Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

"Jag är för stel för yoga"

"Jag är för stel för yoga"

02 januar 2016 | Av

En av de vanligaste orsakerna folk ger mig när de berättar varför de inte testar yoga är att de är för stela. Det första jag då brukar berätta är att yoga är så mycket mer än asanas (fysiska positioner), yoga är även andningen, närvaron, möjligheten att lära känna sig själv. Det andra jag säger är "att inte prova på yoga för att du är stel, är som att inte gå till gymmet för att du inte är stark, eller inte springa för att du har dålig kondition – det är ju därför du tränar".


Jag förstår helt vart tankarna kommer ifrån, jag tänkte dem själv när jag började med yoga; "Får jag verkligen vara här?", "Ska jag ens försöka mig på den där asana, jag kommer ju se ut som en tönt". Jag är så tacksam för Yogobe och deras Facebookcommunity BEYOGA365, för det var i den gemenskapen jag fann inspiration och styrka att fortsätta yoga och stänga ute alla tankar om hur jag skulle/borde göra yoga.

Jag började se tillfällena på mattan som mer än stretch och fokuserade på att hålla så god teknik jag kunde. Steg för steg kom jag lite längre här och nådde lite längre där, men det blev mer en trevlig konsekvens än mitt huvudsakliga mål.

Så mitt råd till dig är:
Ta tiden på mattan som tid att lära känna dig själv bättre, släpp alla tankar om att du är för stel för yoga – vigheten gör inte yogin. Vill du arbeta upp din rörlighet ska du självklart göra det, men kom ihåg att hålla så god teknik du kan, och stressa inte! Även yogis kan skada sig som Anja pratar om här i denna video.

Lästips 

Videorekommendationer

Häng med över till BEYOGA365 och dela med dig av funderingar & frågor så ska du se att du inte är ensam i att känna att det är för stelt.

Open post
Avslappning – Del 4

Avslappning – Del 4

22 desember 2015 | Av

Slappna av som nybliven förälder, lätt eller? Hur du mår beror mycket på hur din bebis mår, på hur förlossningen gick, och hur din kropp och ditt sinne återhämtar sig efteråt. I denna fjärde och sista del på temat Avslappning kommer jag att ge tips på hur du kan få in avslappning i en kanske annars hektisk vardag. Läs, inspireras och få till lugnet inför julhelgen!


Detta är en del i temamånaden om Avslappning i vår community YOGAMOM365. Läs introduktionen här!

Vecka 4 (av 4) – Konsten att slappna av som nybliven mamma

Under graviditeten är det inte alls ovanligt att spänningar uppstår i rygg och nacke. Orsaken kan variera och vi påverkas olika av dessa spänningar. Vissa får till exempel ont i huvudet medan andra kan känna yrsel. Anledningen till spänningar kan bland annat vara stress eller oro, men dessa spänningar kan också orsaka en känsla av stress och oro. Hursom är ditt barn i magen, liksom du, påverkad av dessa känslor. Och ni båda förtjänar det bästa.

Det är inte heller helt ovanligt att spänningar i dessa områden dyker upp efter graviditeten. Som nybliven mamma kommer en del förändringar, då vi nu helt plötsligt blivit livsviktiga för en annan person. En ny liten människa har kommit till världen som behöver vår vård och omsorg för att överleva. Vi bär med oss vårt barn nästan vart vi än går och de allra flesta ammar sitt barn för att föda det. Det är en fantastisk gåva, men tid för avslappning och vila är ett måste för att förbli en hållbar mamma.

Konsten att slappna av
Enkla övningar som är lätta att utföra oberoende av plats är djupandning följt av nackrullning. Andningen syresätter din kropp och påverkar direkt hur du känner och mår. Det långa djupa andetaget är en kombination av magandning, revbensandning och nyckelbensandning. Genom att göra denna andning fyller vi på med prana, livskraft som stärker och balanserar.

Du kan också använda dig av denna andningsteknink under din förlossning. Den hjälper dig då att producera mer oxytocin vilket stimulerar kontraktionerna i samband med förlossningen. Den hjälper dig också att bli lugn och avspänd vilket gör att du inte blir lika trött.

Långa, djupa andetag
Andas in genom näsan för att sedan styra andetaget ner i buken. Låt sedan bröstet expandera hela vägen upp till nyckelbenet, andas sedan ut genom näsan i omvänd ordning. Låt nyckeben, revben och sist magen sjunka. Vila en stund mellan andetagen tills kroppen själv säger till att det är dags att ta nästa andetag. Fortsätt med de långa, djupa andetagen en stund och börja sedan därefter med nackrullning.

Nackrullning
Det får aldrig göra ont att yoga. Tänk på att du alltid gör dina övningar mjukt och kontrollerat. När du gör nackrullningar sitter du antingen i lätt meditationsställning alternativt på en stol. Slappna av i käkar och axlar, börja sedan rulla huvudet i cirklar. Låt hakan gå från vänster nyckelben till vänster axel, lyft sedan hakan och låt blicken möta taket. Under denna halvcirkel andas du in för att sedan, då hakan kommer till höger nyckelben och vidare ner mot bröstet, låta luften passera ut. Tänk att ett varav ska ta cirka 10 sekunder. Gör 10-15 varv åt ena hållet och sedan lika många åt andra hållet. Om du har nackskador undviker du att gå bakåt med huvudet. Efter du gjort detta vilar du och känner effekterna i kroppen.

