Huvudstående och dess fantastiska effekter

28 juli 2021 | Av Yogobe

Inom yogisk terapi har huvudstående länge ansetts vara en universalkur. Här förklarar yogaläraren och forskaren i neurofysiologi Bengt Ljungquist, huvudståendets effekter på det autonoma nervsystemet. Häng med och vänd upp och ner på dig!



Huvudstående – återställer balansen mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet

Få positioner ger en så vederkvickande och avslappnande känsla; den mer erfarne utövaren har säkert inte undgått den värme som sprider sig i kroppen i samband med att kärlen i kroppen vidgas efter huvudstående, eller hur det tidigare hårt bultande hjärtat lugnar ner sig.

Autonoma nervsystemet – av central betydelse för yoga

Autonoma nervsystemet (ANS) är ett av kroppens nervsystem som vanligtvis utan medveten inblandning reglerar många av kroppens funktioner som till exempel hjärtats rytm, andning och salivering. Det kallas också det viscerala nervsystemet då det styr flertalet av de inre organens funktion. Det delas ytterligare in i de två systemen:

  • Sympatiska nervsystemet; inblandat i ”fight and flight”
  • Parasympatiska nervsystemet; inblandat i ”rest and digest”

Det autonoma nervsystemet är sammankopplat med det centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärnstam och hjärna), som bestämmer aktiviteten i det autonoma nervsystemet, till exempel ökar hjärtfrekvens vid vissa typer av känslor och sinnestillstånd. Det är dock känt att en del avancerade yogautövare lärt sig styra aktiviteten i det autonoma nervsystemet genom enbart sin vilja, som att sänka hjärt- och andningsfrekvens till mycket låga nivåer i samband med djup meditation.

Sympatiska nervsystemet

Detta system förgrenas rikt över många av de större organen, och har både en global aktivering över hela kroppen när det väl aktiveras, men även organspecifikt under vissa omständigheter. Det aktiverar samtidigt flertalet av de större organsystemen som en reaktion på stress, det ökar hjärtfrekvensen, vidgar bronkerna (de rör som luften passerar genom i lungorna), stimulerar glukosfrisättning från levern, vidgar pupillerna, drar ihop kärl i matsmältningssystemet och i huden, vidgar kärlen i hjärtat, samt drar sfinktermuskler i matsmältningssystemet och i urinröret samman. Systemet verkar direkt genom specifika lokala kopplingar av nerver fram till organ men även globalt genom aktivering av binjurarna, vilkas utsöndrar adrenalin genom blodet.

Parasympatiska nervsystemet

Detta system har till skillnad från det sympatiska ingen global aktivering via binjuren, utan denna sker var organ för sig. Det aktiverar skilda funktioner, för att nämna några, sammandragning av pupillerna, salivering, sekretion i mag-tarmkanalen samt i bukspottkörteln, glukosinlagring i levern,  erektion, minskad slagfrekvens och slagvolym hos hjärtat, ihopdragning av bronkerna, sammandragning av blåsa vid urinering, och avslappning av interna sfinktermuskler för urinrör och blåsa för att underlätta urinering. Generellt kan man säga att det parasympatiska systemet aktiverar de funktioner och processer i kroppen som inte behövs omedelbart vid kamp- och flyktsituationer.

Minskar stress genom ökad parasympatisk aktivitet och ökat blodflöde i hjärnan

Blodtrycket mäts i baroceptorer (trycksensorer) som sitter i aortabågen precis ovanför hjärtat samt i karotisbifurkationen (där halspulsådern delar upp sig i en intern del (carotis interna) som går till hjärnan och en extern del (carotis externa) som går till hjässan. Normalt kommer blodet att tappa i tryck då det måste pumpas mot tyngdkraften upp mot huvudet. Då blodet istället vid huvudstående har hjälp av tyngdkraften ökar istället trycket när man utför huvudstående vid baroceptorerna.

Baroceptorerna är kopplade till ett centra i centrala nervsystemet (nucleus solitarius i hjärnstammen) som sedan i sin tur kopplar över till sympatiska och parasympatiska nervsystemen. För att kompensera och motverka det ökade blodtrycket kommer aktiviteten i det sympatiska nervsystemet  att minska och i det parasympatiska att öka, då det sympatiska nervsystemet har en ökande och det parasympatiska nervsystemet har en sänkande effekt på blodtrycket och kroppen försöker komma i balans igen.

