Huvudst%c3%a5ende yogobe yogahverdag

Huvudstående och dess fantastiska effekter

10 augusti 2017 | Av Yogobe

Få asanas ger en så vederkvickande och avslappnande känsla som denna; den mer erfarne utövaren har säkert inte undgått den värme som sprider sig i kroppen i samband med att kärlen i kroppen vidgas efter huvudstående, eller hur det tidigare hårt bultande hjärtat lugnar ner sig. Inom yogisk terapi har huvudstående länge ansetts vara en universalkur. Här förklarar yogaläraren och doktoranden i neurofysiologi Bengt Ljungquist kopplingen till autonoma nervsystemet, effekterna på detta av huvudstående, samt vad man bör tänka på vid utförandet.


Bengt Ljungquist forskar på hjärnans informationsbehandling och undervisar i fysiologi och anatomi på läkarprogrammet vid Lunds Universitet, där han även föreläser just om autonoma nervsystemet.

Autonoma nervsystemet – av central betydelse för yoga
Autonoma nervsystemet (ANS) är ett av kroppens nervsystem som vanligtvis utan medveten inblandning reglerar många av kroppens funktioner som t ex hjärtats rytm, andning och salivering. Det kallas också det viscerala nervsystemet då det styr flertalet av de inre organens funktion. Det delas ytterligare in i de två systemen:

  • Sympatiska nervsystemet; inblandat i ”fight and flight”
  • Parasympatiska nervsystemet; inblandat i ”rest and digest”

Det autonoma nervsystemet är sammankopplat med det centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärnstam och hjärna), som bestämmer aktiviteten i det autonoma nervsystemet, t ex ökar hjärtfrekvens vid vissa typer av känslor och sinnestillstånd. Det är dock känt att en del avancerade yogautövare lärt sig att styra aktiviteten i det autonoma nervsystemet genom enbart sin vilja, som att sänka hjärt- och andningsfrekvens till mycket låga nivåer i samband med djup meditation.

Sympatiska nervsystemet
Detta system förgrenas rikt över många av de större organen, och har både en global aktivering över hela kroppen när det väl aktiveras, men även organspecifikt under vissa omständigheter. Det aktiverar samtidigt flertalet av de större organsystemen som en reaktion på stress, det ökar hjärtfrekvensen, vidgar bronkerna (de rör som luften passerar genom i lungorna), stimulerar glukosfrisättning från levern, vidgar pupillerna, drar ihop kärl i matsmältningssystemet och i huden, vidgar kärlen i hjärtat, samt drar sfinktermuskler i matsmältningssystemet och i urinröret samman. Systemet verkar direkt genom specifika lokala kopplingar av nerver fram till organ men även globalt genom aktivering av binjurarna, vilkas utsöndrar adrenalin genom blodet.

Parasympatiska nervsystemet
Detta system har till skillnad från det sympatiska ingen global aktivering via binjuren, utan denna sker var organ för sig. Det aktiverar skilda funktioner, för att nämna några, sammandragning av pupillerna, salivering, sekretion i mag-tarmkanalen samt i bukspottkörteln, glukosinlagring i levern,  erektion, minskad slagfrekvens och slagvolym hos hjärtat, ihopdragning av bronkerna, sammandragning av blåsa vid urinering, och avslappning av interna sfinktermuskler för urinrör och blåsa för att underlätta urinering. Generellt kan man säga att det parasympatiska systemet aktiverar de funktioner och processer i kroppen som inte behövs omedelbart vid kamp- och flyktsituationer.

Minskar stress genom ökad parasympatisk aktivitet och ökat blodflöde i hjärnan
Blodtrycket mäts i baroceptorer (trycksensorer) som sitter i aortabågen precis ovanför hjärtat samt i karotisbifurkationen (där halspulsådern delar upp sig i en intern del (carotis interna) som går till hjärnan och en extern del (carotis externa) som går till hjässan, se bild). Normalt kommer blodet att tappa i tryck då det måste pumpas mot tyngdkraften upp mot huvudet. Då blodet istället vid huvudstående har hjälp av tyngdkraften ökar istället trycket när man utför huvudstående vid baroceptorerna.

