Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

blog post thumbnail

Förklimakteriet – så känner du igen signalerna

03 maj 2026 | Av
Jenny Koos & Yogobe

Hur vet du om du befinner dig i förklimakteriet och vad kan du göra själv för att må bättre? I denna intervju delar Jenny Koos, Justisse Holistic Reproductive Health Practitioner och författare till "Fertilitetsförståelse" (2022), med sig av sin kunskap och ger konkreta råd kring hur du kan stötta dig själv genom denna fas i livet. 

Vad är förklimakteriet egentligen – och hur skiljer det sig från klimakteriet?

Klimakteriet är en process som varar i flera år, det är en långsam avveckling av äggstocksverksamheten. Det är alltså övergångsåldern mellan vår fertila del av livet till menopausen, då äggstockarna inte längre "cyklar" och det är finito med ägglossningar och mens.

Det som populärt kallas "förklimakteriet" är klimakteriets startgropar, de sista reproduktiva åren. Under klimakterieprocessen (som kan vara mellan 5-10 år) blir kommunikationen mellan äggstockar och hjärna (även kallad HPO-axeln) långsamt sämre, och till slut svarar inte äggstockarna längre.

Vilka är de vanligaste tidiga tecknen på att man är i förklimakteriet?

Hur mycket man märker av att klimakterieprocessen är igång beror till viss del på hur ens menscykler har betett sig tidigare. Kanske har man aldrig haft särskilt regelbundna cykler och märker det därför inte så mycket på just parametrarna inuti cykeln, utan mer på hormonella symptom som till exempel torra slemhinnor eller humörsvängningar.

Tidigare ägglossningar och därmed kortare cykler är ett vanligt tecken i början, och även om man inte kartlägger noggrant så märker man ju om mensen dyker upp efter tre veckor istället för fyra. Även andra märkliga blödningar och mer PMS är vanligt, i och med att hormonmängderna och relationen hormonerna emellan förändras.

Hur vet man att “något är på gång” – finns det tydliga kroppsliga signaler att lyssna efter?

Här hjälper det att kartlägga sina menscykler, eftersom man då får översikt på hur lång follikulär- respektive lutealfasen är. Det betyder hur lång tid det tar från mensen till ägglossningen, och från ägglossningen till nästa mens.

När ägglossningen börjar bete sig udda och/eller svika helt, så förändras också hormonmönstret i cykeln, vilket man kan märka både genom olika fysiska symptom, såsom mängden cervixsekret, sexlust, psykiskt mående, koncentrationsförmåga och svullnad. Med andra ord: är du kring 40 år och märker att menscykeln spårar ur "utan anledning" (som svår stress eller annan ohälsa), så kan det vara så att de åldrande äggstockarna kämpar lite med att kommunicera med hjärnan.

Vad händer hormonellt i kroppen under förklimakteriet?

Progesteronet sviker först. Sämre genomförda ägglossningar ger sämre gulkroppar och därmed sämre progesteronproduktion, vilket märks på allehanda PMS-symptom, både fysiska och psykiska. Nivårna av östrogen börjar också pendla mycket mer, med höga toppar och allt djupare och längre dalar. Topparna kommer ofta med mer cervixsekret och lust, men ibland även nervositet och sömnproblem.  Och dalarna kan ge t.ex. svettningar, koncentrationssvårigheter och rejäla humördippar.

Vad kan man själv göra för att stötta kroppen under den här förändringen?

Man kan försöka främja regelbunden och lyckad ägglossning så länge som möjligt genom att se till sin näringsstatus, stabilisera sitt blodsocker och prioritera sömnen. Eftersom det är binjurarna som så småningom ska ta över könshormonproduktionen i menopausen, och de svajiga progesteronnivåerna plus åldern i sig gör oss känsligare för stress, blir det allt viktigare med metoder för stresshantering.

Äggstockarnas funktion främjas också av antioxidanter både via mat, tillskott och vanor som sömn/den egna melatoninproduktionen – så allt man kan göra för att minska på oxidativ stress är hjälpsamt.

Kan livsstilsfaktorer som sömn, kost och träning göra skillnad i hur man mår?

Absolut, i viss utsträckning. Man kan inte stanna tiden, och ett helt symptomfritt klimakterium är en orealistisk förväntning även om man tar hand om sig, men man kan definitivt göra det värre. Jag brukar säga att om du vill ha ett riktigt jävligt klimakterium så ser du till att sockerchocka dig till en riktig blodsocker-bergochdalbana, leva på kaffe och kolhydrater, scrolla dig genom nätterna, minska på mättat fett (kolesterol är byggmaterial för dina könshormoner) och låta levern vara överbelastad med alkohol så att den inte har tid över för att hantera din hormoner korrekt.

Vad är HRT (hormonersättning), och när kan det vara aktuellt?

Hormonersättning finns i många olika modeller, och kan mildra symptomen som uppstår när den egna hormonproduktionen av östradiol (det mest potenta östrogenet) och progesteron minskar.. Det finns underlag för att HRT kan hjälpa kvinnors mående och hälsa på en mängd olika sätt, men man måste vara medveten om vad man tar och hur man tar det, samt anpassa efter var i klimakteriet man faktiskt är.

