Jag är på väg till en löpcoachutbildning och tåget stannar mitt ute i ingenstans. Jag kommer missa anslutande tåg och komma försent. Perfekt. Jag ställs inför ett val, antingen stressar jag upp mig och irriterar mig över allt jag kommer missa. Och hur mycket senare jag kommer bli eftersom jag har lånetelefon utan fungerade google maps vilket innebär att jag måste fråga mig fram. Hur ska jag då hitta? Hur gjorde folk förut? Innan den smarta telefonen?
Eller så riktar jag ansiktet mot den värmande solen, lyssnar på mitt andetag och tar några långa andetag istället.
För två år sedan hade valet varit enkelt – stress och irritation hade kommit över mig och hela dagen hade varit förstörd. Idag var valet precis lika enkelt – jag vände mig om, lät solens strålar lysa upp mitt ansikte och min dag och behöll humöret på topp.
Den starten är ganska symbolisk för utbildningen, just mötet mellan yoga och löpning, det är precis där jag vill vara. Men inte riktigt är, eller rättare sagt inte riktigt har kommit så långt som jag anser mig borde ha kommit. Ständigt denna prestation.
När jag började med löpning var det för att få bra kondition men efter ett tag fann jag det meditativa, det där flödet som de talar om. Samma sak med yogan, jag började för att bli vig men fann mig själv. Jag har inte tänkt på de gemensamma nämnarna förens idag, när jag satt där i skolbänken och vi pratade mitokondrier, syreupptagningsförmåga och löpskolning. För mig är det samma sak, det handlar om yoga på mattan eller yoga i farten – men yoga oavsett.
Sedan älskar jag att nörda ner mig. Oavsett om det är höftpositionering och rotlås eller fotisättning och kadens, jag ville veta hur, vad och varför. Samma sak när det kommer till det fysiska, att utmana kroppen och testa dess gränser. Hur långt kan jag springa och hur djupt kan jag gå in i den positionen? Det bästa dessa två har gemensamt är dock det meditativa och att jag blir påmind om att vara i nuet samtidigt som jag kan släppa allt det andra. Eller ja, oftast kan jag släppa det andra. Även om jakten på prestation ibland kommer smygandes. Idag har jag blivit mycket bättre på att uppmärksamma när de känslorna tar över och idag bemöter jag dem men agerar inte på dem.
Hur gick det med resten av utbildningen då? Strålande såklart. Jag fick riktigt gotta ner mig i alla möjliga tekniker och fysiologi, precis som jag gillar. Det är något underbart vackert med teknik, och ju mer jag lär mig, ju mer faller jag för dessa två rörelseformer. Även om jag inte är där min inre prestations-Pia tycker att jag borde vara, är jag så tillfreds med att vara där jag är just nu. I början av en resa där yoga och löpning stärker min kropp och mitt sinne och bär mig framåt. Jag har en spännande tid framför mig.
Om du gillar utmaningar inom Yoga, läs mer om BEYOGA365 som är en månadsutmaning som tar dig genom året månad för månad.
För att ta del av inledningen för denna temamånad: ”Yoga for Runners” klicka här!
