Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

Mitt möte med yoga: Från huvudet till kroppen

Mitt möte med yoga: Från huvudet till kroppen

20 september 2015 | Av
Yogobe

Vi fortsätter att varje söndag inspireras av berättelser från våra medlemmar om deras möten med yoga. Hur yogan på olika sätt blivit en vägvisare och ett ljus i mörkret. Följ med längs vindlande vägar genom sorg, prestation, kamp för att hitta balans och trygghet, och inte minst finna kärlek till sig själv. I detta inlägg delar Annica Holmberg med sig av sin resa. Hur yogan sakta men säkert smög sig in i hennes liv och till slut ledde henne in mot ljusare tider. Och hur hon hittade den träningsform som passar henne allra bäst. För alla är vi ju individuella. Men vi kan alltid inspireras av andra för att hitta vår väg. ​


En resa från huvudet in i kroppen 

Första gången jag hörde uttrycket ”people pleasing” var det som att få ett slag i magen. Ett ögonblicks förståelse för var den avgrundsdjupa smärta och ständiga kamp jag kände inombords kom ifrån. Det här var jag. Jag var definitionen av people pleasing.

Jag hade växt upp med stor inre stress, prestationskrav och känslan av att inte vara omtyckt och tillräcklig som jag var. Jag blev den duktiga flickan som sökte beröm för att bli värd någonting. Jag gjorde allt för att passa in och uppfylla alla förväntningar. Inklusive att överge mig själv. Min självkänsla var obefintlig och min självbild negativ och destruktiv. Jag var omtyckt av alla men hatad av mig själv. Det spelade ingen roll hur många prov eller ämnen jag fick högsta betyg i eller hur många tävlingar jag vann. Jag kände mig aldrig bra nog.

Jag valde utbildning och jobb efter vad jag trodde förväntades av mig. Och för att jag skulle kunna ta hand om andra. Jag förstod inte att det var mig själv jag behövde ta hand om. Utåt gick allt bra till en början men på insidan mådde jag skit. Jag blev tröttare och tröttare och livet började kännas överväldigande och ohanterligt. Jag grät ofta på kvällen och trodde att jag skulle dö under natten när jag sov. Nu i efterhand förstår jag att det var mina första panikångestattacker.

Uteblivna wake-up-calls
En eftermiddag låg jag på soffan med hjärtklappning och yrsel. Jag var helt slut men jag tvingade mig ändå iväg till universitet och den extra kvällskurs jag läste. Det var så jag gjorde, körde på och tog mig igenom saker på ren viljestyrka. Men den här gången gick det inte och jag kom aldrig fram till kursen. Yr och utmattad ramlade jag ihop utanför universitet och blev körd med ambulans till akuten. Om ändå den händelsen hade blivit mitt wake-up-call. Om ändå jag fått insikt och hjälp då. Så mycket lidande jag sluppit. Men efter bara några veckors vila var jag tillbaka på banan igen. Det skulle krävas betydligt mer innan jag kunde förändras. Jag fick gradvisa insikter om orsaken till stressen och det dåliga måendet men min negativa självbild, prestationskrav och destruktiva mönster hindrade mig från verklig förändring. Ingenting kunde rädda mig förutom en fullständig kollaps och det skulle ta fem år till innan den kom.

Min första yogaklass hade jag tagit några år tidigare. Efteråt hade jag upplevt ett lugn som var helt nytt för mig. Mina stressade tankar lugnade ner sig och jag klarade för en liten stund av att vara i nuet. Ända sedan dess hade jag känt en dragning till yogan. Jag tror att jag instinktivt förstod att det fanns något där som jag behövde. Men det dröjde tills jag flyttade till Göteborg och ett större yogautbud innan jag kunde yoga mer ordentligt. Jag provade Iyengar och gick kurs i Kundalini men utan att riktigt fastna för det. Jag pausade med yogan och började träna på gym istället. Men en dag fick jag för mig att jag prova en yogaklass på gymmet och jag klev in på en klass med Milla Floryd. Det blev en vändpunkt och jag är sedan dess ohjälpligt förälskad i yogan.

I början kunde jag knappt utföra vissa positioner alls. Jag minns hur jag halvsatt i en väldigt konstig variant av duvan för att jag var så stel. Jag hade också så dålig kontakt med min kropp att jag inte förstod hur jag skulle få den att röra sig som jag ville. Men lite i taget blev jag mindre stel samtidigt som kontakten med kroppen ökade. Resan från huvudet till kroppen hade startat. Min yoga började med fokus på kroppen och inget fel i det men tyvärr tog jag också med prestationen in i yogasalen eftersom prestation var det ändå sättet jag visste om att göra saker på. Jag fokuserade på hur väl jag kunde eller inte kunde utföra positionerna. Jag jämförde mig med de andra deltagarna. Men så småningom började andra värden så smått smyga sig på och jag började utveckla en mer positiv relation till kroppen. Och till mig själv också för den delen. Jag blev starkare och mer balanserad och smärtan från alla spänningar minskade. Yogan hade definitivt börjat förändra mig till det bättre men tyvärr behövdes det att jag kraschade totalt för att något genomgripande skulle ske.