Nackrullningar ökar rörligheten i nack-hals- och käkmuskulaturen samtidigt som de stretchar vid tinningen och käkarna. Det är också en bra övning att göra om man har sömnsvårigheter då den har en kraftfull parasympatisk effekt, vilket innebär att de återhämtande och lugnande systemen i kroppen aktiveras.

Yoga för livet
Låt yogan komma in i ditt liv som en av de viktigaste ingredienserna för ett hälsosamt leverne. Låt den bli din guide som kan lära dig känna din kropp på djupet. Låt den sedan bli det verktyg som du alltid bär med dig, och som du kan använda när du behöver avslappning eller samla kraft. Se det också som en del av ditt ansvar som förälder, att genom din yoga ge yoga till ditt barn. Genom att låta yogan finnas med som ett naturligt inslag i din vardag ger du verktyg för en hållbar utveckling inifrån och ut.

Mina barn har lärt mig mycket om livet, bland annat att ingenting är starkare än den svagaste länk. Ta tid för avslappning. Vila och lugn är så otroligt viktigt. Där får vår kropp tid att läka och hela sig själv.

Yoga för livet!

Videorekommendationer
 

YOGAMOM by YOGOBE riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa genom yoga, meditation, kosttips och träning. I communityn YOGAMOM365 på Facebook kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, mysa och byta tankar och tips. Inte minst med många experter i Team Yogobe. Löpande genom året introducerar vi nya teman och utmaningar till glad och prestationslös träning för kropp, sinne och själ genom aktiviteter som är relevanta för dig som är gravid eller mamma. Inspirera och inspireras med oss! Läs mer om YOGAMOM här.

Open post
Anjali mudra – för harmoni & tacksamhet

Anjali mudra – för harmoni & tacksamhet

17 desember 2015 | Av
Yogobe

Är du en van yogautövare är du välbekant med Anjali mudra men även du som bara varit på några enstaka klasser känner säkert till denna handposition. Anjali mudra förekommer ofta i början eller slutet av en yogaklass tillsammans med ordet Namaste, i yogapositioner som bergspositionen (tadasana ) eller trädet (vrksasana) och ibland under solhälsningarna. Här berättar Leia Dehlin mer om denna handposition. 


Anjali = offra, erbjuda

Anjali mudra är en handposition som symboliserar hängivenhet, kärlek och vördnad. Den är även en vanlig syn runt om i Asien på statyer och bilder inom hinduismen och buddhismen.

Anjali betyder att offra och i Indien är Anjali mudra vanlig som tillsammans med ordet Namaste när man hälsar på någon. Namaste betyder ungefär: Det gudomliga i mig bugar sig till det gudomliga inom dig. Anjali Mudra ses inom yogan även ofta som ett uttryck för detta.

Effekter av Anjali mudra:
Den sägs lugna sinnet och ge harmoni, balans och inre frid. Att föra handflatorna samman aktiverar och balanserar hjärnhalvorna, den kvinnliga och manliga delen, den logiska och intuitiva, den fysiska och mentala delen av oss. Den sägs också lättare kunna föra oss in i ett meditativt tillstånd och även vara en symbol för tacksamhet.

Så här gör du:

  1. Sitt i lätt meditationsställning eller en annan bekväm sittande position. Sträck på dig lite och se om du kan förlänga ryggraden och nacken några millimeter till.
     
  2. För samman handflatorna framför hjärtat och låt tummen vila mot bröstbenet. Mjukna i händerna och ansiktet.
     
  3. Dra tillbaka skulderbladen, ner på ryggen och öppna upp bröstet.
     
  4. Andas långa djupa andetag, fokusera på området där händerna möts och sitt i 5 minuter till att börja med.

Lästips

Videorekommendationer

För att läsa mer om och av Leia se alltomyoga.se

Open post
Du yogar ju, hur kan du vara skadad?

Du yogar ju, hur kan du vara skadad?

16 desember 2015 | Av
Linda Åslev

Många har bilden av att vi som yogis aldrig blir stressade, alltid är lugna samt att vi är immuna mot skador. Men faktum är att det är så många fler än man kan tro som skadar sig. Ibland enbart genom yogan, ibland i kombination med exempelvis annan träning. Så varför hamnar vi där? Och hur kan vi undvika det? 


Så olika
Vi glömmer så lätt att vi är alla olika. Vi har olika fysiska förutsättningar, ingen kropp är den andra lik. Hur lårbenet fäster i höften skiljer sig helt och hållet från person till person, precis som skelettets delar kan vara otroligt olika mellan en person och en annan. Det innebär att det inte bara är skador som kan påverka hur vi kan använda vår kropp och vilket rörelseomfång vi har.

Så vad kan vi lära oss av detta? Jo, ingen yogaposition kommer att se exakt likadan ut från en person till en annan. Och den ska inte göra det. För medan en person hur lätt som helst får ner sina knän till golvet i baddha konasana, så kommer vissa kanske aldrig någonsin komma dit, för deras höft är inte byggd så. Att då pressa på knän eller lår för att komma djupare gör att vi istället lägger ett tryck på knäleden. Då knäleden är en gångjärnsled som bara kan böjas fram och tillbaks, precis som ett gångjärn, och inte sidled, så innebär det att vi riskerar att skada knät allvarligt med ett tryck i den riktning som leden inte är byggd för att röra sig. Tyvärr sker det i bland annat denna position otroligt mycket skador på grund av okunskap.

Och varför ska vi prompt dit? Egentligen? Vart kommer det ifrån? Det är kanske där vi ska börja.
Känna efter och fundera på varför. Det handlar om vårt mindset. Att skruva lite och hitta rätt frekvens, där vi kan observera utan att dras in i hur det "bör vara", hur det "ska se ut". Att se alla bilder i instagramflödet som något vackert, och inte något som får oss att känna att vi måste pressa oss själva. 