Om du fortfarande har mer eller mindre fungerande cykler så kanske det räcker med lite extra bioidentiskt progesteron i lutealfasen. Eller så kanske lite bioidentiskt östrogen hjälper dig att inte dippa så djupt och till exempel få migrän i de delar av cykeln då östrogenet störtdyker. Men om du till exempel får svåra blödningsepisoder så kanske det är dags att titta på en kontinuerlig modell där du tar båda hormonerna, men då kan du å andra sidan räkna med att du samtidigt kommer att stänga ner cyklerna, kanske för gott.

Tyvärr finns det en stor okunskap kring allt detta inom vården idag, så man måste sätta sig in i det hela själv och ta informerade beslut i samråd med en förhoppningsvis lyhörd och påläst läkare, samt förstå var på klimakteriespektrumet en befinner sig och vad som är viktigt för en själv.

Finns det några vanliga missuppfattningar kring HRT som du vill slå hål på?

Många, men främst tycker jag att det är superviktigt att lära sig om skillnaden på artificiella hormonliknande ämnen (som de olika gestagenerna, även felaktigt kallade "gulkroppshormon") och bioidentiska hormoner som alltså har samma molekylära struktur som våra egna hormoner. Med det inte sagt att jag kategoriskt tycker man ska undvika det ena eller andra, det finns för- och nackdelar med båda, och som sagt olika modeller för intag som ger olika resultat i förhållande till den egna menscykeln.

Vilket råd ger du oftast till kvinnor som är i början av förklimakteriet?

Stötta dina binjurar, din sköldkörtel och sätt sömnen före allt. Detta är den sämsta möjliga tiden att ha dåliga vanor eller gå in i väggen! Och BYGG MUSKLER, för väldigt snart minskar förmågan att göra det radikalt, så muskelmassa är en väldigt god investering inför resten av ditt liv.

Vad önskar du att fler kvinnor visste om sin kropp i den här fasen?

Att det är en naturlig progression och en period där du faktiskt blir uppmanad av din kropp att hitta en annan livsstilsmodell. Precis som menscykeln, så är klimakteriets olika uttryck (en skala mellan tolerabelt och helt outhärdligt) en rapport från din kropp till dig, och hur du äter, tränar, sover etc HAR inverkan på hur jävligt det blir.

Hur kan man prata med sin vårdgivare för att få rätt stöd?

Först och främst – checka din vårdgivares grundkunskap. Om hen inte ens vill diskutera bioidentiska hormoner, inte är insatt i hur otroligt mycket i vårt mående som påverkas av hormonnivåer, eller inte känner till den nyaste forskningen kring östrogen och Alzheimers, byt läkare och klaga högljutt.

Vi kvinnliga patienter är konsumenterna, och nivån på vården kommer inte ändras förrän vi ställer krav. I övrigt – hitta kunskapskällor utomlands och kartlägg dina symptom, så att du kan ta informerade beslut och kommunicera med auktoritet när det gäller din egen vård.

Finns det tester eller undersökningar som kan hjälpa en att förstå var i klimakterieprocessen man befinner sig? 

En tydlig markör som signalerar att man är i klimakteriet (även om cyklerna kanske fortfarande fungerar hyfsat) är ett förhöjt FSH. FSH betyder follikelstimulerande hormon och är hjärnans order till äggstockarna om att de ska mogna ägg. Ju äldre och tröttare äggstockarna blir, desto mer "avtrubbade" blir de inför hjärnans rop – vilket alltså utgör själva klimakterieprocessen. I och med att de inte är lika pigga, skriker hjärnan högre och FSH är således högre i blodprov.

Övningar online – träning & återhämtning för dig i förklimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: 8a46xk

Yogobe Video: dp629b

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Sover du dåligt? 7 vanliga orsaker – och vad som kan hjälpa

14 april 2026 | Av
Yogobe

Sömnproblem är vanligt och kan påverka både hur vi mår och hur vi fungerar i vardagen. Men varför sover vi dåligt och vad kan vi göra åt det? Vi har listat sju vanliga orsaker till sömnproblem, hur sömnen påverkar kroppen och vad som kan hjälpa dig att sova bättre.

Sömnproblem är vanligare än du tror

Sömnproblem är vanligt, faktiskt betydligt vanligare än många tror. I Sverige uppger nästan varannan vuxen att de har någon form av sömnbesvär. Att inte få tillräckligt med sömn kan vara påfrestande och påverka oss i vardagen, få oss att känna oss trötta, ha svårare att koncentrera sig och prestera sämre. Om problemen blir långvariga kan de också skapa negativa konsekvenser för både vår fysiska och psykiska hälsa.

Orsaker till sömnproblem

  • Stress och oro – den vanligaste orsaken. När kroppen eller tankarna går på högvarv kan det vara svårt att varva ner och somna.

  • Sjukdom och smärta – värk, andningsbesvär, förkylning eller andra tillstånd kan störa sömnen.

  • Klimakteriet och hormonella förändringar – till exempel värmevallningar, nattliga svettningar och förändrad sömnkvalitet.

  • Barn – barn som sover dåligt/vaknar ofta kommer att påverka din sömn.

  • Koffein, nikotin och alkohol – kan försämra sömnkvaliteten och göra det svårare att somna eller sova djupt.