/system/media_objects/images/eae/e50/ca-/original/Mitt_m%C3%B6te_yoga_Annica_holmberg_Yogobe_3.jpg?1441959174När det tar stopp, på riktigt
Så kom kraschen då till slut. Den berömda väggen. Allt blev kaos. Marken rycktes bort under mina fötter och jag föll fritt. Min stackars kropp som jag drivit så oerhört hårt. Som skrikit ut varningssignal efter varningssignal som jag hade ignorerat. Till slut orkade den inte längre. Till slut kom jag inte längre upp ur sängen. Kroppen tvingade mig till vila och kampen var äntligen över. Jag tvingades till det som inget eller ingen hade lyckats med – att få mig att inse att jag inte längre kunde fortsätta som jag gjort och att jag var tvungen att förändra mig i grunden om jag ville överleva.

Jag fick ta till många verktyg på den långsamma vägen vidare men yogan var och är det viktigaste. Min dagliga följeslagare. Dock inte den fysiska yoga jag utövat innan kollapsen. Den gjorde mig bara sjukare, kroppen hade inga resurser kvar för fysisk träning. Jag har fått utveckla ett nytt förhållande med yogan och lärt känna yin, restorative och nidra. Andning och meditation. Börja lyssna inåt på riktigt. Använda positionerna för att hitta in i kroppen istället för tvärtom. Bli vän med kroppen istället för att kämpa mot den. Mitt överbelastade nervsystem började snart lugna sig och jag kunde slappna av men efter ett tag började jag få ont i kroppen igen. Den hade varit inaktiv för länge och behövde stärkas upp. Hållningen hade kollapsat och nacke och axlar smärtade. Men hur skulle jag gå tillväga när jag inte orkade träna och all fysisk aktivitet gjorde mig sämre?

Att hitta det just jag behöver
Så hörde jag om en träningsmetod för utmattade som gick ut på att träna som en sprinter. En kort intensiv träningsinsats och sedan mycket vila innan nästa ansträngning. Jag tyckte det lät intressant men var ändå osäker på om det kunde fungera för mig. Jag verkade vara ovanligt fysiskt utmattad och de vanliga råden fungerade inte. Men så provade jag ändå att börja applicera principen på min yoga genom att lägga in korta yangpositioner i mina yinpass. Och det fungerade!

Jag fann att när jag först gjorde helt avslappnad yoga följt av en yangposition som hunden eller en krigare och sedan återigen slappnade av så återhämtade kroppen sig och jag kunde göra en ny position efter en stund. Jag blev inte sämre av den här träningen som jag blev av allt annat fysiskt jag gjorde. Det blev naturligtvis inte så många stärkande positioner under ett pass men de räckte för att jag skulle börja bli starkare. Den nya yogaträningen lärde mig också andra viktiga saker. När jag gick från avslappning in i ansträngning hade jag större fokus inåt, på hur positionen kändes och hur jag kunde utföra den utan att använda mer anspänning än som behövdes. Och efteråt när jag landade i avslappning kände jag hur kroppen påverkats och hur lång tid det tog innan den helt återhämtat sig. Det här var viktiga saker att lära mig och ta med även utanför yogamattan.

/system/media_objects/images/80e/d78/c1-/original/Mitt_m%C3%B6te_yoga_Annica_holmberg_Yogobe_2.jpg?1441959160

Att leva och vara yoga
Nu är det 2,5 år sedan jag brände ut mig. Jag utövar yoga hela tiden - i hur jag andas, hur jag förhåller mig och bemöter mig själv och andra. Nästan varje dag gör jag också något av mina egenskapade pass med växlingen mellan yin och yang. Eller så gör jag rena yin- eller restoritivepass när det är det jag behöver. Jag har lärt mig lyssna på vad jag behöver, tycka om och ta hand om mig själv och agera kärleksfullt. Jag styrs av kärlek och tillit istället för rädsla. Jag känner naturligtvis rädslor ibland, eller till och med ofta, men skillnaden är att jag inte längre styrs av dem. Jag är inte helt frisk än men jag är på rätt väg och jag mår bra under tiden och jag tror inte att det hade varit möjligt utan yogan. Eller så hade det i alla fall tagit väldigt mycket längre tid. Att behöva gå igenom den här utmattningen är det svåraste jag gjort. Det värsta jag varit med om men också det bästa. Det var min läxa, min lektion av livet för att lära mig leva. 

Med värme, 
Annica Holmberg

Fler berättelserHär kan du ta del av samtliga inlägg under Mitt möte med yoga

Övriga lästips

Videorekommendationer

Vill du dela din berättelse?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till [email protected] så sprider vi mer inspiration till fler.

Open post
Vände bebisen med yoga

Vände bebisen med yoga

17 september 2015 | Av
Yogobe

Alexandra Arcari Gimdal var gravid och hade förlossningsskräck. Hon var rädd för att behöva genomgå kejsarsnitt. Rädd för att spricka. Rädd för att bli rädd. Lösningen var att yoga, meditera och läsa på om allt. Kunskapen fick henne att inse att man inte behöver vara så utlämnad som man tror. Och att yoga till och med kunde hjälpa henne att vända bebisen rätt.