Kroppen kommer dock inte helt att lyckas återställa blodtrycket utan det kommer att vara något förhöjt i den övre delen av kroppen. Om man tittar på kroppen som helhet så sänks dock blodtrycket; i benen är blodtrycket nära noll i det inverterade läget. Den ökade parasympatiska aktiviteten får också till följd att blodkärlen i huden och tarmarna utvidgas. I samband med det sistnämnda blir följden också en varm känsla av välbehag i kroppen, såväl utvändigt som invändigt. Huvudstående är således ett kraftfullt redskap för att återställa balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet som ev rubbats av stress.

Dessutom påverkar huvudståendet genom en ökad genomströmning av blod i centrala nervsystemet t ex hypothalamus, en region i hjärnan som styr bland annat autonoma nervssystemet och hypofysen. Hypofysen utsöndrar olika hormoner i kroppen samt styr i sin tur frisättningen av många andra hormoner. Detta är en tänkbar förklaring till varför huvudstående ger oss en känsla av välbehag liknande den som erhålles av annan fysisk träning då genomströmningen av blod i hjärnan ökas.

När man kommer ut ur huvudstående bör man eventuellt vara försiktig med att resa sig upp omedelbart, speciellt om man har lågt blodtryck eftersom man får ett blodtrycksfall direkt efter och i samband med detta kan bli yr.

Renar kroppen från slaggprodukter

Förutom aktiviteten i autonoma nervssystemet bidrar även huvudstående till att rensa kroppen från avfallsprodukter. I kroppen går lymfkärl där slaggprodukter från kroppens metabolism transporteras. Dessa lymfkärl går från övre och undre delen av kroppen och tömmer sig i de stora vener som ligger under nyckelbenen. Genom att vända på kroppen underlättas transporten genom lymfkärlen temporärt från undre delen, vilket hjälper till att rensa kroppen.

Kontraindikationer för huvudstående

Det är värt att nämna att det inte är bra att stå på huvudet om man har högt blodtryck; det lokalt ökade blodtrycket i huvudet kan bli för högt och det föreligger i så fall en ökad risk för blödningar i hjärnan. Likaså kan oro vid huvudstående göra att blodtrycket ökar extra mycket. Man bör således bara göra huvudstående om man känner sig säker med ställningen. Det är av denna anledning också bra att ta sig an huvudstående gradvis. Dessutom måste man omedelbart komma ur ställningen om man är på väg att hosta eller nysa, då detta annars ökar blodtrycket till farliga nivåer i hjärnan. Andra tillstånd då huvudstående inte rekommenderas är: glaukom, näthinneavlossning, conjunctivitis, sjukdomstillstånd eller skador i hjärnan, menstruation samt vid rygg- och nackskador.

Huvudstående – ett kraftfullt verktyg för välmående

Huvudstående är en viktig asana som, rätt utförd, är ett kraftfullt verktyg för ökat välbefinnande. Det utnyttjar grundläggande fysiologiska mekanismer som på ett naturligt sätt minskar stressreaktioner i kroppen genom att balansera aktiviteten i det autonoma nervsystemet.

Lästips om inversioner och träning utomhus

Videotips – lär dig huvudstående

Workshop
10 min

Yoga with

Ett lekfullt flöde med övningar för dig som vill utforska huvudstående.

Klass
15 min

Yoga with

Inversion 101: Ben- och balansövningar med block för inversioner mot vägg.

Workshop
30 min

Yoga with

Inversions 101: En teknikklass som förbereder dina skuldror och handleder för att vara upp och ner.

Klass
45 min

Yoga with

Inversion101: Teknik för huvud-, underarm- och handstående.

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Rekommederad fördjupad läsning för den intresserade:

  • Anatomy of Hatha Yoga av David Coulter.

Om Bengt Ljungquist

Bengt Ljungquist forskar på hjärnans informationsbehandling vid Lunds Universitet och är forskningsassistent och professor vid George Mason University, Virginia, USA.

 

Yogobe

Vi skriver, kurerar, skapar och gör vårt yttersta för att inspirera och guida våra läsare och medlemmar till balans och hållbar hälsa. När du saknar kunskap eller material inom ett visst ämne, tveka inte att kontakta oss: [email protected]

Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?
Logga in Prova gratis
Yogobe Nyhetsbrev
Vill du få inbjudningar, tips och inspiration direkt i din brevlåda online?

Läs vårt senaste nyhetsbrev