  • Skärmtid och intryck – ljus från skärmar och mycket stimuli sent på kvällen kan göra det svårare att komma till ro.

  • Oregelbundna rutiner – sena kvällar, skiftarbete eller varierande sovtider kan påverka dygnsrytmen.

Det finns många olika orsaker till sömnproblem, men dessa är några av de vanligare.

Så påverkas kroppen av sömnbrist

Sömnen är viktig för både kropp och hjärna. Under natten sker flera återhämtande processer – immunförsvaret stärks, kroppen repareras och hjärnan bearbetar intryck, minnen och känslor. Samtidigt får nervsystemet möjlighet att varva ner, och viktiga funktioner som hormoner och ämnesomsättning påverkas. När vi får tillräckligt med sömn ger det oss bättre förutsättningar att vakna och känna oss pigga och återhämtade.

När vi sover dåligt kan det påverka både vårt mående och hur vi fungerar i vardagen.

Sömnbrist kan till exempel:

  • Påverka immunförsvaret

  • Försämra uppmärksamhet, koncentration och problemlösningsförmåga

  • Påverka humör och stresskänslighet

  • Öka hungerkänslor och sug, eftersom hormoner som styr aptit påverkas

  • Långvariga sömnproblem kan öka risken för olika hälsobesvär, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa


Så kan du sova bättre

Det är inte bara det du gör på kvällen som påverkar sömnen, utan i stor utsträckning hur hela din vardag ser ut. Hur du rör dig, vad du gör under dagen och hur mycket återhämtning du får spelar stor roll. Ett första steg kan vara att börja bli mer medveten om vad som tar energi och skapar stress i din vardag. Samtidigt kan det vara hjälpsamt att hitta rutiner, särskilt på kvällen, som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner. Vill du ha guidning? Testa våra klasser för kvällsrutiner.

Nedan hittar du några tips som kan vara ett stöd på vägen till bättre sömn.


Tips för bättre sömn

  • Se över stress och återhämtning. Försök bli mer medveten om vad som tar energi i din vardag och vad som hjälper dig att varva ner. Yoga, andning, avslappning och mindfulness kan vara värdefulla verktyg över tid – utforska gärna vårt innehåll inom stresshantering. Vid behov kan samtalsstöd vara hjälpsamt.

  • Ge utrymme för reflektion. Att avsätta tid för reflektion eller nedvarvning kan minska risken för tankarna att sätta igång när du ska sova.

  • Få dagsljus varje dag. Dagsljus, särskilt på förmiddagen, hjälper till att reglera dygnsrytmen. Att vara utomhus är extra viktigt under årets mörkare månader.

  • Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan förbättra sömnen, oavsett om det är promenader, träning eller annan rörelse du tycker om. Undvik gärna intensiv träning precis innan läggdags.

  • Regelbundna sovtider. Försök att gå och lägga dig och vakna vid ungefär samma tid varje dag. Det hjälper kroppen att hitta en stabil dygnsrytm.

  • Minska skärmtid på kvällen. Skärmljus och intryck kan göra det svårare att varva ner. Försök att undvika stimulerande aktiviteter den sista timmen före läggdags.

  • Undvik koffein och alkohol. Koffein kan göra det svårare att somna och påverkar även sömnens djup, särskilt om du får i dig det sent på dagen. Alkohol kan göra att du somnar lättare, men försämrar ofta sömnkvaliteten och kan leda till att du vaknar under natten.

  • Lindra värmevallningar. Under klimakteriet kan värmevallningar och svettningar störa sömnen och göra att du vaknar under natten. Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, kan bidra till att lindra besvären. Att hålla sovrummet svalt och välja svala material kan också göra det lättare att sova.

  • Skapa en lugn kvällsrutin. Gör något återkommande som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner, till exempel läsa, ta en dusch eller dricka en kopp te. Djupavslappning som yoga nidra kan hjälpa kroppen att komma till ro inför natten.

  • Öva på acceptans och självmedkänsla. Att inte sova kan i sig skapa stress. Att möta sömnlöshet med mer lugn och mindre självkritik kan göra det lättare för kroppen att slappna av.

🌙 Vill du ha stöd för att sova bättre? Utforska vårt innehåll inom sömn på Yogobe – med klasser, övningar och program som hjälper dig att komma till ro.

Övningar online – kom ner i varv och sov gott

Yogobe Video: 6kd8

Yogobe Video: 48fe

Yogobe Video: k7z6

Yogobe Video: p25x

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, kom igång direkt!

Lästips

Källor:

Öppna inlägget
blog post thumbnail

När yogan blir ett stöd för läkning – Emma Guldner om MediYoga

09 februari 2026 | Av

Efter utmattning och PTSD blev yogan en viktig del av Emma Guldners läkning. I mötet med MediYoga fann hon stillheten, tryggheten och den närvaro som kroppen längtat efter. Här berättar Emma om hur yogan kan stötta nervsystemet, varför korta stunder av medveten rörelse kan göra stor skillnad – och om sina nya klasser i MediYoga hos Yogobe.


Hur hittade du till yogan, och vad fick dig att fastna?

