“Vi erbjuder ju redan våra medarbetare friskvårdsbidrag – behöver vi verkligen göra ytterligare satsningar för medarbetarnas hälsa?” Det är en fråga som många arbetsgivare ställer sig. Svaret är JA. Data visar på att vi inte ökar medarbetarhälsan genom att de redan frälsta tar friskvårdsbidraget och tränar MER, utan bäst effekt får vi om vi också når de som är inaktiva.
Företagshälsa och friskvård har under senare år stått allt högre upp på dagordningen, och medarbetare har höga krav och förväntningar på sin arbetsgivare gällande friskvård och en balans mellan arbete och fritid. Fördelarna med att investera i långsiktig medarbetarhälsa är säkert ingen nyhet för många, men tål att repeteras:
Det finns tydliga samband mellan god hälsa, välbefinnande och prestationer. Medarbetare som mår bra, både fysiskt och psykiskt, kan prestera bättre i sitt arbete. Genom att ge medarbetare förutsättningar för att uppnå eller bibehålla en god hälsa, ökar också sannolikheten för effektivt arbete. En win-win för arbetsgivare och arbetstagare.
Gör hälsa till en del av er företagskultur och employer branding. Att ha en strategi för friskvård och företagshälsa är något som allt fler arbetstagare ser som en attraktiv, viktig och självklar komponent i jakten på nästa arbetsgivare. Enligt Academic Works undersökning Young Professional Attraction Index (YPAI) år 2020, som görs i nära samarbete med Kantar Sifo, hamnar “Bra arbetsmiljö”, samt “Bra lön och förmåner” som viktigaste och tredje viktigaste faktor vid val av arbetsgivare. Genom att erbjuda det lilla extra, utöver friskvårdsbidraget, kan göra att ni som företag står ut i mängden både vad gäller förmåner och arbetsmiljö i stort.
Öka sammanhållning för team som arbetar remote. Som ett spår av pandemin är distansarbete troligtvis här för att stanna i viss omfattning och team kommer att fortsätta samarbeta på distans. För att skapa en teamkänsla, även om de fysiska mötena sker mer sällan, kan man exempelvis göra en digital hälso- eller träningsutmaning tillsammans. Tack vare digitala stöd och tjänster kan man möta sina team på deras villkor. Tillgängligt, demokratiskt och jämlikt.
Digitala lösningar med Yogobe
Yogobe erbjuder flera olika digitala företagsupplägg, och genom att just vara digitala kan vi erbjuda kostnadseffektiva, kvalitativa och användarvänliga stöd. Vi kan möta unika behov och intressen bland medarbetare och vi skräddarsyr gärna upplägg och samskapar tillsammans med er som företag och arbetsgivare för att ta fram en så passande lösning och paketering som möjligt i varje given tidsperiod.
Intresserad av att utforska möjligheter? Skriv till oss på [email protected].
Du kanske hört att det är bra att äta frukt och grönsaker som har olika färg? Men varför? Svaret är fytokemikalier, som finns i frukt och grönsakers färg. Läs mer om regnbågsmaten och hur den kan påverka din hälsa till det bättre!
Ät mat i regnbågens färger
Fytokemikalierna i frukt och grönsakers färg är växternas immunsystem och väldigt viktiga för deras överlevnad. De skyddar mot både UV-strålning och olika angrepp av bakterier, virus och föroreningar – och har starka antioxidativa egenskaper.
Olika färger har dessutom olika sorters fytokemikalier – med olika positiva hälsoeffekter. Så om du till exempel bara äter gröna grönsaker så får du endast i dig en sorts fytokemikalier. Äter du av fler färger, som orange, gult och grönt, får du i dig flera sorters fytokemikalier – som faktiskt stärker varandra.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, beror var tionde stroke, var tredje magcancer och var tredje kranskärlssjukdom på att vi äter för lite frukt och grönsaker. Den goda nyheten är att många färgglada bär finns nära dig! Tänk lingon, blåbär, hallon, havtorn...Och ju starkare färg, desto bättre försvar.
Så hittar du regnbågsmaten
Här kan du läsa mer om de olika färgerna hos frukt och grönt och vilka råvaror du ska leta efter i mataffären.
Vitt
Blomkål, lök, vitlök, vit sparris, vitkål, sojabönor och äpplen – samt i kikärter och andra baljväxter.
Bra för: Tros kunna motverka inflammationer i kroppen som i sin tur kan leda till förkalkning. Kan öka blodflödet och stärka hjärtat och skelettet samt förhindra benskörhet.
Gult
Apelsin, citron, grapefrukt, gul paprika och curry.