– Jag var en van yogini och yogainstruktör när jag blev gravid. Jag mediterade mycket och visste vilken effekt det har på sinnet och kroppen. Ändå hade jag förlossningsskräck, säger Alexandra.​

Att hennes graviditet drog igång med ett illamående som kunde knäcka vem som helst gjorde inte saken lättare. Alexandra tyckte det var rent ut sagt vedervärdigt och ljusår ifrån hur andra hade beskrivit sina graviditeteter. Hon spydde varje dag, flera gånger om dagen. Hon hade nästäppa, ont i höften, diskbråck och en väldigt långsam matsmältning. Sedan kom droppen.

– Tre månader in i graviditeten lämnade pappan oss. Jag blev ensam. Och till slut klarade jag inte ens att göra hemmasysslorna. Hela mitt hem fallerade.

Men, Alexandra kunde ändå prioritera det som hon visste gjorde henne gott: yoga och meditation. Hon höll egna klasser och tog sig tid för att yoga och meditera själv.

– Yoga och meditation har varit ett sätt att överleva för mig. Det har det varit länge. Därför blev det så naturligt att jag tog den vägen även i den här processen. Jag kände verkligen att det enda jag kan göra nu är att vända mig till yogan.

Tänk om jag får panik
Förutom alla fysiska svårigheter och det tunga i att bli lämnad under graviditeten så var Alexandra rädd för den kommande förlossningen. En vanlig tanke var: ”Tänk om det gör så ont att jag får panik”. Hennes eget recept blev meditation i långa stunder varje dag. Svårigheterna och rädslan gjorde även att hon började läsa på. För kunskap är makt och hon bestämde sig för att lära sig allt, allt, allt om förlossning, och om vad rädsla är. Hon lärde sig också att man inte behöver vara så utlämnad som man tror.

– Det jag ville lära mig var att om jag hamnar i panik – hur ska jag komma ur den? Den mentala processen har väldigt stort inflytande på kroppen och man kan påverka väldigt mycket själv genom att även förstå kroppen. Visst gör det vansinnigt ont och det är jättehårt arbete. Men när du fokuserar på andetaget och arbetar med smärtan har du inte tid att skrika.

Alexandra kunde vända sin rädsla till något kraftfullt och genomgå förlossningen med handlingskraft. När sjukhuspersonalen talade om för henne hur hon skulle krysta kunde hon ta order. Hon visste hur hon skulle kontrollera bäckenbotten genom att inte bara trycka på utan även samtidigt slappna av, så att bebisen lättare skulle ta sig ut.

Försökte vända bebisen med yoga
När Alexandra gick på kontroll i graviditetsvecka 32 av 40 meddelade barnmorskan att bebisen låg vänd åt fel håll, med rumpan nedåt. Det fanns alltså en risk för att det skulle bli kejsarsnitt, en av hennes stora rädslor. Då nämnde barnmorskan att hon för många år sedan faktiskt varit med om att en kvinna vänt sin bebis med hjälp av yoga. Kanske skulle vara något även för Alexandra som höll på med yoga? ”Jag vet inte hur hon gjorde men jag tror att hon stod på huvudet”, var svaret på Alexandras nyfikna följdfråga.

– Det var ju inte direkt att bara stå på huvudet, säger Alexandra. Utan snarare en process på 40 minuter varje morgon. Det var 4-5 inversioner, minst 5 minuter i varje position, som man skulle göra direkt på tom mage. Det var också viktigt att göra övningarna när bebisen var aktiv, annars skulle den inte bli påverkad.

Sagt och gjort. Alexandra satte igång och gav sig den på att utföra övningarna varje dag. Hon trodde stenhårt på att bebisen skulle vända på sig. Mycket jobb och 16 dagar senare började det skvalpa och sparka som aldrig förr i Alexandras mage.

Som ett skådespel
– Jag trodde att det var ett skämt, det bara måste vara nu det händer, tänkte jag. Det var verkligen helt knäppt. Och så himla påtagligt att det är en levande människa där inne.

Alexandra lade sig ned på sängen och betraktade skådespelet som pågick i magen. Efter en kvart verkade det som att bebisen lade sig till rätta och hon kände att det hade lyckats. Några dagar senare var hon på återbesök hos barnmorskan som mycket riktigt konstaterade att bebisen nu låg med huvudet nedåt.

– Barnmorskan blev lite chockad och ropade på sina kollegor ”Wow, hon har vänt bebisen med hjälp av yoga!”.

Alexandra påpekar att man INTE ska ägna sig åt några vändningsförsök om man inte känner sig väldigt säker i sin yogapraktik. Du ska kunna utföra positionerna obehindrat långt innan du ens blir gravid.

– Det ska vara lika enkelt att utföra positionerna som att cykla. I och med att tyngdpunkten förändras med en bebis i magen så är det lättare att ramla. Och du vill inte ramla omkull höggravid. Du ska vara van och trygg.

Alexandra yogade in i det sista innan hon fick träffa sin bebis!

/system/media_objects/images/c14/6c5/a6-/original/yoga_forlossning_yogamom.jpg?1442317653

Lästips

Alexandra Arcari Gimdals Yogainspirationsgrupp på Facebook: Yoga Freestyle.

