människor. Man behöver ha en dialog och ställa frågor för att veta hur personen mår. Ensam är inte stark, säger Linda.

Vill göra skillnad för tjejer som mår dåligt

Denize Händestam är 29 år och volontärarbetar även hon storasyster – dels för att hon själv mått ganska dåligt i perioder när hon var yngre.

– Jag tyckte då att det var svårt att veta vart man skulle vända sig och hur man kunde få prata med någon, utan att det skulle vara en professionell eller en vuxen. När jag hade pluggat klart och börjat jobba så insåg jag att jag hade tid över och då ville jag göra något som hjälper andra och gör en skillnad för samhället.

I perioder kan det vara ganska tungt med rollen, berättar Denize. Tjejerna som söker sig till Tjejzonen har ofta problem av olika typer eller mår väldigt dåligt, och det gäller att inte ta på sig alltför mycket av det.

– Oftast är det dock väldigt givande. De lillasystrar jag haft har uttryckt sin uppskattning för oss som storasystrar, och det är fint att få följa hur de öppnar upp sig och släpper in mig i deras liv och problem. I många fall har de ingen annan att prata med om svåra saker, och då känner man verkligen att man gör skillnad.

Enligt Denize är det svåraste med rollen att inte bli för personlig. Men även storasystrarna har möjlighet att vara anonyma om de vill. De har inga restriktioner kring att berätta om sig själva, det gör man om man vill. Men samtidigt ska fokus under samtalen ligga på lillasyster. Då gäller det att inte blanda in personliga tankar, åsikter eller värderingar utan att vara helt öppen och förstående för vad hon går igenom för tillfället.

– Ibland behöver man lägga band på sig själv för att inte komma med råd eller försöka få sin lillasyster att agera på ett visst sätt. Bara för att det fungerar för mig och den jag är som person så behöver det inte fungera för lillasystern, och det måste man ha respekt för. Det bästa med rollen är självklart att få se sin lillasyster utvecklas och öppna upp sig, vissa berättar och pratar om sådant som de aldrig har berättat för någon annan. Det är extremt fint och hedrande tycker jag!

Vilken betydelse tror du att ni har för lillasystrarna?
– Jag tror att vi har stor betydelse. Jag kan bara tänka mig själv hur värdefullt det hade varit för mig att ha någon som lyssnade och bollade tankar med mig när jag var yngre. Man behöver inte heller må dåligt för att kontakta Tjejzonen, utan ibland kanske man bara behöver någon som lyssnar, och det tror jag är viktigt att kunna bidra med.

Vad önskar du själv att du hade vetat/känt när du var yngre?
– Det låter som en verklig klyscha, men jag önskar att jag hade vetat att allt går över. Man kommer inte vara hjärtekrossad för alltid, man kommer inte alltid uppleva att allt är mörkt. Livet vänder, ganska ofta utan att man själv är medveten om det. Min största rädsla när jag var yngre var att jag alltid skulle må så som jag mådde då, vilket jag ju verkligen inte gör nu. Hade jag varit trygg i det så kanske det hade känts lite lättare. Däremot tycker jag inte att man ska förminska det man känner när man är yngre, även om det känns obetydligt nu så var det hela världen då och det är bara det man har att utgå ifrån, säger Denize.

– Sen skulle jag också vilja säga till mitt yngre jag att man inte behöver klara av allting själv, man får be om hjälp, det är bra att inte alltid vara stark. Att kunna visa sig svag är en stor del av att vara stark och modig också!

Om Tjejzonen

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska ohälsan ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Genom att erbjuda tjejer samtal med en Storasyster som lyssnar ger Tjejzonen stöd och kraft till att må bättre.

Vill du ha en Storasyster att prata med, eller om du vill bli någons Storasyster, kontakta Tjejzonen.

Stötta Tjejzonen
Om du vill stötta detta viktiga arbete kan du ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. Läs mer här eller skicka din gåva direkt till 90 02 072.