Baroceptorerna är kopplade till ett centra  i centrala nervsystemet (nucleus solitarius i hjärnstammen) som sedan i sin tur kopplar över till sympatiska och parasympatiska nervsystemen. För att kompensera och motverka det ökade blodtrycket kommer aktiviteten i det sympatiska nervsystemet  att minska och i det parasympatiska att öka, då det sympatiska nervsystemet har en ökande och det parasympatiska nervsystemet har en sänkande effekt på blodtrycket och kroppen försöker komma i balans igen. Kroppen kommer dock inte helt att lyckas återställa blodtrycket utan det kommer att vara något förhöjt i den övre delen av kroppen. Om man tittar på kroppen som helhet så sänks dock blodtrycket; i benen är blodtrycket nära noll i det inverterade läget. Den ökade parasympatiska aktiviteten får också till följd att blodkärlen i huden och tarmarna utvidgas. I samband med det sistnämnda blir följden också en varm känsla av välbehag i kroppen, såväl utvändigt som invändigt. Huvudstående är således ett kraftfullt redskap för att återställa balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet som ev rubbats av stress.

Dessutom påverkar huvudståendet genom en ökad genomströmning av blod i centrala nervsystemet t ex hypothalamus, en region i hjärnan som styr bl a autonoma nervssystemet och hypofysen. Hypofysen utsöndrar olika hormoner i kroppen samt styr i sin tur frisättningen av många andra hormoner. Detta är en tänkbar förklaring till varför huvustående ger oss en känsla av välbehag liknande den som erhålles av annan fysisk träning då genomströmningen av blod i hjärnan ökas.

När man kommer ut ur huvudstående bör man vara eventuellt vara försiktig med att resa sig upp omedelbart, speciellt om man har lågt blodtryck eftersom man får ett blodtrycksfall direkt efter och i samband med detta kan bli yr.

Renar kroppen från slaggprodukter
Förutom att aktiviteten i autonoma nervssystemet bidrar även huvudstående till att rensa kroppen från avfallsprodukter. I kroppen går lymfkärl där slaggprodukter från kroppens metabolism transporteras. Dessa lymfkärl går från övre och undre delen av kroppen och tömmer sig i de stora vener som ligger under nyckelbenen. Genom att vända på kroppen underlättas transporten av genom lymfkärlen temporärt i lymfkärlen från undre delen, vilket hjälper till att rensa kroppen.

När huvudstående kan vara farligt
Det är värt att nämna att det inte är bra att stå på huvudet om man har högt blodtryck; det lokalt ökade blodtrycket i huvudet kan bli för högt och det föreligger i så fall en ökad risk för blödningar i hjärnan. Likaså kan oro vid huvudstående göra att blodtrycket ökar extra mycket. Man bör således bara göra huvudstående om man känner sig säker med ställningen. Det är av denna anledning också bra att ta sig an huvudstående gradvis. Dessutom måste man omedelbart komma ur ställningen om man är på väg att hosta eller nysa, då detta annars ökar blodtrycket till farliga nivåer i hjärnan. Andra tillstånd då huvudstående inte rekommenderas är: glaukom, näthinneavlossning, conjunctivitis, sjukdomstillstånd eller skador i hjärnan, menstruation samt vid rygg- och nackskador.

Slutligen
Huvudstående är en viktig asana som, rätt utförd, är ett kraftfullt verktyg för ökat välbefinnande. Det utnyttjar grundläggande fysiologiska mekanismer som på ett naturligt sätt minskar stressreaktioner i kroppen genom att balansera aktiviteten i det autonoma nervsystemet.

Bengt Ljungquist
Forskar på hjärnans informationsbehandling och undervisar i fysiologi och anatomi på läkarprogrammet vid Lunds Universitet, där han även föreläser just om autonoma nervsystemet.

Lär dig huvudstående och handstående från grunden

Teknik, rörlighet och stabilitet är otroligt viktigt när vi utövar uppochnervända positioner för att skydda kroppen. Lär dig inversions från grunden med vårt träningprogram, med fokus på att först stabilisrea och öka upp rörligheten. Vill du fokusera på handstående finns detta träningsprogram med Jeppe Skovgaard som hjälper dig med just detta.

Videorekommendationer

Rekommederad fördjupning för den intresserade

  • Anatomy of Hatha Yoga av David Coulter.

Foto: yogahverdag.no

 

988788 219051151621813 1970082099 n

Yogobe

Vi skriver, kurerar, skapar och gör vårt yttersta för att inspirera och guida våra läsare och medlemmar till balans och hållbar hälsa. När du saknar kunskap eller material inom ett visst ämne, tveka inte att kontakta oss: info@yogobe.com

Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?
Logga in Prova gratis
Yogobe Nyhetsbrev
Vill du få inbjudningar, tips och inspiration direkt i din brevlåda online?

Läs vårt senaste nyhetsbrev