Open post
Indien - mystik och kaos i en salig blandning

Indien - mystik och kaos i en salig blandning

16 september 2015 | Av

Man kan väl utan problem påstå att Indien är kontrasternas land. Det kaotiska går sida vid sida med en gåtfull ordning. Människor som inte äger något annat än de paltor de bär, bor granne med de som lever som Joakim von Anka. Men vad är det då som gör detta land så fantastiskt?


En enda stor mix av kontraster

I det makalöst magnifika templet finns gytter av försäljningsstånd som erbjuder neonplast-Ganesh i form av en discoblinkande speldosa. Ibland är trafiken som en egen, levande organism, ibland andas samma plats kontemplation.

Kommers och andlighet.
Blomstring och förfall.
Superteknologi och jordstampat golv.

Kanske är det just det som får mig att år efter år återvända till Mother India. Kontrasterna. Och överraskningarna. För när man minst anar det stöter man på personen som man har sitt livs mest inspirerande samtal med. Eller när man kikar upp i trädet, får man syn på en vild papegoja. Eller så hittar man ett fridfullt, sömnigt tempel bakom parkeringsplatsen.

Och mitt i allt det här utkristalliseras yoga.

Yogan utvecklas 
För det var i Indien som yogan utvecklades, för flera tusen år sedan. Men då såg inte yogan precis ut som den gör idag. För kanske tre, fyratusen år verkar det som om yogan i mångt och mycket handlade om disciplin. När ordet yoga dyker upp i Rig Veda som är en av de äldsta texterna verkar man använda ordet yoga som just ”disciplin”. Eller kanske ”väg”. Och det var kopplat till offerriter som man ägnade sig åt i den vediska kulturen.

En annan beståndsdel som vi ser så här tidigt är tanken om att allt består av energi eller kraft: ”prana”. En tanke som också finns i ayurvedan som såg dagens ljus ungefär samtidigt som yogan. Och det är bland annat andningsövningar, eller ”pranayama” som man menar kontrollerar eller förlänger livskraften.

Och gör vi ett hopp fram i tiden. Vid tiden då man tror att Jesus föddes, så klurade man i Indien på hur bland annat de här komponenterna: disciplin och andningsövningar, skulle kunna påverka sinnet. I Yoga Sutra, som är en av de första yogatexterna, myntas begreppet ”yoga är det som stillar sinnets växlingar”.

Idag omfattar yogan ännu mer. Det är asanor, mantrasång, etiska förhållningssätt, filosofi och för många en livsstil. Och det intressanta är, tycker jag, att det många gånger liksom ”landar tillbaka” till starten:

Både en väg och en diciplin
Att yogan kan vara en väg som vi väljer att utforska, såväl som en disciplin. För vi ställer oss ju ibland på yogamattan även de dagar som vi kanske inte alltid är supersugna. Vi försöker göra val som är i samklang med vårt etiska förhållningssätt, även om det inte alltid är bekvämt. Och funderar vi inte också lite till mans och kvinns hur vi kan laborera med livskraften, med prana. Vilka vanor, vilka förhållningssätt, vilken mat och yoga ökar din livskraft?

Ibland glömmer vi bort att det som vi sysslar med har sin upprinnelse i det mest färggranna land som jag har stött på. Och utan att romantisera kring Indien som samhällsstruktur, så finns det än idag fascinerande och inspirerande spår av den yogan som vi har i våra liv idag.

Yogalärarutbildning i Indien
Är du nyfiken på att utbilda dig till yogalärare där allt startade? Varje år har vi en intensivutbildning i Indien med Nordiska Yogainstitutet. Vi håller till på ett ayurvediskt center i Kerala. Håll utikik här! 

Har du inte möjlighet att följa med kan du alltid yoga med mig här på Yogobe, se alla mina videos här!

Lästips

  • Missade du min bonusvecka Lär känna dina chakran - en inre resa hittar du den här!
  • Vill du läsa mer om Nordiska Yogainstitutet och gå på mina klasser läs mer här.
  • Är du nyfiken på min senaste bok som bland annat handlar om att formulera vilken väg man önskar gå utifrån sina värden, kolla in Yoga & ACT.

Var du än väljer att utöva din yoga - välkommen till en transformerande resa!

 

Open post
Mitt möte med yoga: Genom sorgen & saknaden

Mitt möte med yoga: Genom sorgen & saknaden

13 september 2015 | Av
Yogobe

Under ett antal söndagar delar några av Yogobe's fantastiska medlemmar öppenhjärtligt med sig av sina resor. Resor genom livet och hur de mött yogan. Resor fyllda av smärta och sorg, men också kärlek, inspiration och värme. Resor där livet fått en ny riktning i livet, där motgångar blivit till lärdomar. Där kärleken till livet fått födas, och där sorg fått bearbetas. Att möta yoga är ett kapitel i vårt liv och idag berättar Carolina Molse om hur hennes möte med yogan blivit hennes ljus i mörkret efter att ha förlorat sin dotter i cancer. 