Du yogar ju, hur kan du vara skadad?
Ja, den frågan är vi nog många som hört. Och jag tyckte själv att det var lite skamfyllt till en början, för hur kan jag skada mig när jag yogar egentligen? Att höra ortopeden säga: Du anar inte hur många yogatjejer med trasiga höfter jag får hit...  Say what?! Men, det är ju yoga, hur går det ihop?

Det är faktiskt inte så svårt. Inte svårt alls. Ganska så enkelt faktiskt. För egentligen är det inte alls yoga längre. Att inte lyssna på sin kropp, att vilja bli starkare och vigare, att vilja släppa på spänningar och därför pressa på mer och mer i positionerna, utan en tanke på att jag först bör stabilisera exempelvis en led genom alignment, genom kraft och muskelaktivering eller arbeta in mot mitt center, istället för bort, bort, bort från det. Och att tappa bort all övrig stabiliserande träning. Att inte alls förstå att det fysiska bara är toppen av isberget, att yoga är så ofantligt mycket mer. 

Ord på vägen
Ortopedens ord ringer fortfarande i mina öron. Och fler liknande fraser från fysioterapeuter och yogalärare. Det har gjort mig till lite av en teknikfascist. Något av en tjattant när det kommer till just detta. För jag blir så ledsen att vi ska tvinga in oss i det där. I skador och prestationshets, i stress av både kropp och själ. Så jag lever efter några ledord, som hjälpt min, och andras kroppar. 

  • Alignment, alignment, alignment - hållningsprinciper för att skydda leder.
  • Root to rise. Kraft nedifrån och upp. Genom hela kroppen.
  • Stabilisera.
  • Och viktigast av allt: Känn in! Lyssna på din kropp!

Stabilisering och styrka
Som med all träning är det lätt att yogapraktiken blir ensidig. Att få in lite styrka och inte minst stabilitet mår kroppen finfint av. Och kommer hjälpa oss i vår vardag såväl som vår yogapraktik. Lär känna din kropp och bli kompis med den. Tänk på att våra muskler mår bra av att stärkas upp, och ibland räcker inte enbart flowklasser, vi behöver lägga till lite mer stabiliserande och stärkande övningar. Exempelvis kan lite ryggövningar med exempelvis gummiband vara mumma för såväl axelstabilitet som trötta skulderblad. 

Jaha, men ska man inte kunna yoga nu heller?
Det är ju lätt att få den känslan. Att allt är farligt. Men ingen fara på taket, yoga på kära du! Om du inte redan är där, kanske är det dags att låta det vara just yoga. Utan prestationshets, med kärlek till oss själva. De där galet avancerade, och ofta otroligt vackra, positionerna ser många gånger ut just så för att det är en person som har arbetat otroligt mycket med sin kropp, kanske är dansare, gymnast, eller bara väldigt, väldigt rörlig av naturen. Du är så himla vacker i den posen du utför, oavsett om du modifierar den eller måste utföra en annan, utifrån dina förutsättningar.

Sätt mål! Men låt resan dit vara det bästa av allt. Njut av att testa dig fram, modifiera, och hitta in i en position, steg för steg.

Mitt i alltihop, glöm för allt i världen inte: HA KUL!
Le och skratta, trilla och testa igen. Dansa loss efter en tuff, hård träning, och avsluta med avslappning, perfekt! 

Lästips

Videorekommendationer

Yogobe Video: ceyh Yogobe Video: h6k4 Yogobe Video: o3p5 Yogobe Video: hg68

Stabilisering & styrka:

Yogobe Video: yj4y Yogobe Video: ro8n
Open post
Fråga Yogobes expert: Svar om artros & ledbesvär

Fråga Yogobes expert: Svar om artros & ledbesvär

15 desember 2015 | Av
Yogobe

Först ut i vår nya serie Fråga Yogobes expert är Erik Myrberg, läkare och yogalärare. Här berättar han vad artros är, dess uppkomst, om vikten av att röra på sig och vad som är bra att tänka på. Han svarar även på de frågor ni skickat in om just artros samt andra ledbesvär. 


Om artros

Artros är något som kan drabba alla kroppens leder och är mycket vanligt bland äldre personer. Det är ett degenerativt tillstånd, där brosket i leden är skadat och nedbrutet, med lite eller ingen pågående inflammation. Artros är ett tillstånd som kan ha många olika orsaker, bland annat trauma, felaktig belastning, fetma och tidigare ledinflammation. Det skiljer sig alltså från artrit, som betyder ledinflammation och ofta är en del av reumatiska, autoimmuna sjukdomar. På engelska heter artros osteoarthritis, vilket kan verka förvirrande eftersom arthritis betyder artrit – ledinflammation. Inflammation är inte något utmärkande drag vid artros och behöver antagligen inte finnas alls. Förutom nedbrytning av brosket kan man också vid mer uttalad artros få nybildning av ben, som små taggar eller utväxter vid leden. 

Ibland hör man folk kalla artros förslitningsskador vilket är ett uruselt begrepp. Överbelastning och hög ålder är visserligen två av de viktigaste riskfaktorerna för artros, men om man kallar det förslitning riskerar man att tro att rörelse är farligt, och att man kan vila sig ifrån artros. Så är inte fallet!