Bra för: Stärkande, har anti-inflammatoriska effekter, sägs reducera blodbanans kolesterol och sänka blodtrycket, minska risken för stroke.
Orange
Havtorn, hjortron, morötter, pumpa, vintersquash, gurkmeja och ringblomma.
Bra för: Har visat sig skydda hjärt- och kärlsystemet. Karotenoider omvandlas till A-vitamin i kroppen och kan hjälpa hud och lever.
Rött
Frukt och grönsaker som druvor och granatäpplen, hallon, jordgubbar, tranbär, röda vinbär, tomater, vattenmelon, röd grapefrukt och rödkål.
Bra för: Man tror att dessa kan minska risken för flera sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, vissa former av cancer och diabetes. Vissa av ämnena kan hjälpa huden att motstå skador från till exempel uv-strålning.
Bra för: Tros ha terapeutiska egenskaper mot inflammationer, vissa cancerformer och åldersrelaterade sjukdomar.
Blått/Mörklila
Blåbär, rödbetor, granatäpplen, aubergine, fläderbär och annan blå eller purpurfärgad mat.
Bra för: Neurologiska och åldersrelaterade sjukdomar. Kan hjälpa cellförnyelsen och få cancerceller att dö snabbare. Stabiliserar blodsocker och skyddar hjärta och kärl. Sägs även bevara synen.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Vad vore livet utan lek? Häng med på beyogaplayful – en nyfiken och lekfull utforskning av tre utmanande yogapositioner under tre veckor tillsammans med oss på Yogobe. Läs mer om hur du deltar här!
#beyogaplayful – en lekfull utmaning för hela familjen
Yoga behöver inte vara så allvarligt! Därför vill vi bjuda in dig till att nyfiket utforska tre yogapositioner på ett lekfullt sätt tillsammans med oss under tre veckor. Yogapositionerna är utmanande, men tillgängliga för de flesta att testa på! Släpp "jag kan inte" och gör upp med din rädsla för att misslyckas eller göra fel. Här är målet inte att klara det, utan att våga testa, våga misslyckas, ha kul och se vad du lär dig på vägen :) Bjud med vänner, familj, grannar och kollegor och dela med dig av dina försök!
Så här går det till:
#beyogaplayful pågår under vecka 30-32.
Varje onsdag släpper vi en ny yogaposition som vi utmanar dig att testa, håll utkik på vår Instagram och Facebook.
Lek och testa positionen, släpp alla förväntningar och bara lek och ha kul!
TIPS! Yogobe Monday – varje måndag kommer en gratisklass där du får experttips på hur du gör positionen. Klassen är gratis för alla hela måndagen och tisdagen så passa på.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Inom yogisk terapi har huvudstående länge ansetts vara en universalkur. Här förklarar yogaläraren och forskaren i neurofysiologi Bengt Ljungquist, huvudståendets effekter på det autonoma nervsystemet. Häng med och vänd upp och ner på dig!
Huvudstående – återställer balansen mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet
Få positioner ger en så vederkvickande och avslappnande känsla; den mer erfarne utövaren har säkert inte undgått den värme som sprider sig i kroppen i samband med att kärlen i kroppen vidgas efter huvudstående, eller hur det tidigare hårt bultande hjärtat lugnar ner sig.
Autonoma nervsystemet – av central betydelse för yoga
Autonoma nervsystemet (ANS) är ett av kroppens nervsystem som vanligtvis utan medveten inblandning reglerar många av kroppens funktioner som till exempel hjärtats rytm, andning och salivering. Det kallas också det viscerala nervsystemet då det styr flertalet av de inre organens funktion. Det delas ytterligare in i de två systemen:
Sympatiska nervsystemet; inblandat i ”fight and flight”
Parasympatiska nervsystemet; inblandat i ”rest and digest”
Det autonoma nervsystemet är sammankopplat med det centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärnstam och hjärna), som bestämmer aktiviteten i det autonoma nervsystemet, till exempel ökar hjärtfrekvens vid vissa typer av känslor och sinnestillstånd. Det är dock känt att en del avancerade yogautövare lärt sig styra aktiviteten i det autonoma nervsystemet genom enbart sin vilja, som att sänka hjärt- och andningsfrekvens till mycket låga nivåer i samband med djup meditation.