Med yogan genom förlust och sorg

Mitt första möte med yoga skedde av en slump i januari 2013. Ett gäng trevliga högpresterande småbarnsmammor drog igång en klass i Ashtangayoga för nybörjare innan jobbet.

Fyra månader senare dog min 6-åriga dotter i den cancersjukdom som hon kämpat mot sedan hösten 2011.

Som tonåring tränade jag löpning och har egentligen alltid sprungit. Under Anna Sofias sjukdomstid tränade jag för att orka. Det blev många lopp med fokus på att hela tiden bli snabbare. Efter Annas död sprang jag både Lidingöloppet på rekordtid och två månader senare mitt första maraton. Jag sprang för att överleva och för att hitta tillbaka till den jag en gång var. Jag styrketränade för att kroppen skulle hålla. En stark kropp bar en själ tyngd av sorg och saknad, och under en period fungerade det, men glädjen försvann och min kropp blev trött och tog stryk. När livets fundament vacklade sökte jag tryggheten i att uppmärksammas för mina prestationer. Så fel ute jag var. Den personen som jag försökte springa ikapp fanns inte längre.

Möta styrkor och svagheter på mattan
Däremot fanns yogan hela tiden i bakgrunden. Och det är på yogamattan som jag möter mig själv på riktigt. Att praktisera Ashtangayoga är för mig en livslång resa som täcker in så många aspekter av livet själv. I början var det mycket sorg som kom ut. Men också en klarsynthet, som jag efter att ha mött livets absolut värsta tragedi, famlade efter.

På yogamattan möter jag mina styrkor och svagheter. Jag utmanas i att fokusera på mig själv och att inte snegla på grannens prestationer, jag försöker lyssna på min kropp och kärleksfullt, inte prestationsinriktat, utmana den. Det är inte en slump att jag fastnade för Ashtangayoga som är en fysiskt utmanande form av yoga. Jag älskar dess meditativa flöde där rörelser och andning sker i harmoni. Jag tilltalas av att den enklaste rörelse kan förfinas i all oändlighet samtidigt som den ena positionen kan läggas till den andra när jag väl är redo. Jag fylls av förundran över att jag, när jag vissa gånger är någon annanstans mentalt, har en kropp som visar vägen till stabilitet. Andra gånger, när jag känner mig hur fysiskt instabil som helst, gör Ashtangayogans meditativa flöde med förutsägbara positioner att kroppen ändå bär.

På yogamattan investerar jag kärlek i en kropp som ska hålla så länge jag får förmånen att finns i den här världen. Det är svårt att förklara men att se en liten flickkropp tyna bort i cancer får mig att inse vikten av att vara rädd om min kropp, att stärka den på rätt sätt och att bygga upp en kroppslig styrka som går hand i hand med hur själen mår.

Yoga och meditation är kärlek
Jag är inne på tredje året utan min älskade mellanflicka och det är först nu, tack vare daglig meditation och yoga, som jag börjar hitta fram till den människa jag vill vara. Sorgen och saknaden efter Anna gör att jag ibland går vilse i mig själv och det jag en gång trott på. Genom att prioritera stillhet får jag lättare att hitta hem. I stunder av tvivel och hopplöshet brukar jag tänka på min Anna. Kärlek är ordet som då kommer till mig och som jag låter bli mitt inre kompass. Yoga och meditation är för mig kärlek.

I dagarna väntar jag mitt fjärde barn och jag har praktiserat Ashtangayoga under större delar av graviditeten. En underbar gåva som har skänkt mig en stor dos av kärlek men också ödmjukhet inför min kropp - en växande mage sätter begränsningar som gör det omöjligt att inte lyssna på den.


​Varma hälsningar,
Carolina 

Om Carolina

Carolina är utbildad ekonom men jobbar nu inom projektledning. I april 2015 gav hon ut den öppenhjärtliga boken "Sagan om Anna" vilken hon började skriva året då hennes dotter Anna Sofia dog i cancer endast sex år gammal. Vid sidan om försäljning via internetbokhandeln går boken att finna på Carolinas hemsida. Det är Carolinas tanke att skänka överskottet från försäljningen av boken till Barncancerfonden. Ett sätt att infria hennes dotters vilja.

Carolina håller kostnadsfria föredrag på temat "Att hitta vägar I sorgen, inte UR sorgen". Dessa bokas via hennes hemsida. Nu skriver Carolina på sin nästa bok och är mammaledig med sin son på 14 månader som var mycket efterlängtad av två storasystrar i livet och en ängel någonstans därute.

Lästips

Här kan du läsa fler berättelser om medlemmars möte med yogan:

Vill du dela med dig?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till [email protected] så sprider vi mer till fler.


Du vet väl att du i våra Facebookcommunityn BEYOGA365 och YOGAMOM365 kan ta del av kunskap samt både inspirera och inspireras av tusentals yogisar!? Låt oss tillsammans sprida mer värme, kärlek och yoga. 