Brosk
I alla kroppens leder är skelettdelarna som rör sig i förhållande till varandra täckta av ett lager med brosk. Brosk är elastiskt, och täckt av en glatt yta. Mellan dessa glatta ytor finns ledvätska. Utan brosk och ledvätska kan rörelser inte ske lätt och smidigt. Brosk är en speciell vävnad på så sätt att den i princip inte innehåller blodkärl som kan leverera näring. Brosket är dock en levande vävnad med celler som behöver näringsämnen och syre, och det får brosket via ledvätskan. För att brosket ska få näring och kunna växa och återbildas efter slitage krävs rörelse. När leden och brosket belastas trycks brosket ihop. När trycket sedan släpper suger brosket upp ledvätska som för med sig näring. För att brosket ska läka och växa krävs alltså rörelse och belastning.

Artros efter felaktig belastning
Om man någon gång skadat ett korsband i ett knä ökar risken för artros i det knät. Antagligen eftersom ledens rörelser förändras, och då inte belastar brosket på ett naturligt sätt. 

Artros efter överbelastning
Balettdansöser som har dansat tåspets har hög risk att drabbas av artros bland annat i stortåns grundled. Belastningen den leden utsätts för vid tåspetsdans är kanske så stor att nedbrytningen av brosket blir större än återuppbyggnaden. Övervikt ökar också risken. 

Hur kan man upptäcka artros?
För att upptäcka artros behövs som regel inga röntgenundersökningar, utan en typisk historia och en undersökning räcker för diagnos. Röntgen behövs inför operation, för att ortopeder och handkirurger inte vill operera utan att se röntgenbilder först, men ska som regel inte behövas. 

Behandling & rörelse
Grundregeln för behandling av artros är enkel. Sjukgymnastik, sjukgymnastik och sjukgymnastik. Det kan dock skilja sig lite mellan olika leder och här kommer några undantag: Artros i tummens basled kan ibland ge mindre symtom med någon typ av stödskena eller mjuk ortos, men kan också behöva opereras. Artros i fingrarnas yttersta leder brukar inte vara smärtsamt, utan bara se jobbigt ut, med uppdrivet skelett. Om det gör ont kan det vara inflammation och inte artros, och det behöver undersökas av läkare. Artros i facettlederna (i ryggraden) kan ge huggande smärtor i vissa ställningar i ryggen. Rätt balans av rörelse, och att undvika smärtsamma positioner är nyckeln. 

Artros i höfter och knän är vanliga bekymmer. Sjukgymnastik och eventuell viktnedgång är det viktigaste för att förbättra tillståndet, och för att inte göra det värre. Det är så viktigt med rörelse att det är bättre att ta mediciner för smärtan och röra sig, än att vila. Det gäller såklart inte om det behövs beroendeframkallande läkemedel. Att röntga leden tjänar ingenting till, eftersom graden av artros på röntgenbilden faktiskt inte säger någonting om hur mycket besvär en person har. Vissa kan exempelvis ha förskräckliga röntgenbilder där ben ser ut att ligga rakt mot ben utan något brosk mellan, och ändå inte ha särskilt mycket besvär. Din vårdcentralsläkare bör erbjuda dig att gå i artrosskola där huvudpoängen är att du ska bli mindre rädd att röra på dig. Detta eftersom lagom och rätt typ av träning gör ditt brosk starkare, och minskar smärtan. En bra grundregel är att om det gör ont under och efter träningen så är det okej, så länge som smärtan går över på 24 timmar. 

/system/media_objects/images/7dd/f6a/7e-/original/Erik_myrberg_atros_yoga_yogobe.jpg?1449753900

Eriks svar på frågor om artros

Här svarar Erik på de frågor som ni skickat in till oss. 

Stelhet i höfter och ländrygg
Vilka yogaövningar skulle du rekommendera för ökad rörlighet om man har problem med stelhet i höfter och ländrygg? (Jag har en höftled som "låser sig" ibland. Även mitt bäcken låser sig ibland vid sacrum.) Mvh Susanne

Svar från Erik:
Jag skulle vilja rekommendera att du gör något litet varje dag, och gärna då och då något längre pass. Alla typer av övningar för höfterna och ländryggen är bra, och en balans av framåtfällningar, bakåtböjningar, rotationer och så vidare är såklart det bästa. Om du sitter mycket skulle jag lägga lite extra krut på att stretcha psoas exempelvis med anjaneyasana, sätesmusklerna med duva eller liggande nål och tråd-ställning samt att vrida ut ländryggen med en universalstretch!

Skaderisk med krigarposition
Jag har lite ont i mina knän, troligen artros på det ena knät. Vill ju inte förvärra något och har läst att det kan finnas risk för det om man böjer fel. Hur ska jag tänka? När är det risk att skada sig? Hälsningar, Gunilla

Svar från Erik:
Knät ska peka åt samma håll som tå nummer två i krigarpositionerna. Jag är lite sur på den person som gjort dig rädd för att röra dig, eftersom rörelse är så viktigt vid artros. Teknik är visserligen viktigt, men yogalärare måste kunna instruera bra teknik utan att skrämma sina elever. För övrigt måste du gå till en sjukgymnast eller på egen hand börja styrketräna lårmusklerna. 

Korsbandsskada 
Är fullt införstådd med att varje kropp är individuell, men har du några rekommendationer, tips och råd när man kan, och hur man ska börja träna yoga igen efter en korsbandsskada? /Cia 

Svar från Erik:
Du kan sätta igång direkt. Om inte din sjukgymnast sagt något annat finns inga förbjudna rörelser. Var dock noga med tekniken vid ställningar som duvan, där det är viktigt att underben och lårben är roterat åt samma håll. Om du inte har gått till en sjukgymnast måste du absolut göra det. 