Efter en lång sjukskrivning med utmattning och PTSD så hamnade jag på en donationsklass som en nära vän anordnat. Denna hölls på dåvarande MediYoga Institutet i Göteborg. För första gången på flera år var tankarna stilla, och ett lugn tog över. Jag visste att detta behöver jag ha mer av för min läkning

Vad gör du om du bara har 15 min för att yoga?

Då väljer jag enkelt och medvetet. Ofta fokuserar jag på andningen i kombination med mjuka, långsamma rörelser eller stilla positioner. Ibland räcker det med 5 minuter liggande andning och 10 minuter lugn rörelse för ryggrad, nacke och höfter. För mig handlar det inte om mängden tid, utan om kvaliteten på närvaron.

Du undervisar bland annat i MediYoga. Vad är det för yogaform och vad utmärker den?

MediYoga är en terapeutisk yogaform som även används inom vård och rehabilitering. Den är utvecklad för att stötta nervsystemet, hormonbalansen och kroppens självläkande förmåga. Övningarna är ofta mjuka men mycket effektiva, med fokus på andning, medveten rörelse och vila. Det som utmärker MediYoga är att den är tillgänglig för många – vänlig, omsorgsfull och anpassad efter din dagsform, även vid stressrelaterad ohälsa, smärta eller utmattning.

Du har egen erfarenhet av utmattning. På vilket sätt blev yogan ett stöd för dig på vägen tillbaka?

Yogan hjälpte mig att lyssna inåt istället för att pressa framåt. Genom andningen och den långsamma rytmen fick mitt nervsystem möjlighet att varva ner, och jag kunde steg för steg bygga upp en trygghet i kroppen igen. Yogan lärde mig att vila utan skuld – och att återhämtning är något man gör aktivt, inte passivt.

Vilket råd skulle du vilja ge till den som känner sig stressad eller är på väg mot utmattning?

Vänta inte till kroppen säger stopp helt. Små förändringar kan göra stor skillnad: pauser, medveten andning, mindre krav och mer självmedkänsla. Du behöver inte göra allt på en gång. Börja där du är, med det du har, och våga prioritera din återhämtning.

Berätta om dina nya klasser på Yogobe!

Mina klasser på Yogobe är skapade med fokus på stressreglering, återhämtning och nervsystemets balans. De passar både dig som är ny till yoga och dig som har erfarenhet, men som längtar efter ett mjukare och mer inkännande förhållningssätt. Här finns MediYoga, lugn yoga, andning och vila – klasser som kan bli ett stöd i vardagen och hjälpa dig att hitta tillbaka till lugn, stabilitet och energi.

Övningar online – Mediyoga med Emma Guldner

Yogobe Video: 2zx35t

Yogobe Video: dp629b

Yogobe Video: g345fu

Yogobe Video: 364bde

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Lyssna inåt för att hantera stress – fem enkla övningar

11 november 2025 | Av

För att hantera stress behöver vi förstå vad den försöker berätta för oss. I det här gästinlägget delar samtalsterapeuten Hasena Gusinac med sig av sina reflektioner om hur vi genom närvaro, nyfikenhet och enkla övningar kan lyssna inåt och hitta lugn i vardagen.

När stressen försöker säga oss något

Stress är inte bara något som händer i kroppen, den är ofta ett försiktigt rop från vårt inre. En signal om att något inom oss längtar efter uppmärksamhet, efter att bli sett och förstått. Vi tror ofta att vi måste få bort stressen, men ibland handlar det inte om att ta bort den. Ibland vill stressen bara bli lyssnad på.

Inom Emotionsfokuserad terapi ser vi stress som ett tecken på att vi tappar kontakten med något viktigt. Kanske en känsla vi inte vågat möta, ett behov vi inte fått uttrycka eller en gräns vi inte satt. Kroppen försöker tala om detta genom spänningar, oro eller trötthet. När vi börjar lyssna på de signalerna, istället för att kämpa emot dem, släpper stressen taget och ger plats åt lugn. Att vända blicken inåt kan kännas ovant, men det finns mjuka vägar dit.

Här är några enkla verktyg du kan prova när stressen gör sig påmind. Du kan göra dem var för sig, eller kombinera dem till en längre, sammanhängande övning.

1. Stanna upp – bara för ett ögonblick

Ta tre djupa andetag. Lägg en hand på hjärtat och fråga dig själv ”vad pågår inom mig just nu?” Kanske känner du oro, trötthet eller en längtan du inte riktigt hunnit lyssna på. Du behöver inte göra något med svaret, bara låta det finnas.

2. Lyssna på kroppen

Kroppen vet ofta mer än tankarna. Känn efter – var känns stressen mest just nu? Kanske i bröstet, magen eller nacken. Andas försiktigt in i området, som om du vill skapa mer utrymme där. Låt andetaget bära med sig tröst.

3. Ge känslan tillåtelse

Ofta är det inte själva känslan som gör mest ont, utan vårt motstånd till den. Säg till dig själv, med en kärleksfull röst ”det är okej att känna såhär, jag får känna allt jag känner.” När du möter dig själv med värme, börjar kroppen långsamt slappna av.