Open post
Att växa genom att undervisa

Att växa genom att undervisa

10 september 2015 | Av

Jag älskar verkligen att undervisa. Varje tillfälle som jag har möjligheten att dela det jag lärt av mina lärare, läst om och testat i min kropp, erfarit genom otaliga misslyckanden och skador i min egen praktik, varje gång jag kan dela det är ett nytt tillfälle som platsar på min topplista över bra saker i mitt liv. Inför vissa undervisningstillfällen är jag extra förväntansfull. Lördagen för två veckor sedan var ett sådant tillfälle.


Denna lördag väntade dels en fullbokad inversion workshop där deltagarna alltid blir så himla kul och uppsluppet lekfulla. Dels så skulle jag undervisa tillsammans med Elaine Rydberg. Elaine är min vän och kollega, men också en inspirationskälla och när vi undervisar tillsammans lyfter våra olikheter kursen till nästa nivå.

/system/media_objects/images/76f/e01/75-/original/Milla_elaine_inversion_ws_Yogobe_3.jpg?1441630314Att öva inversioner är att öva kroppsmedvetenhet, rumsuppfattning, mod, koncentrationsförmåga och självkänsla. Att utveckla och förfina sina skills inom just det kan ge en ökad stabilitetskänsla när vardagen ställs upp och ner.

Jag ser det om och om igen, men jag blir lika överraskad varje gång.

Det är helt fantastiskt vad mycket en människa kan lära sig på ett enda kurstillfälle! Utvecklingen hos dem som deltog var mätbar. Mängden information som absorberades var långt över min och Elaines förväntan. Alla var vaket intresserade, hungriga att lära och lyhörda i nya övningar och utmaningar. Jag blir så galet inspirerad av att se någon undersöka något de är osäkra på, applicera den feedback de får från upplevelsen, bli säkrare på sin sak och prova igen (och igen och igen) med nyfunnen trygghet.

/system/media_objects/images/e4e/3fa/9b-/original/Milla_elaine_inversion_ws_Yogobe_2.jpg?1441630325

Har du någonsin yogat till någon av mina filmer, kommit på någon av mina klasser eller work shops eller ställt mig en fråga om rörelse så är du medskapare till anledningen att jag har världens bästa jobb.

Tack för det!
Kram 

Vi du ta din yoga till nästa nivå - häng med mig och Elaine på vår 3-dagars workshop!

Videorekommendationer: 

/system/media_objects/images/644/fe0/e7-/original/Milla_elaine_inversion_ws_Yogobe_1.jpg?1441630339


Open post
Yogobe håller dig i handen hela hösten

Yogobe håller dig i handen hela hösten

08 september 2015 | Av
Yogobe

Det är återigen full fart i vardagen – med allt vad det innebär. När livet snurrar på är det viktigt att vi inte mister våra sunda vanor och träningsrutiner. Yogobe vill hjälpa dig med detta och vara en trygg och närvarande guide. Vi vill vara en källa för inspiration nu och genom höst och vinter. Låt oss tillsammans hålla balansens lykta högt genom höstmörkret.


Fyll din höst med inspiration och ny kunskap. Genom att utmana oss själva växer vi såväl mentalt som fysiskt så varför inte följa en eller flera av höstens temamånader i BEYOGA365 eller YOGAMOM365? Var med en månad eller 12, en vecka eller 4 eller en dag här och där. Du deltar helt på dina egna villkor! 

Höstens temamånader 

September

  • BEYOGA365 - Under september lägger vi fokus på att bygga en daglig yogapraktik med Emma Öberg som vår vägvisare. Börja med tre minuter per dag och öka sedan tiden lite för varje vecka. Regelbundenhet är nyckeln till att skapa en vana vi mår bra av. Vi börjar månaden med fysiska positioner i form av solhälsningar för att sedan även arbeta med andningen, avslappning och meditation under 4 veckor.
  • ​YOGAMOM365 - Under september fokuserar vi på Motivation i Yogamom365. Motivation till att komma igång med yoga & träning efter sommaren, under en graviditet, efter en förlossning och i livet överlag. Oavsett om du känner dig redo för höst eller inte: Häng med på en motiverande säsongsstart!

Oktober

  • BEYOGA365 - Här är det återigen dags för den mycket populära temamånaden Yoga For Athletes med Monika Björn. Vi vet alla att yoga kan göra mirakel för alla idrottare. Oavsett om du cyklar, springer, utövar crossfit, åker utför eller på längden, yoga är det perfekta komplementet, för både kropp och själ. Några av alla fördelar du som idrottare får med dig av yogan är:
    • Du får aktiv återhämtning mellan tuffa pass.
    • Stela muskler sträcks ut och kroppens rörlighet ökar.
    • Kroppsliga obalanser jämnas ut.
    • Du får en ännu bättre kroppskännedom och lär dig aktivera rätt muskler.
    • Yogan ger dig en ökad kunskap om din andning, vilket är till stor nytta i alla idrotter.
    • Genom regelbunden yoga bygger du upp ett ökat fokus.
  • YOGAMOM365 - Under den här månaden går vi till grunden av allt. Vi talar om Andning, denna mirakulösa, automatiska process som sker utan att vi behöver lägga oss i. Denna månad ger vi tips på olika andningsövningar som passar oavsett var du befinner dig i livet. Vi berättar även hur andningen kan hjälpa dig under en graviditet, under en förlossning och i livet som nybliven mamma.