Sympatiska nervsystemet
Detta system förgrenas rikt över många av de större organen, och har både en global aktivering över hela kroppen när det väl aktiveras, men även organspecifikt under vissa omständigheter. Det aktiverar samtidigt flertalet av de större organsystemen som en reaktion på stress, det ökar hjärtfrekvensen, vidgar bronkerna (de rör som luften passerar genom i lungorna), stimulerar glukosfrisättning från levern, vidgar pupillerna, drar ihop kärl i matsmältningssystemet och i huden, vidgar kärlen i hjärtat, samt drar sfinktermuskler i matsmältningssystemet och i urinröret samman. Systemet verkar direkt genom specifika lokala kopplingar av nerver fram till organ men även globalt genom aktivering av binjurarna, vilkas utsöndrar adrenalin genom blodet.
Parasympatiska nervsystemet
Detta system har till skillnad från det sympatiska ingen global aktivering via binjuren, utan denna sker var organ för sig. Det aktiverar skilda funktioner, för att nämna några, sammandragning av pupillerna, salivering, sekretion i mag-tarmkanalen samt i bukspottkörteln, glukosinlagring i levern, erektion, minskad slagfrekvens och slagvolym hos hjärtat, ihopdragning av bronkerna, sammandragning av blåsa vid urinering, och avslappning av interna sfinktermuskler för urinrör och blåsa för att underlätta urinering. Generellt kan man säga att det parasympatiska systemet aktiverar de funktioner och processer i kroppen som inte behövs omedelbart vid kamp- och flyktsituationer.
Minskar stress genom ökad parasympatisk aktivitet och ökat blodflöde i hjärnan
Blodtrycket mäts i baroceptorer (trycksensorer) som sitter i aortabågen precis ovanför hjärtat samt i karotisbifurkationen (där halspulsådern delar upp sig i en intern del (carotis interna) som går till hjärnan och en extern del (carotis externa) som går till hjässan. Normalt kommer blodet att tappa i tryck då det måste pumpas mot tyngdkraften upp mot huvudet. Då blodet istället vid huvudstående har hjälp av tyngdkraften ökar istället trycket när man utför huvudstående vid baroceptorerna.
Baroceptorerna är kopplade till ett centra i centrala nervsystemet (nucleus solitarius i hjärnstammen) som sedan i sin tur kopplar över till sympatiska och parasympatiska nervsystemen. För att kompensera och motverka det ökade blodtrycket kommer aktiviteten i det sympatiska nervsystemet att minska och i det parasympatiska att öka, då det sympatiska nervsystemet har en ökande och det parasympatiska nervsystemet har en sänkande effekt på blodtrycket och kroppen försöker komma i balans igen.
Kroppen kommer dock inte helt att lyckas återställa blodtrycket utan det kommer att vara något förhöjt i den övre delen av kroppen. Om man tittar på kroppen som helhet så sänks dock blodtrycket; i benen är blodtrycket nära noll i det inverterade läget. Den ökade parasympatiska aktiviteten får också till följd att blodkärlen i huden och tarmarna utvidgas. I samband med det sistnämnda blir följden också en varm känsla av välbehag i kroppen, såväl utvändigt som invändigt. Huvudstående är således ett kraftfullt redskap för att återställa balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet som ev rubbats av stress.
Dessutom påverkar huvudståendet genom en ökad genomströmning av blod i centrala nervsystemet t ex hypothalamus, en region i hjärnan som styr bland annat autonoma nervssystemet och hypofysen. Hypofysen utsöndrar olika hormoner i kroppen samt styr i sin tur frisättningen av många andra hormoner. Detta är en tänkbar förklaring till varför huvudstående ger oss en känsla av välbehag liknande den som erhålles av annan fysisk träning då genomströmningen av blod i hjärnan ökas.
När man kommer ut ur huvudstående bör man eventuellt vara försiktig med att resa sig upp omedelbart, speciellt om man har lågt blodtryck eftersom man får ett blodtrycksfall direkt efter och i samband med detta kan bli yr.
Renar kroppen från slaggprodukter
Förutom aktiviteten i autonoma nervssystemet bidrar även huvudstående till att rensa kroppen från avfallsprodukter. I kroppen går lymfkärl där slaggprodukter från kroppens metabolism transporteras. Dessa lymfkärl går från övre och undre delen av kroppen och tömmer sig i de stora vener som ligger under nyckelbenen. Genom att vända på kroppen underlättas transporten genom lymfkärlen temporärt från undre delen, vilket hjälper till att rensa kroppen.
Kontraindikationer för huvudstående
Det är värt att nämna att det inte är bra att stå på huvudet om man har högt blodtryck; det lokalt ökade blodtrycket i huvudet kan bli för högt och det föreligger i så fall en ökad risk för blödningar i hjärnan. Likaså kan oro vid huvudstående göra att blodtrycket ökar extra mycket. Man bör således bara göra huvudstående om man känner sig säker med ställningen. Det är av denna anledning också bra att ta sig an huvudstående gradvis. Dessutom måste man omedelbart komma ur ställningen om man är på väg att hosta eller nysa, då detta annars ökar blodtrycket till farliga nivåer i hjärnan. Andra tillstånd då huvudstående inte rekommenderas är: glaukom, näthinneavlossning, conjunctivitis, sjukdomstillstånd eller skador i hjärnan, menstruation samt vid rygg- och nackskador.