Kan rörelser förvärra artrosen?
Jag har artros i axlar och nacke och har ibland svårt för olika rörelser. Kan jag förvärra artrosen genom att ta i fast det gör ont? Mvh Anna-Carin

Svar från Erik:
Nej rörelse är viktigt vid artros, och gör som regel artrosen bättre, så länge som smärtan inte sitter i mer än 24 timmar efter träningen. 

Artros i axlarna
Har efter røntgen och artroskopi fått diagnosen atros i axlarna. Ær rørlig och sportslig . Vad kan rekommenderas før framtiden , och vad skall man akta sig før? Tror att med rætt levende och gørande, få ett liv utan værk: Gæller bara hitta hur. Tacksam før tips och inspiration. Mvh, Christian

Svar från Erik:
Det är svårt att veta exakt vilken artros du har, eftersom det finns två leder i axlarna, glenohumoralleden och acromioclavicularleden. Generellt sett kan man säga så här, att du själv får experimentera dig fram till vad som fungerar, och hur mycket belastning och ansträngning som fungerar. Du kan förhoppningsvis lära dig att kunna göra det mesta. Ett tips jag kan ge, är att vara noga med rotationen i axlarna. I ställningar med armarna nedåt som kobran, flytta utsidan av överarmen bakåt så att armvecken pekar fram, och i ställningar med armarna ovanför huvudet som handstående eller stående hund, flytta insidan av överarmen bak. I den rotationen kommer då dina armbågar att peka lite mer framåt. 

Tumbasartros och stående hund
Jag har tumbasartros i båda händerna och trots ortoser känns det inte så bra när man lägger mycket vikt på händerna som i stående hund, försöker fördela tyngden på hela handen.  I vissa övningar kan man ha knutna händer som avlastar men det är lite svårt i stående hund. Handlederna blir också rätt påverkade. Jag håller på ändå men ibland undrar jag om jag förvärrar min artros i tummarna. Några tips? Hälsningar Annika 

Svar från Erik:
Jag tycker inte att det finns något heligt med stående hund, som gör att man måste göra den! Om smärtan kvarstår i mindre än 24 timmar förvärrar du nog ingenting, men om du står och lider i ställningen – byt ut den! Eller gör den bara halva tiden. Det är din kropp och din yoga. 

Bechterews sjukdom – Ankyloserande spondylit (AS)
Har ett par frågor angående bechterew (reumatism). Min pojkvän fick äntligen en diagnos ställd för ett år sedan. Han är ofta trött, har alltid ont och muskulaturen i ryggen är ständigt spänd. Han har fått några rörelseövningar av sjukgymnast vilket han inte gör så flitigt längre då hans rörelseförmåga "ändå" har blivit sämre... Han vägrar yoga och alla tips jag försöker ge honom. Har du tips, erfarenheter, råd angående denna, ursäkta, jävla sjukdom? Berätta allt du kan komma på. Tusen tack på förhand! Mvh Anna 

Svar från Erik:
Ankyloserande spondylit som tidigare kallades Morbus Bechterew är en reumatisk sjukdom som främst drabbar ryggen och SI-lederna (bakom bäckenet). De tre viktigaste behandlingarna är antiinflammatoriska läkemedel (ur gruppen NSAID, Ibuprofen, Naproxen etc), rökstopp om man röker, och sjukgymnastik. En mindre grupp blir inte tillräckligt bra av detta, och behöver moderna immunomodulerande läkemedel. Hur det ligger till med din pojkvän kan bara hans läkare veta. Om man har AS och inte tränar blir man stelare och stelare, och kan till slut bli så stel i bröstkorgen att man knappt kan andas. Hur du ska få honom att göra det som är bra för honom vet jag inte alls. Om jag visste hur jag skulle få mina patienter att göra det bästa skulle jag vara överlycklig! Vissa behöver motiveras med skräckhistorier, men på vissa fungerar det inte alls. En del patienter har nytta av en kortare period med träning och utbildning på heltid, som exempelvis dagsjukvård eller klimatsjukvård (resa med heltidsträning etc), vilket finns i många landsting. Det kan krävas mer intensiv träning en period för att man verkligen ska börja bli bättre, och då bli motiverad. Lycka till med att motivera honom!

Kan Yoga hjälpa mig med värken? Vilka övningar kan jag börja med? 
Jag är 52 år och har rört på mig mycket under livet, dans, gymnastik, bollsport & skridskor som barn/ungdom senare i livet mycket friluftsliv, promenader till och från jobbet (40 min en väg), trädgårdsarbete mm.
Har nu fått Artros i flera leder kombinerat med inflammationer på olika ställen (rygg, arm, höft)
En elak disk i ryggen med inflammation gör livet surt för mig i perioder. Just nu frusen skuldra och artros sedan ett halvår tillbaka och även trokanterit med slemsäcksinflammation i höger höft. Det tar aldrig slut.
Konstant värk, sover dåligt, svårt att vara aktiv på samma sätt som tidigare. Kan knappt klä på mig. Känner mig mer och mer frustrerad, helt slut och lite deppad. Hälsningar Carina

Svar från Erik:
Jag har kortat ned din fråga för hemsidan. Jag förstår verkligen när jag läser din fråga att du har det väldigt jobbigt! Du har många olika bekymmer på en gång, och det är för komplicerat för att jag ska kunna ge dig några råd i text. Det faktum att du tar upp ditt arbete får mig att misstänka att det också stressar dig. Du behöver få hjälp av en läkare och en sjukgymnast, och det verkar som att du behöver hjälp för att se över hela din livssituation. Börja också gärna med pranyama, andningsövningar. Pranyama är superbra mot stress, men det kommer nog inte räcka. Hoppas du får den hjälp du behöver!