4. Andas lugnt, långsamt och medvetet.

Ta ett djupt andetag in genom näsan. Håll en stund. Andas långsamt ut genom munnen, gärna med en längre utandning. Upprepa några gånger och låt kroppen följa med på vägen. Varje utandning är en påminnelse om att du inte behöver bära allt just nu.

5. Fråga dig själv – vad längtar jag efter ?

När lugnet sakta återvänder, fråga dig själv ”vad behöver jag just nu?” Kanske är det vila, kanske rörelse, kanske någon att dela med. När du börjar lyssna till längtan istället för att bara reagera på stressen, hittar du tillbaka till dig själv.

Att hantera stress handlar inte om att bli perfekt lugn, utan att komma hem – till kroppen, till andetaget, till hjärtat. Det handlar om att våga möta sig själv med samma vänlighet som du skulle möta någon du tycker om .

Och kanske, när du sitter där med handen mot bröstet och andetaget som en mjuk våg, kan du ana en stilla viskning inifrån. ”Jag är här. Jag har dig ”

Övningar online – hantera stress

Yogobe Video: 8a46xkYogobe Video: w4eg39Yogobe Video: x8c7Yogobe Video: 6u2h

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Om Hasena Gusinac

Hasena är samtalsterapeut med inriktning på emotionsfokuserad terapi, samt som yoga- och meditationslärare. Hon arbetar med att hjälpa människor att hitta hem i sig själva genom närvaro, känsloreglering, självmedkänsla och medveten rörelse. Hasenas passion är att förmedla hälsa på djupet – inte bara som prestation, utan som ett sätt att leva mer närvarande, medkännande och i kontakt med sig själv. @Emotionsfokuserad.terapi

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Förebygg & lindra stress med meditation

06 november 2025 | Av

Att meditera varje dag kommer inte att göra dig immun mot stress. Men att bygga upp en daglig meditationsstund minskar risken för att falla in i vanemönster som gör dig reaktiv och stressad. Här berättar jag mer om stress, vad tillståndet gör med oss och hur meditation kan hjälpa.


Från stress till kraft – hur meditation kan hjälpa dig att hitta klarhet

Stress är inte din fiende. Det är en intelligent, inbyggd mekanism som vill hjälpa dig – ett sätt för kroppen att säga: här finns energi – använd mig klokt.

Men när vi fastnar i stressens grepp och inte längre kan reglera eller avlasta vårt nervsystem, tappar vi kontakten med kroppens signaler. Den annars naturliga kraften blir istället något som dränerar oss.

För att återhämta och stärka systemet behöver vi stanna upp och påminna oss om att stress är energi. Frågan är bara hur vi riktar den och vilket utrymme vi ger den. Genom meditations-, andnings-, och reflektionsträning kan vi lära oss att reglera, snarare än att enbart hantera stressen.

Att meditera gör oss inte immuna mot anspänning eller motgångar – men en daglig stund av stillhet gör att vi inte styrs av dem. Den ökar vår förmåga att uppfatta stress när den är på väg och att agera medvetet istället för reaktivt.

Här berättar jag mer om stress, vad tillståndet gör med oss och på vilket sätt meditation kan bli din väg till klarhet.

När stressen tar över – förstå kroppens signaler

Vi vet alla hur det känns. Hjärtat rusar. Tankarna snurrar. Kroppen blir spänd och rastlös.

Det är kroppens sätt att förbereda dig för handling. Hormoner som adrenalin och kortisol pumpas ut i blodet, musklerna laddas och blodet strömmar mer mot hjärna och hjärta. Allt sker på ett ögonblick – ett överlevnadssystem – snabbt, intelligent och i grunden välvilligt. Så varför pratar vi då om stress som något negativt?

Därför att vi ofta fastnar i tillståndet. Vi blir känslomässigt involverade i vår egen stress, snurrar i ett konstant görande utan vila, återhämtning eller reflektion och förlorar förmågan att stänga av. Då blir stressen inte längre en tillfällig väckarklocka utan ett kroniskt brus. Kroppen glömmer hur det känns att vara i balans och nervsystemet går på överväxel. Klarheten, glädjen och kontakten med vårt inre ersätts av prestation och krav.

Meditation som verktyg för stresshantering

Tänk om vi kunde se stress som ett språk – kroppens sätt att tala om för oss att något behöver förändras?

Stress är inte bara ett problem, utan kan vara en inbjudan till utveckling. När du lär dig att möta stressen med medvetenhet, kan du börja använda den som en slags inre kompass. Den pekar mot det som betyder något, men också mot det som behöver lugnas förenklas och rensas bort.

Här kommer meditation, stillhet och andning in som verktyg. De tar inte bort alla stressorer, men de hjälper oss att omvandla reaktion till riktning. Genom att stanna upp, fokusera och observera utan att genast reagera, tränar vi upp medvetandet som en muskel – en inre styrka som låter dig välja ditt svar, istället för att bara svara.

Hur stress påverkar kroppen och sinnet

Stressorer kan vara vad som helst som får din kropp ur balans. Det kan vara fysiskt, kemiskt/miljö eller psykologiskt/emotionellt. När vi upplever ett akut läge aktiveras det sympatiska nervsystemet (SN) och på ett ögonblick händer följande:

  • Pulsen och blodtrycket stiger.
  • Blod strömmar till armar och ben.
  • Kortisol (stresshormon) ökar vilket ger ökad glukos i blodet (som kan leda till depression, sömnproblem, minnesbrist och ökad fettlagring).
  • Adrenalin ökar och laddar dig med energi.
  • Musklerna kontraheras och spänns.
  • Fertilitet och tillväxt hämmas.
  • Matsmältning och eliminering (gå på toaletten) hämmas.