Läs mer om psykisk ohälsa, Tjejzonen och vikten av att bli lyssnad på

• Läs mer om Yogobes samarbete med Tjejzonen här!
• Lyssna utan att försöka lösa ett problem – tips till föräldrar och intervju med tidigare insamlingsansvariga på Tjejzonen, Lotta Zetterqvist.
• Unga saknar vuxen att prata med, en studie gjord av Ungdomar.se.

Videos som stöttar vålmående

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: 9b2s

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Yoga, dans och meditation börjar nu äntligen ta plats även här i väst som vetenskapliga discipliner och blir mer och mer en självklar del av både sjuk - och friskvård, rehab och prehab. Här berättar Angelica Nanda Schäfer mer. 

Movement medicine

Det känns som det var längesen som Yoga bara förknippades med positioner och linjeringar. Idag tar yogans tänk oss med in i terapeutiska sammanhang; yogan och även den fria medvetna dansen blir en väg till läkning och personlig utveckling. ’Movement medicine’ är ett begrepp som berättar om och bekräftar att rörelse i sig är medicin. Till rörelsen kan vi lägga terapeutiska frågeställningar som får oss att koppla på medvetandet men som får oss att inte bara tänka svaren utan också känna sammanhangen; känslorna blir tydligare och kan uttryckas i form av en position eller rörelse. Och som kontrast kan även ’stillhetskoncepetet’ vara terapi och medicin; att i stillheten bortom rörelse och ord, som till exempel i sittande tyst meditation, finns den terapeutiska fördelen att sitter du tillräckligt länge så kommer djupt undanträngda ämnen och trauman upp till ytan och efter ett tag släpper dom sitt grepp som undermedvetet påverkat dig och du kan uppleva frihet.

När gränserna suddas ut går vi från att ”bara” brinna passionerat för något vi ”gillar att göra för att det är skönt och kul” till att faktiskt se syftet och nyttan med det vi gör; att inte yoga bara för yogans skull, dansa för dansens skull eller meditera för meditationens skull, utan också inse hur dessa tekniker kan påverka oss i ett större perspektiv och helt enkelt få oss att må bättre och skapa större hälsa både individuellt och kollektivt.

Boka din biljett och läs mer om eventet här! 

Lär känna några av inspiratörerna på Yodafestivalen

Josefin Wikström
Josefin har praktiserat och studerat yoga de senaste 25 åren. Hon har många års erfarenhet av att arbeta med barn och vuxna som genomgått trauma både i Indien och i Sverige. Hennes klasser är utformade från hennes praktiska arbete och hennes egna upplevelser; att yoga och dans är oerhört enkla, effektiva och glädjefyllda metoder som kan användas av alla. Josefin har även onlineklasser på Yogobe.

Jo Hardy
Jo har utforskat och undervisat medveten dans och förkroppsligad rörelse i över 22 år. Hon undervisar bland annat i Kina och är lärare och mentor vid The School of Movement Medicine, 5Rhythmer-lärare (Waves and Heartbeat Level) och Open Floor lärare. Hon brinner för att dansa djupt, förkroppsligat frågeställande och utforska vad som främjar transformation.

Angelica Nanda Schäfer
Angelica är hälsopedagog, personlig tränare och ayurvedisk hälsorådgivare och har praktiserat och undervisat yoga i 15 år. Hon driver sin egna yogastudio och är skaparen av konceptet Freemove Yoga som integrerar yoga- och dansterapi på ett kreativt och lekfullt sätt. Med passion för rörelse och fascination för hur vi på olika sätt kan stilla sinnet älskar hon att utforska språket däremellan och hon guidar oss genom transformerande frågeställningar och teman. ”Allt handlar om att hitta den inre friheten".

Ingemar Sköld
Ju-jutsu-mästaren Ingemar Sköld är en av Sveriges främsta idrottsmän. I många år har han arbetat som överläkare på Maria Beroendecentrum i Stockholm. Han introducerade mindfulness som ett sätt att förebygga återfall i Sverige och har i egenskap av läkare medverkat i ett flertal tv-produktioner. Ingemar har lång erfarenhet av meditation som verktyg inom vården, vid behandling av stress, depression, drogmissbruk, adhd och ångest.

Ett litet smakprov av Josefin Wikström

Yogobe Video: 6a7z

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!