 

Lästips

Om Erik Myrberg 

Erik Myrberg har praktiserat yoga sedan tonåren, och undervisat sedan 2007. Han är läkare och arbetar med reumatologi - immunförsvar, inflammation och ledsjukdomar. Erik är en de få i Sverige som är utbildade som Anusara inspirerade (™) yogalärare, men är också intresserad av Jivamukti (™) och studerar just nu Embodied Flow (™). Han undervisar på flera medicinska utbildningar, är lärare i anatomi på yogalärarutbildningar, och svarar på frågor om yoga och medicinsk vetenskap på Yogobe.

Eriks undervisning präglas av humor och värme, och han brinner för att förmedla sin kunskap på ett lättillgängligt sätt. Han är en andlig yogi som vet att yoga kan vara meningsfull på djupet, utan att för den sakens skull präglas av myter och pseudovetenskap. Han hoppas och tror att meditation och yoga inte behöver utesluta kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt. Bland hans främsta lärare är Anja Bergh, Tara Judelle, Sianna Sherman och Cat Alip Douglas.

Erik har öppna yogaklasser på Endorfin i Lerum, och om du vill komma i kontakt mer Erik som föreläsare eller för en utbildning, kontakta honom per mail

Open post
Yogajulkalender för att stärka barnen

Yogajulkalender för att stärka barnen

13 desember 2015 | Av
Yogobe

Det började med en fråga i Yogobes FB-community BEYOGA365. Tillsammans med Magdalena Lagerströms kort om Yoga Buddisar föddes sedan en magisk saga. Magdalena Lagerström, Maria Marathon Sjöberg, Evelina Lindahl, Karolina Tuvesson, Sigdis Rutardottir har tillsammans skapat Yoga-julkalenden med en ny position och spännande saga för varje dag!


– Jag har i flera år känt mig frustrerad över alla leksakskalendrar då de späder på vår konsumtion. Jag vill istället stärka mina barns självkänsla och göra något tillsammans, säger Maria Marathon Sjöberg. 

I slutet av november ställde Maria en fråga i BEYOGA365, om någon kunde tipsa om kort för yogapositioner. Hon planerade att detta skulle få bli familjens julkalender, ett kort för varje dag. Någon tipsade då om Magdalena Lagerströms Yoga Buddisar – som av en händelse råkar vara 24 kort med yogapositioner, illustrerade av Tina Holmén.

– Jag tyckte det verkade som att det här var meningen. Peter Munteanu, Yogobes VD, föreslog då en saga och öppnade upp för fler att vara med och författa, säger Maria Marathon Sjöberg.

Sagt och gjort. Maria, Magdalena, Sigdis Rutardottir, Evelina Lindahl och Karolina Tuvesson bestämde sig för att skriva en magisk julsaga tillsammans, utifrån Magdalenas Yoga Buddisar. Under en intensiv helg skickades mail över landet medan sagan växte fram. Magdalena är så glad för den härliga responsen från sina medförfattare.

– Så galet kul och så galet skön energi och så annorlunda sätt att skapa något med människor som du aldrig träffat men som brinner för samma sak...att stärka varenda unge, säger Magdalena.


Evelina Lindahl är i uppstarten av sin barnyogaverksamhet och i farten med att skriva yogasagor, så hon nappade på förslaget direkt.

– Det var en intensiv men väldigt rolig helg där vi fick kort med olika positioner och affirmationer av Magdalena. Till och med min mamma följer sagan nu, säger Evelina. Hon är nybörjare och får på ett bra sätt testa olika positioner så här!

Community skapar möjligheter
Maria berättar att det var en otroligt härlig känsla över jobbet tillsammans, som om de fem författarna känt varandra länge.

– Communityn BEYOGA365 möjliggjorde att vi kunde ha den här kommunikationen överhuvudtaget, fortsätter Maria. Hade inte jag ställt den där frågan hade inte Magdalena berättat om korten, och hade inte Peter föreslagit en saga hade inget av det här hänt. 

Sigdis Rutardottir har skrivit yogasagor länge och testar dem alltid på sin dotter innan hon tar dem vidare till barnyogaklasser och skolbarn.

– Funkar de på henne så brukar de funka på skolbarnen. Den här gången har hon hjälpt mig med Yoga-julkalendern och kommit med förslag på vad luckorna kunde handla om. Jag har jobbat mycket med djur inom barnyogan och samtidigt jobbat mycket med att öka barnens självkänsla. När jag sedan fick korten av Magdalena kändes de helt perfekta med det jag hade tänkt. Jag kunde baka ihop dem med tanken om att ge barn bättre självkänsla, säger Sigdis.

– Det var som att vi alla visste vad vi skulle göra, fortsätter Maria. Och för min del ville jag få klart den här kalendern för att ge min son något där han kan se att han är bra som han är och att han har alla svaren inom sig. Men den här julkalendern är också en möjlighet att bekanta sig med yoga, att öppna upp en dörr även för föräldrar som inte har yogat förut.

Karolina Tuvesson menar att yogasagor är ett bra sätt att fånga barnens uppmärksamhet på. Genom sagan fastnar barnen i berättelsen och plötsligt har de även rört på sig utan att de tänkt på det.

– Jag vill visa att det är roligt att yoga, och skapa en förståelse för vad man kan göra med kroppen och sinnet. Genom sagan vill vi också visa att alla är lika mycket värda, fantastiska och älskade, säger Karolina.