Huvudstående – ett kraftfullt verktyg för välmående
Huvudstående är en viktig asana som, rätt utförd, är ett kraftfullt verktyg för ökat välbefinnande. Det utnyttjar grundläggande fysiologiska mekanismer som på ett naturligt sätt minskar stressreaktioner i kroppen genom att balansera aktiviteten i det autonoma nervsystemet.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Rekommederad fördjupad läsning för den intresserade:
Anatomy of Hatha Yoga av David Coulter.
Om Bengt Ljungquist
Bengt Ljungquist är Ph.D. och Research Assistant Professor på George Mason University, Virginia, USA.
Orden yogi och yogini hörs ofta i yogasammanhang – men vad betyder de egentligen? Här får du veta mer om orden som refererar till yogautövare.
Yogini och yogi – yogautövare
I västvärlden så används orden yogini eller yogi för att beskriva en person som utövar yoga eller följer yogafilosofin. Ordet yogi har tidigare refererat till en manlig utövare, och yogini till en kvinnlig, men benämningen yogi används ofta generellt.
Den ursprungliga betydelsen av ordet yogi beskriver en person som utövar yoga och andra meditativa praktiker inom till exempel hinduism eller buddhism, eller en person som avstår det materiella för att dedikera sitt liv till det som inom den hinduiska traditionen är att komma närmare Gud. Här kan du läsa yogaläraren Viktor Frihs tankar kring begreppen yogi och yogini.
Yogi kommer från yoga, vilket på sanskrit betyder att förena. Enligt detta synsätt är en yogi eller yogini någon som förenat det individuella medvetandet med det universella. Betyder det att den som utövar yoga har förenat sitt medvetande med det universella? Inte nödvändigtvis. Men yogafilosofin handlar om hur vi kan nå bortom sinnets dagliga skiftningar – och nå ett högre jag.
Vad är det för skillnad på en yogi och en filosof?
Man kan säga att både yogin och filosofen söker efter sanningen, men på olika sätt. Filosoferna använder sig av rationell logik (teori) och vill på ett intellektuellt sätt förstå sanningen. Yogis använder sig istället av självdisciplin (praktik) och vill på ett spirituellt sätt uppleva/nå sanningen.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Styrka och rörlighet, smärtlindring eller skön avslappning – vad behöver du? Spana in augusti månads LIVE-kalender här!
LIVE-kalender augusti – en skön blandning av stärkande och avslappnande klasser
Häng med oss LIVE i augusti. Den här månaden har vi en skön blandning av både stärkande och avslappnande klasser. Vad väcker din nyfikenhet?
MÅNDAG: Sov gott – varva ner och landa in med Johanna Alvin
En avslappnande klass som genom mjuka och stillsamma rörelser och yoga nidra förbereder dig för en god natts sömn. Funkar fint att göra i sängen om du vill!
TISDAG: HoliYoga vid smärta med Ulrica Liavor fd. Gulz
Med andning, rörelse och struktur försöker vi kollra bort smärtan med lugna och meditativa rörelser som reglerar nervsystemet. Klassen avslutas med skön stunds guidad vila.
TORSDAG: Soft Flow med Frida Lindgren Karlsson
Ett skönt och flowigt yogapass för dig som vill ha lite lugnare tempo. Med övningar från både hatha-och vinyasayogan som ger dig styrka, stretch och rörlighet.
FREDAG: Pilates Flow med Emma Cowan (ENG)
En flowig pilatesklass som stärker och balanserar hela kroppen. Klassen är perfekt för alla som vill träna styrka, rörlighet och balans för att bli starkare och mer flexibel.
Vår tanke och drivkraft med Yogobe LIVE är att skapa en brygga mellan det digitala och fysiska mötet – för att stärka känslan av gemenskap i det community med 190.000 unika själar som vi alla är en del av. Hur fantastiskt? ♡ Välkommen att delta, umgås och dela erfarenheter genom Yogobe LIVE.
Vill du vara med och påverka innehållet i LIVE-kalendern?
Vi är supertacksamma om du vill vara med och påverka innehållet i LIVE-kalendern genom att fylla i denna enkät.