Systemet är briljant när det får vila mellan varven. Men när alarmet står på dygnet runt, börjar kroppen betala ett högt pris.

När andetaget leder vägen

Andning är kopplingen och länken mellan vår kropp och sinnet. När stressen tar över blir andetaget kortare, snabbare och ytligare. Genom att sakta ner andningstakten, speciellt genom att förlänga utandningen, signalerar du till nervsystemet att du är trygg. Denna enkla handling öppnar dörren till balans, lugn och klarhet.

I det ögonblicket omvandlas stressens energi till närvaro. Du går från kamp till kraft. Från överlevande till skapande.

Från reaktion till riktning

Vi kan inte eliminera stress ur livet. Men vi kan förändra vårt sätt att möta den.

När du mitt i anspänningen stannar upp och tar ett par djupa andetag, fokuserar blicken och landar i kroppen – då skiftar något. Hjärtslagen lugnas, tankarna saktar ner och en stilla intelligens får utrymme. Plötsligt kan du se genom bruset och agera utifrån klarhet.

Som den österrikiske psykiatrikern Viktor Frankl skrev:
"Mellan stimulans och respons finns ett rum. I det rummet ligger vår frihet och vår kraft."

Det är där meditationen verkar. I rummet mellan impuls och handling. Där kan stress bli till klarhet.

Stress som läromästare – närvaro som nyckel till inre styrka

Meditation och andningsträning handlar inte om att fly vardagen. De handlar om att stå kvar. Mer klar, mer närvarande, mer stabil.

När du tränar närvaro stärker du inte bara nervsystemet – utan återknyter också till livets rytm. Du börjar se stress som rörelse, som livskraft, som en del av flödet. Och när du lär dig att lyssna till den rörelsen, istället för att kämpa emot, händer något vackert:

Stress blir din läromästare. Och din kraft börjar arbeta med dig – inte mot dig.

✨ Onlinekurs: Lär dig meditera – nu med nytt innehåll! ✨

Nu finns vår onlinekurs Lär dig meditera i ny tappning – med ett helt nytt innehåll, nya övningar och Ulrica Norberg som guide! Under åtta veckor får du utforska olika meditationstekniker som stärker din mentala skärpa, återhämtning och känslomässiga stabilitet.

Läs mer om kursen här!

Övningar online – meditation med Ulrica Norberg

Yogobe Video: ch48 Yogobe Video: f4r6 Yogobe Video: ra94 Yogobe Video: eh53

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Vad är Breathwork?

28 oktober 2025 | Av

Andningen är alltid med oss – en ständig följeslagare som både speglar och påverkar hur vi mår. Genom breathwork får vi tillgång till ett verktyg för att reglera stress, fördjupa vår närvaro och stärka både kropp och själ. Här berättar Greta Gröndahl mer! 

Breathwork – medveten andning för ökat välmående

Andningen är något vi alla gör, men få av oss gör det medvetet. Breathwork, alltså att arbeta aktivt med sin andning, har blivit allt mer populärt för sina många positiva effekter på kropp och sinne.

Breathwork betyder att ”jobba med sin andning”, att vi medvetet arbetar med andningen för att påverka kroppen och sinnet. Det är ett samlingsnamn för olika andningstekniker, de flesta med rötter i den yogiska praktiken pranayama (prana = livsenergi, yama = kontroll eller expansion). Målet är ofta att förbättra vårt fysiska, mentala, emotionella och ibland spirituella välmående.

Vad händer i kroppen vid Breathwork?

När vi andas djupt och medvetet, särskilt med hjälp av diafragman, påverkar vi kroppen på flera nivåer:

  • Diafragmans rörelse masserar våra inre organ och hjälper tarmfunktionen, blodflödet och lymfdränaget.

  • Att hålla andan kan öka antalet röda blodkroppar och därmed förbättra syretransport och uthållighet.

  • Vissa tekniker kan framkalla hypofrontalitet, vilket innebär att vi tillfälligt tystar "den inre kritikern" – något som kan hjälpa oss bryta mentala och emotionella mönster.

Fördelar med Breathwork

  • Ökar syreupptaget och blodets syresättning

  • Stärker lungkapacitet och andningsmuskler

  • Stimulerar lymfsystemet

  • Reglerar nervsystemet – minskar stress och oro

  • Förbättrar fokus och mental klarhet

  • Ökar uthållighet och fysisk prestationsförmåga

  • Underlättar emotionell bearbetning

  • Stödjer matsmältning och blodcirkulation

  • Ger ökad närvaro och kontakt med kroppen

Skillnaden mellan Breathwork och pranayama

Breathwork har sitt ursprung i den urgamla yogiska praktiken pranayama. Pranayama är en specifik, disciplinerad praktik från yogatraditionen, med tydlig struktur och syfte.