Lästips

Open post
Avslappning – Del 2

Avslappning – Del 2

08 desember 2015 | Av

Stanna upp och njut! I denna andra del på temat Avslappning vill jag inspirera dig till att slappna av under graviditeten – denna magiska, omtumlande period av ditt liv. Du är gravid och bär på en liten varelse som snart kommer att kalla dig mamma! Luta dig tillbaka och häng med på färden.


Detta är en del i temamånaden om Avslappning i vår community YOGAMOM365. Läs introduktionen här!

Vecka 2 (av 4) – Att slappna av under en graviditet

Stanna upp och låt dig landa en stund! Du är inne i en magisk period av ditt liv. Du är gravid och bär på en liten varelse som du snart kommer att möta. Ta en stund till reflektion och till att fylla på ny energi genom att göra några avslappningsövningar med mig.

Sätt dig ner i en skön fåtölj eller lägg dig ner på din yogamatta i en skön position, till exempel på rygg eller på sidan. Blunda. Börja fokusera på dina andetag. Stanna upp ifrån din aktiva vardag och tillåt dig landa en liten stund. Ta ett lite djupare andetag och håll andan en kort stund. Andas sen ut genom munnen och känn hur du långsamt slappnar av mer och mer.

Låt avslappningen bli som en resa genom kroppen där du för varje andetag släpper dagens spänningar i nacke, axlar, skuldror, rygg och så vidare. Rör sig din bebis i din mage? Känn efter hur din lilla vackra varelse rör sig där inne och njut en stund av den nära kontakten ni har tillsammans. Ta sedan några djupa andetag där du fyller på med ny energi och kraft innan du öppnar dina ögon och kommer tillbaka.

Genom att göra avslappningsövningar lär du känna din gravida kropp bättre. Du får ett inre lugn, mer energi och förbereder dig inför den kommande förlossningen och livet som mamma. Avslappningsövningar kan också hjälpa till att minska muskelspänningar och smärta och att spänna av är närande för både kropp och själ. Att bara ta en kort stund varje dag till att slappna av och reflektera över det fantastiska lilla liv som växer i din mage kommer att öka ditt välbefinnande.

Videorekommendationer

Lycka till!

YOGAMOM by YOGOBE riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa genom yoga, meditation, kosttips och träning. I communityn YOGAMOM365 på Facebook kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, mysa och byta tankar och tips. Inte minst med många experter i Team Yogobe. Löpande genom året introducerar vi nya teman och utmaningar till glad och prestationslös träning för kropp, sinne och själ genom aktiviteter som är relevanta för dig som är gravid eller mamma. Inspirera och inspireras med oss! Läs mer om YOGAMOM här.

Open post
Diskbråck, skador och Yoga

Diskbråck, skador och Yoga

03 desember 2015 | Av
Yogobe

Hur mår din rygg och dina diskar? Hur hjälper du ryggen istället för att stjälpa den? Här skriver yoginin och naprapaten Rebecca Carlowitz om diskbråck, diskproblematik och hur vi kan tänka och yoga för att förebygga skador. Lär dig mer om hur din rygg fungerar och vad som är viktigt att tänka på i såväl din träning som din vardag.


Ta hand om din rygg – yoga & stretch vid ryggproblem

Sitter du framåtböjd större delen av dagen? Stretchar och töjer du olika delar av kroppen ambitiöst – men har ändå ryggsmärta? Det ironiska är att vissa typer av stretching faktiskt kan förvärra vissa ryggproblem.
Yoga som lägger alltför stor vikt vid framåtböjningar kan vara riskabelt, särskilt om den praktiserande eleven har korta hamstrings och en uträtad kurvatur i nedre delen av ryggen. En väl utövad yogarutin kan vara ett utmärkt sätt att lära sig att sträcka utan att skapa eller förvärra ryggvärk. Det kan även vara en chans att öva god anpassning och bra rörelsemönster som hjälper till att skydda och förhindra skador i ryggen.

Friska diskar fungerar som stötdämpare. Varje disk består av två delar: den inre kärnan, tillverkad av en stötdämpande geléliknande substans, och den yttre ringen: ligament som omger och stödjer mitten.
En elev med mindre diskproblematik kan känna molande värk djupt i sätet, kanske bara i böjning framåt eller vid långvarigt sittande. En elev med en svår diskproblematik kommer sannolikt att känna skarp smärta, stickningar eller domningar hela vägen från sätet ner i låret och vaden till foten, även under enkla rörelser. I allvarliga fall kan nervskador också orsaka svaghet i benmuskler, såsom hamstrings eller smalbenets muskler som böjer foten uppåt vid fotleden.

Hur uppkommer ett diskbråck?

Dessa symptom orsakas av trycket på spinalnervernas rötter där de lämnar ryggraden. Trycket kan komma från utbuktande disk, diskbråck, eller ett sänkt diskutrymme. En normal ländrygg har en mild kurvatur som fördelar vikten jämnt över varje disk. När du gör en framåtböjning, böjs nedre delen av ryggen, du förlorar din normala kurvatur och mer vikt läggs på framsidan av diskarna. De geléliknande kärnorna på diskarna skjuts då bakåt, in i det stöttande ligamentet längst ryggraden. Detta kan hända även om personen har en normal ländryggskurva eftersom ryggen blir tillplattad i framåtböjningen.