November

  • BEYOGA365 - Med specialframtagna klasser KittYoga Power tar Kitty Strand oss med genom sin första temamånad här på Yogobe med just power som tema. Ett som är säkert är att detta är en månad där vi verkligen kommer få svettas. Perfekt när höstmörkret infaller, helt enkelt en utmaning du bara inte får missa!
  • YOGAMOM365 - ​Denna månad handlar om Ryggen – en särskilt utsatt kroppsdel för mammor. Vi bär runt på våra barn i flera år med start den dagen man blir gravid. Denna månad vill vi inspirera dig att genom yoga och pilates hålla din rygg stark och frisk. Låt oss utforska hur vi enkelt kan arbeta med ryggen för att motverka skador och hur det kan hjälpa oss till hållbar hälsa.

December

  • BEYOGA365 - Under fyra veckor guidar Ulrica Norberg oss genom denna magiska succémånad fylld av yinyoga för att hitta lugnet inför jul. Perfekt mitt i julstöket bland tomtar, paket, julfester och svärföräldar.
  • YOGAMOM365 - Det snart jul, så ta det lugnt. Under december månad avhandlar vi ämnet Avslappning i Yogamom365. Vi på Yogobe vill guida dig till att finna harmoni och slappna av, vilket passar extra bra i julklappshetsen och allt som ska hinnas med så här års. Skapa en lugn julmånad i år!

Här samlar vi temamånader som du kan ta del av när och var du vill, hela året, 365 dagar! Har du inte ett konto, skapa det idag, investera i en månads- kvartals eller årsprenumeration, och dela höst och vinter tillsammans med Team Yogobe. 

Open post
Mitt möte med yoga: Jag är en krigare

Mitt möte med yoga: Jag är en krigare

06 september 2015 | Av
Yogobe

Under ett antal söndagar framöver kommer några av våra vackra och modiga medlemmar dela med sig av sin resa. Det är berättelser från hjärtat, fyllda av både sorg och glädje. Men med en röd tråd: Hur yogan och meditationen har bidragit till så mycket värme och kärlek, och blivit ljuset som lett dem alla rätt. Den här veckan inspirerar Maria Möhring oss med sin berättelse. 


Jag är en krigare

Andas, djupt och lugnt. Öppnar ögonen och ser den nästan ofattbart blå himlen, känner solens strålar på min hud, hör ekorren skutta mellan grenarna i tallen bredvid. Mina sinnen öppnas och vidgas. Känner hur kontakten med kroppen återupprättas. Jag är här och nu. Stillhet sprider sig med varje andetag. Upprepar gång på gång tyst för mig själv: Det är säkert för mig att vara här. Ännu en gång har jag i minnet förts iväg till en skakande dåtid, till händelser som mitt medvetna i så många år trängt undan men som allt oftare gör sig påminda. Och ännu en gång hjälper andningen och närvaron mig att komma tillbaka till nutid och att registrera allt som är olika mot då. Att se att allt är bra nu.

Att bli en främling för sig själv
För drygt ett år sedan blev jag sjukskriven för utmattning och posttraumatisk stress. I början handlade det mycket om att vila och försöka återfå kraft och lust. Jag promenerade mycket, styrketränade lite lätt, men tröttheten och smärtan i kroppen och ett opererat ben gjorde det svårt att komma igång. Att använda kroppen kändes trögt och motigt. Jag som alltid tyckt om att röra mig och träna kände inte igen mig själv och min egen kropp. Inspirerad av en nyfrälst yogidotter började jag på senhösten försiktigt och stelt göra de yogaövningar jag lärt mig för ett antal år sedan, då jag under några års tid yogade frekvent.

Det blev mycket gymnastik på mattan, det vill säga jag gjorde mina asanas men var inte speciellt närvarande i det jag gjorde. Tankarna fladdrade hit och dit. Jag frustrerades av kroppens stelhet och kände mig mest klumpig och ovan. Vill ju göra allt bra och rätt, och det här kändes allt annat än det. Smidigheten, närvaron och lugnet som jag hade i minnet att yogan gett fanns inte i sikte.

Frigörelsen från prestationen
Jag hade hela tiden en stark önskan att hitta in till mig själv, tillbaka till kroppen och en envis röst inuti viskade varje dag att jag inte skulle ge upp. Så en liten stund varje dag rullade jag ut min matta och gjorde de asanas som kom till mig. Jag läste en del om yoga, i böcker och på webben, men det var först när tanken, att jag inte behöver prestera något på mattan, verkligen landade i mig som det började hända saker. Jag var där bara för min egen skull, för att ha det kul och skönt. Helt plötsligt började kroppen be om den där stunden, och när jag var där fanns bara det. Jag hittade känslan av kroppen igen, av att vara i den, känna den, njuta av att ha kontakt med den. På mattan blev det många gånger välkommet lugnt och stillsamt inuti.