Breathwork är ett bredare begrepp och grundar sig i mer moderna metoder och nutida vetenskap – ofta med ett terapeutiskt eller målmedvetet inslag.

Tips för dig som vill komma igång med Breathwork

  • Börja enkelt – med lugn och djup andning ner i magen (diafragman).

  • Träna närvaro – känn efter hur det känns i kroppen när du andas.

  • Andas genom näsan – det aktiverar parasympatiska nervsystemet och hjälper kroppen att slappna av.

  • Prova korta breath holds – max 30 sekunder i början, särskilt om du är ny eller tränar ensam.

  • Låt det ta tid – precis som styrka eller kondition är andningsförmåga något du bygger upp.

  • Pusha inte – hitta ett tempo där du känner dig trygg och närvarande.

  • Ha ett tydligt syfte – fråga dig själv: varför gör jag detta? Är det för återhämtning? Fokus? Bearbetning?

Viktigt att tänka på

Breathwork är kraftfullt – och inte alltid riskfritt. Om du har hjärt- och kärlsjukdomar, epilepsi, är gravid eller tar mediciner regelbundet, bör du rådgöra med en läkare innan du provar intensiva tekniker som hyperventilering eller långa andningspauser.

Kom ihåg! Breathwork är för alla, men det är inte one-size-fits-all. Lyssna på kroppen, justera efter dina behov och utgå från din unika intention.

Övningar online – Breathwork

Yogobe Video: auk968Yogobe Video: w4eg39Yogobe Video: 8rz4Yogobe Video: a2g4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Mindfulnesskalendern 2025 – möt årets julvärdar

Årets julvärdar för Yogobes Mindfulnesskalender är meditationsläraren Pål Dobrin och yogaläraren Eleonora Ramsby Herrera. Här berättar de mer om mindfulness och ger tips på enkla övningar för att möta julstressen. 

Pål och Eleonora guidar till sinnesro i årets Mindfulnesskalender

För femte året i rad bjuder vi in till vår julkalender: Mindfulnesskalendern. Varje dag i december fram till jul får du öppna en ny lucka med mjuka klasser i meditation, andning, yoga och vila – små stunder av återhämtning under tiden på året då du kan behöva det som mest.

Årets julvärdar är Yogobes experter Eleonora Ramsby Herrera och Pål Dobrin, som utöver att ha förinspelade klasser bakom luckorna även kommer att hålla meditation via Yogobe Live varje söndagkväll i advent. Eleonora är en internationellt verksam yoga- och meditationslärare med över 15 års erfarenhet och Pål är meditationslärare och grundare av CARE Meditation. 

Vad betyder mindfulness för dig?

Eleonora:

– Mindfulness för mig handlar om att möta livet med närvaro och ett öppet sinne. Att se på livet utifrån olika perspektiv och möjligheter, samtidigt som vi stannar upp och känner in vad som känns rätt i hjärtat. I en tid där tempot ofta styrs av teknologi och resultatorienterad effektivitet, blir mindfulness en handling av motstånd, ett sätt att stanna upp, andas och återknyta till vår mänsklighet och till jorden som vi alla är del av.

Pål:

– För mig är mindfulness en väg till djupare frihet och samhörighet. Det handlar inte bara om att vara närvarande i nuet, utan om att börja se igenom de mönster och identifikationer som stänger inne oss. När vi övar mindfulness öppnar vi för en medvetenhet som går bortom det personliga jaget – vi upptäcker att vi är något större än våra tankar och känslor. Den insikten förändrar inte bara hur vi mår, utan också hur vi förhåller oss till varandra och världen. Mindfulness blir då en portal till både inre utveckling och yttre transformation.

Vad undervisar du för typ av meditation?

Eleonora:

– Mina meditationer väver samman andning, kroppsmedvetenhet och stillhet. Ofta utgår jag från känslornas språk i kroppen och uppmuntrar lyhördhet och nyfikenhet. Det kan vara enkla andningsövningar, kroppsscanning eller stilla sittande i närvaro. Jag tycker också om att arbeta med image work, där man genom inre bilder närmar sig upplevelser på ett varsamt och kreativt sätt.

Pål:

– Jag undervisar främst CARE-meditation, som står för Compassion, Awareness, Resilience och Emotion. Det är en metod som kombinerar klassisk mindfulness med utforskandet av vår djupare natur – den medvetna närvaro som alltid finns där, bortom tankarna. Vi arbetar med både formell sittande meditation och integration i vardagen, och utvecklar förmågan att möta känslor med medkänsla och närvaro. Jag väver också in insikter från den icke-dualistiska traditionen, där vi undersöker vem eller vad som egentligen upplever. Det blir både praktiskt och djupt filosofiskt – meditation som inre forskning.

Kan du tipsa om en enkel övning att ta till när julstressen smyger sig på?

Pål:

– När julstressen tar över, prova detta. Stanna upp precis där du är. Ta tre djupa andetag och lägg märke till var i kroppen du känner stressen – kanske i bröstet, axlarna eller magen. Istället för att försöka ändra känslan, fråga dig själv: "Vem är det som känner denna stress?" Låt frågan hänga i luften några sekunder. Det du ofta upptäcker är att det finns en medvetenhet som observerar stressen – och den medvetenheten är helt lugn och stilla. När du vilar i den observerande medvetenheten, även bara för ett ögonblick, får stressen nytt perspektiv och mindre grepp om dig.