Den geléliknande inre kärnan kan läcka ut, vilket kan resultera i ett diskbråck. Utbuktningen eller diskbråcket kan orsaka smärta i nedre ryggen eller om det trycker på en intilliggande nerv, smärta som projiceras ut i höft och ben. Utbuktning och diskbråck kan behandlas konservativt, med sjukgymnastik, naprapati, motion och andra icke-invasiva behandlingar och på sikt läker de ut. MEN ett akut diskbråck eller smärta som aldrig klingar av är ett allvarligt medicinskt problem som kan kräva operation och en lång återhämtningsperiod.
Även om tunga lyft är det man kanske främst förknippar med ryggskador, så kan diskskador lika ofta bero på mindre men repetitiva framåtböjningar, rörelser vi gör under dagliga aktiviteter på arbetet och hemma. För de flesta av oss, är hälften av vår kroppsvikt ovanför midjan/höfterna. Och vår egen överkroppsvikt blir större och lägger större kraft på disken när vi böjer oss fram. Det blir då även en ökad belastning på stöttande ligament vilket ger en grogrund för skador.

Ryggont – några orsaker

I vårt moderna samhälle är upprepade framåtböjningar vardagsmat för ryggen: på kontoret, i hushållsarbetet, i barnomsorgen och sittandes i soffan. Alltså är även stillasittande arbete belastning på nedre delen av ryggen när man kanske tror att ryggen vilar.

Repetitiva framåtböjningar förekommer som du läst och själv kanske erfarit mycket inom yoga. Dessa böjningar kan vara särskilt påfrestande för personer med korta hamstrings. Korta hamstrings påverkar hållning och konditionen av den nedre delen av ryggen genom att utöva ett konstant drag på sittbenen. Bäckenet tippas bakåt och rätar ut normalkurvaturen i ländryggen. Alltför starka eller strama magmuskler kan också bidra till en uträtad ländrygg. Strama magmuskler kan dra blygdbenet uppåt, återigen lutar då bäckenet bakåt, i synnerhet om vi även har snäva hamstrings. Det blir en kronisk påfrestning inte bara på diskar utan även på de nedre ryggmusklerna.

Många som lider av smärta i nedre ryggen har hört eller läst att starka magmuskler är nyckeln till smärtlindring. Det är sant att magmuskler är viktiga stödmuskler för nedre delen av ryggen. Problem uppstår dock när magen stärks med regelbundna övningar som sit-ups eller crunches, och den normala svanken/kurvaturen ignoreras.

Med tiden utvecklas en muskelobalans: Magen blir starkare och hårdare, medan den bakre muskulaturen i ryggen relativt blir svagare och överbelastad. Tyvärr har många aktuella träningsrutiner vikt på bukens förstärkning. Slutresultatet efter av år av denna typ av träning kan att bli en rundad hållning med en svag och sårbar nedre del av ryggen. Vikten för stabiliserande träning ska ligga runtom hela bålen. Och på det djupare planet. Core – din kärna – din balans – din grund i mycket.

Yoga vid diskbråck – var aktsam, medveten och lyhörd

När man i yogan står inför utmanande positioner, faller man gärna tillbaka på välbekanta positioner och muskelmönster. Och om din vanliga hållning är framåtroterad med en tillplattad ländrygg med bakåttippat bäcken och snäva hamstrings, så är du i riskzonen för ryggskador och/eller smärtor i framåtfällningar och behöver vara särskilt aktsam när du förbereder dig för dem och övar på dem. Målet är att kunna sträcka hamstrings utan att en bakåtrotation av bäckenet sker.

Ibland är kroppen inte redo för vad som händer och vi vill undvika skador i yogan. När vi utför yoga med medvetenhet, utvecklar vi en förståelse för vår egen kropp. Den hjälper oss också att räkna ut olika sätt för att undvika dåliga arbetsställningar och arbetsvanor som leder till onödig stress och belastning på ryggraden. Vi kan bana in vårt rörelsemönster för att sitta och gå med en god hållning och hitta en lyhördhet i våra asanas för att skydda ryggen, lederna och vår kropp.


Tips för yoga vid diskbråck
 

  • Överskrid inte din tröskel
    Hur vet du att du överskrider din tröskel? Om du måste öppna munnen för att andas har du gått över gränsen. All yogaandning ska ske genom näsan. Om du skakar okontrollerat och inte kan stoppa skakningarna genom att fokusera på kroppshållning, på andning eller genom att ta hjälpmedel – då har du passerat din tröskel. En annan indikation är om någon del av din kropp krampar. Skarp smärta är också en indikation på att du gått för långt. Det bör aldrig någonsin finnas skarp smärta i en led eller någon annanstans i kroppen i yogapositioner.
  • Lär dig din personliga form
    Yoga är personligt. Yogapositionen ska egentligen inte vara målet, det är upplevelsen som är målet. Om din inställning till ditt utövande är sann och ärlig för din kropp, kan den vara fel för någon annan. Vissa människor har begränsningar i leder och muskler eller mentala och känslomässiga begränsningar, alla dessa måste beaktas.
  • Välj klasser utifrån din egen förmåga
    Tyvärr har många människor tendenser att se sig själva som mer avancerade än vad de egentligen är. Lyssna till din kropp. Och skynda långsamt, låt det ta tid att stärka och mjuka upp kroppen.
  • Hitta en yogalärare i stället för en klassledare
    Många klasser är bara ledda klasser, inte undervisande klasser och det är en enorm skillnad. Så hitta rätt lärare för dig!

Lästips

Yoga hemma online – bra klasser vid diskbråck

Yogobe Video: ym3b Yogobe Video: 25kt Yogobe Video: gz7c Yogobe Video: 8et7 Yogobe Video: yj4y
Open post

Search

Categories