Har du några frågor eller funderingar om våra LIVE-klasser, tveka inte att kontakta oss på [email protected]
Skippa prestationstänket och känn känslan när du rör dig. Tillåtande dansklasser kan få dig att lossa greppet om oro, ängslighet och olust – och istället sätta tonen för dagen. Läs mer om att dansa online och upplev ventilen som dans kan ge dig!
Vad är rörelseglädje om inte känslan finns med?
”Everything in the universe has a rhythm, everything dances” – Maya Angelou
Dans va – vilken grej. Jag har dansat längre än vad jag kan minnas. Och oavsett om man pratar dans som konstform, uttrycksform eller träningsform så är det något alldeles speciellt som händer när vi får uppleva det.
Men samtidigt som dans är frigörande, energi-boostande och alldeles alldeles underbart, så har jag sällan stött på en värld som kan vara så ångestladdad och fylld med krav och prestation. När jag åkte till New York första gången för att ta klasser under en månad så lärde jag mig mer om att dansa från hjärtat och med uttryck än vad jag gjort på ett helt år på min utbildning på Balettakademien (där lärde jag mig dock väldigt mycket teknik).
För mig behöver det ena inte utesluta det andra.
När jag undervisar dans – oavsett om det är på gym, dansskola eller events så vill jag att mina elever och deltagare ska få möjligheten att dansa från hjärtat, oavsett nivå eller ambition. Jag vet inte hur många dans-klasser jag har stått och tittat på i träningssammanhang genom åren där ingen ser glad ut. Den här ”rörelseglädjen” det står om i alla klassbeskrivningar känns obefintlig. Alla tittar ner i golvet och gör massa steg men det finns varken själ, hjärta eller uttryck i rörelserna – som inte sällan utförs i ett väldigt högt tempo.
Tillåtande dansklasser i lägre tempo – dans för alla
När jag lade grunden för mitt danskoncept, Dance Detox Flow, så var det precis detta jag ville komma ifrån. Jag ville att även dans-entusiaster utan direkta teknikkunskaper skulle få uppleva ”dans-på-riktigt” fast utan krav på prestation. Utan prestige. En tillåtande klass i lägre tempo där känsla och uttryck får ta plats och där man hinner utforska de olika rörelsekvaliteterna – och där man hinner känna något. En ventil. En soul cleanse. En release. Ett flöde – precis som i yoga, fast det handlar om dans.
Mina sju korta dansfilmer som man kan starta dagen med (eller göra precis vilken tid på dygnet man så önskar) handlar verkligen om kravlös dans – och ingen som helst förkunskap krävs. Det enda du behöver är lite plats. Välj vilket mood du vill och sätt tonen för dagen du har framför dig. Jag är övertygad om att dans gör oss gladare, och det får oss att lossa greppet om oro, ängslighet, olust och annat som håller oss tillbaka. Dans är för alla. Ingen har rätt att säga att du inte kan eller måste vara si eller så. Du kan.
För allt i universum har en rytm – allt dansar.
Jag hoppas du vill prova på någon av mina korta dans-sessioner. Och, undrar du över något – så är du varmt välkommen att skicka ett DM på Istagram @fornandera
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Min allra bästa sommarsallad – en tonfisksallad på veganskt vis där mosade kikärtor ersätter tonfisken. Kaprisvinägretten med dill och citron lyfter smakerna och extra gott blir det med egenodlade eller närproducerade grönsaker. Perfekt att njuta av en varm sommardag!
Det här behöver du:
3-4 portioner
Vinägrett:
0,5 dl olivolja
1 msk vitvinsvinäger
2-3 msk kapris
2 msk finhackad dill
Skalet från en citron
Salt och peppar
Tonfusk:
2 paket färdigkokta kikärtor á 230 g
Juice från en citron
Olivolja
Salt och peppar
Sallad:
Ca 65 g mixade salladsblad
300-400 g kokt färskpotatis
250 g körsbärstomater
75 g sockerärtor
1 avokado
1 liten rödlök
1 dl hackad persilja
Så gör du:
Blanda ihop ingredienserna till vinägretten.
Häll av kikärtorna och skölj dem. Lägg dem på en tallrik och mosa med en gaffel. Ringla över lite olivolja och citronjuice efter smak. Salta och peppra.
Preppa grönsakerna. Halvera körsbärstomaterna och sockerärtorna. Skär rödlöken i halvmåneskivor. Halvera och gröp ur avokadon och skär i klyftor.
Lägg salladen på ett fat eller en skål. Dela färskpotatisen i mindre bitar och lägg över salladen.
Lägg på tonfusken och sen dekorera med övriga grönsaker. Avsluta med att strössla över persilja och ringa över vinägretten.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!