Eleonora:

– Stanna upp och ta tre långsamma andetag. Känn hur luften rör sig in och ut genom kroppen. Låt axlarna sjunka, mjuka upp käken och känn fötterna mot golvet. När vardagen fylls av konsumtion och ständigt görande blir enkelheten en påminnelse om vad som är värdefullt. Det kan skapa ett inre utrymme i sinnet (mindre stress och mer klarhet), i kroppen (mindre spänning) och i hjärtat (mer närvaro och kontakt i våra relationer).

Anmälan till Mindfulnesskalendern 2025 är öppen ♥️

Läs mer och anmäl dig här!

Övningar online – yoga & meditation för mindre stress

Yogobe Video: 2u7c Yogobe Video: 8x4z Yogobe Video: z8a5 Yogobe Video: 9fdk36

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
blog post thumbnail

Yinyoga vid stress – 3 enkla övningar

02 oktober 2025 | Av
Yogobe

Rullar vardagen på i ett rasande tempo? Prova att ge dig själv en återhämtande paus med yinyoga – med dess lugnande positioner kan du varva ner och mjukna i kroppen. Här tipsar vi om tre enkla yinyogaövningar som du kan göra hemma när du upplever stress. 

Hantera stress med yinyoga

Yinyoga är en blandning av yoga och mindfulness där man i stället för att jobba med kroppens muskler går djupare in och bearbetar bindväv, leder och ligament, som vi ofta är väldigt stela i. När vi yinyogar aktiveras det parasympatiska nervsystemet, kroppens lugn-och rosystem, vilket hjälper oss att slappna av, stressa ner, lindra värk och sova bättre.

Yinyoga är en perfekt paus att ge dig själv när du känner dig stressad. Här ger vi förslag på tre positioner som du kan testa hemma, var för sig eller som ett kort pass:


Barnet – lugnar sinnet & mjukar upp ländryggen

  • Sitt på dina hälar och för ut knäna åt sidorna.

  • Lägg ett bolster framför dig och luta dig framåt över det.

  • Armarna kan antingen sträckas ut framåt, landa på varsin sida om överkroppen eller så kan du bädda händerna under pannan.

  • Håll positionen i 3 till 5 minuter och fokusera på din andning och att mjukna ner mot underlaget.

  • När du är redo att komma ut – rulla mjukt och sakta upp kota för kota med huvudet sist.

  • Sitt som du vill en stund och känn in effekterna av positionen.


Fjärilen – öppnar upp höften & frigör andningen

  • Sätt dig ned och placera dina fotsulor mot varandra, så att knäna faller utåt sidorna. Det kan vara skönt att stötta upp knäna med block eller bolster.

  • Placera ett bolster bakom dig och lägg dig varsamt över det. Du kan använda en vikt filt under huvudet så att det känns skönt för nacken.

  • Placera armarna på ett sätt som känns vilsamt för dig. Det kan vara längs med kroppen, utåt sidorna eller ovanför huvudet.

  • Håll positionen i 3-5 minuter och vila i ditt andetag.

  • När det är dags att komma ut ur positionen kan du rulla över på ena sidan för att sedan sätta dig upp.

  • Ta en stund för att känna in effekterna av positionen.


Liggande twist – balanserar nervsystemet & fyller med energi

  • Ligg på rygg och sträck ut armarna utåt sidorna så att du ligger som ett T.

  • Dra upp knäna mot bröstkorgen och kom sedan ner med båda knäna åt ena sidan. Stötta dina knän och ben med ett bolster eller block, så att du känner att du kan slappna av i positionen.

  • Håll positionen i 3 till 5 minuter.

  • För att komma ut ur positionen kan du landa i fosterställning på samma sida som knäna, eller komma upp med knäna tillbaka till mitten igen där du startade.

  • Vila en stund och gå sedan vidare till samma position på andra sidan.

  • När du är klar med båda sidorna – ta en stund för att känna in effekterna av positionen.

Tre tips för ökad avslappning när du gör yinyoga

  • Försök att slappna av över ansiktet – i pannan, runt ögonen, över kinderna och käkarna. När vi är stressade tenderar vi att bita ihop käkarna, vilket i sin tur bidrar till spända muskler i ansiktet och på andra håll i kroppen. Att aktivt försöka slappna av över ansiktet kommer hjälpa dig att släppa på spännigar.

  • Snurrar tankarna? Rikta ditt fokus till ditt andetag. Följ med i in- och utandning, och notera även de korta pauserna mellan andetagen. Varje gång du uppmärksammar att tankarna har vandrat iväg igen, så vänd mjukt åter ditt fokus till din andning.

  • Sucka, pusta och frusta ut dina andetag. Det hjälper dig att släppa på trycket och bli av med spänningar.


Kom igång med yinyoga hemma med Yogobe

Vill du komma igång med yinyoga hemma? Hos oss på Yogobe kan du som vill börja yinyoga:

Övningar online – yinyoga för mindre stress

Yogobe Video: 8x4zYogobe Video: 48feYogobe Video: 7t5uYogobe Video: dp76

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget

Sok

Kategorier