Sara Lazar, vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School, har gjort flera studier på hur meditation påverkar hjärnan. Studierna visar att meditationsutövande inte bara stimulerar aktiviteten i hjärnan, utan faktiskt även påverkar dess fysiska struktur.
Forskaren bakom denna studie, Sara Lazar, tränade för Boston marathon när hon blev beordrad att fokusera på att stretcha av sin sjukgymnast. Hon testade yoga och började efter ett tag att notera en hel drös positiva effekter.
– Yogaläraren påstod saker som att yoga och meditation kunde öka min medkänsla och öppna mitt hjärta, säger Sara Lazar. Jag tänkte ”säkert”. Men så småningom började jag faktiskt se att jag blivit lugnare, och bättre på att hantera svåra situationer. Jag hade också blivit mer öppenhjärtlig och kunde lättare se saker från andra människors perspektiv. Så jag blev intresserad av att se hur det faktiskt fungerar.
Så här gick studien till
I en första studie jämfördes 20 personer som var vana vid att meditera, med en kontrollgrupp. Man upptäckte då att personerna som mediterat mycket hade en ökad mängd grå materia, eller grå hjärnsubstans – en stor del av det centrala nervsystemet som behandlar mycket av den information vi tar in, i insulära loben och i den auditiva och sensoriska hjärnbarken. Kanske inte så förvånande, eftersom när du befinner dig i full närvaro uppmärksammar din andning, ljuden runt omkring och stunden du är i. Man fann också att de som var vana vid att meditera hade mer grå materia i främre hjärnbarken, som hör ihop med arbetsminne och beslutsfattande.
Vi vet att vår hjärnbark krymper när vi blir äldre – det blir till exempel svårare att komma ihåg vissa saker. Men, enligt studien hade 50-åriga mediterare lika mycket grå materia i hjärnbarken som 25-åringarna.
I en andra studie ville man ta reda på om personerna med mer grå materia hade det innan de började meditera. I studien deltog endast personer som aldrig tidigare mediterat. De delades upp i två grupper, en kontrollgrupp och en grupp som fick genomgå ett åtta veckors mindfulnessprogram. Personerna i mindfulnessgruppen fick gå en meditationsklass per vecka. De uppmanades även att meditera hemma varje 40 minuter dag, med hjälp av en ljudfil.
Resultat
Efter åtta veckor kunde forskarna se förändringar i fem olika områden i hjärnan. Hos personerna i minfulnessgruppen såg man att hjärnans volym växt i fyra områden. Den största skillnanden syntes i bakre gördelvindlingen i hjärnans mellersta del, som tar emot signaler från limbiska systemet för känslor, värdering och motivation. Vänstra hippocampus, som hjälper till vid inlärning, kognition, minne och känslomässig regulation, hade också blivit större. Så även områden som associeras till perspektivtagande, empati, medkänsla samt ett område i hjärnstammen där en mängd reglerande neurotransmittorer produceras.
Även amygdala, fight or flight-delen av hjärnan, som är viktig för ångest, rädsla och stress i allmänhet, förändrades hos gruppen som mediterade – den krympte.
Lästips
Läs mer om studierna här!