Att medvetet fokusera på de olika chakrana för att få energin att flöda genom hela kroppen blev mitt fokus och jag känner hur gamla låsningar och spänningar långsamt börjar släppa. Jag andas in trygghet, tillit och stabilitet till mitt rotchakra och mina onda ben. Känner hur den oranga färgen i Svadhisthana ger mig kreativitet, njutning och lycka tillbaka. Genom ett allt starkare kraftcenter ökar min styrka, självkänsla och kraft till förändring. Jag öppnar mitt hjärta för villkorslös kärlek, medkänsla och förlåtelse för att låta den underbart gröna färgen omsluta mig medan tacksamhetstårar väter mina kinder. Ett öppet femte chakra ger färre och färre begränsningar i mitt sätt att tala, lyssna och uttrycka mitt sanna jag. Med blicken in i tredje ögat börjar jag lita på min intuition och se de oändliga möjligheter livet erbjuder. Jag njuter av de 1000 lotusblommornas vita ljus som strömmar över mig och känner mig hel, i harmoni med allt omkring.

/system/media_objects/images/f92/58e/e9-/original/Maria_m%C3%B6hring_blogg_Yogobe_2.jpg?1441192745

Hitta hem genom medkänsla och kärlek till sig själv
Men det kom också en oro jag i början inte kunde lugna med min andning eller rörelser. Många är de gånger då jag mått så illa att jag fått stanna upp och lägga mig ner, eller då jag varit så yr att en stående position inte heller varit möjlig. Eller då gråten skakat kroppen till träningsvärk. Men ur detta har också en styrka byggts upp, en vetskap att det är tillfälligt, det lugnar sig och går över även denna gång. Jag har pratat mycket med kroppen och mig själv under den här tiden, frågat och fått svar. Förklarat och lugnat. Varsamt bett om lov och prövat vad som är möjligt. Sinnena har skärpts och medvetenheten och närvaron är större.

Varje gång jag ställer mig på mattan ber jag om tillåtelse att använda min kropp, ber den tala om för mig vad jag behöver just idag. Ibland blir det två, tre eller fyra olika pass på Yogobe (finns ju hur många roliga videos som helst!), jag svettas som bara den och ett par timmar har försvunnit. Andra gånger blir det ett pass yin eller så ligger jag bara i Shavasana en lång stund. Vissa dar är kroppen stel och omedgörlig, andra mjuk och följsam. Ibland är det lugnt och stilla, ibland rasar en storm inombords. Det spelar ingen roll. Det viktiga är att jag är där, på mattan, i kroppen. Jag andas och jag njuter av att jag finns till. Allt är bra nu. Och så tanken som kommer allt oftare:

Jag är en krigare! 

Varma hälsningar, 
Maria Möhring

Lästips

Videorekommendationer

Open post
Barnyoga för inre trygghet

Barnyoga för inre trygghet

04 september 2015 | Av
Yogobe

Fredagen den 4 september firades Barnyogadagen runt om i Sverige. "Som vi andas – andas barnen" skriver yogaläraren Cina Persson som här berättar om barnyoga samt ger tips på en andningsövning som kan utföras tillsammans med barnen. Sprid yoga till ännu fler, för friskare och tryggare barn och ungdomar.


Barn är yogisar när de föds, de är närvarande redan från början. Andetaget är djupt och långsamt för deras små kroppar, om än inte helt regelbundet. Idag låg jag jämte mitt fina barnbarn, jag lyssnade på hennes andetag. Ibland djupt och långsamt, hände det att jag råkade röra henne kom det lite mer häftiga andetag.

Andetaget går igång så fort något händer! Men hon var lika snabbt nere på sina yogiska andetag. Det jag lade märke till i min närvaro med henne tätt intill, var hur hennes påverkade mig. Mitt andetag följde hennes, som om våra andetag blev ett, fast hon andas oftare eftersom hon har mindre lungkapacitet. Precis som hon smittar mig i sitt andetag så gjorde jag det med henne också.

När vi då utsätts för stress påverkar vi indirekt barnen. Andning och energin smittar vi till barnen.

Som vi andas – Andas barnen
Jag har i mitt yrke på skola, jobbat mycket med andetaget. I just all den press och de mål som ska uppfyllas kan jag ofta möta blicken av stress och förvirring. Varje gång jag såg det komma så sa jag:

 ”Vi sätter oss och tar fem djupa andetag tillsammans.”

Inte helt lätt när andetaget satt i axlarna. Vi gjorde detta kontinuerligt, de dagar vi jobbade ihop. Och jag kunde se hur barnet landade i sitt andetag för varje gång och även känna var andningen befann sig i kroppen. Det visar att medvetenheten om att andningen finns i kroppen gör det lättare för barnet att känna inåt. Och därifrån bli medveten om hur kroppen mår. Det häftigaste var att jag själv bara behövde börja djupandas och såg då hur barnets blick och andetag ändrades. Så kom hon in i sin egen djupandning. Till slut använde hon det som sin trygghet: – Jag andas. Känns bättre då. Underbart!

Andningens MAGI!

/system/media_objects/images/0f2/045/ad-/original/cina_barnyoga_yogobe_1.jpg?1441267073​När vi befinner oss i närvaro med vår andning har vi kontakt med det sanna jaget, som i sin tur ger trygghet och god själv känsla. För lugn och trygghet är precis det som barnen behöver, precis som vi vuxna. Att hitta sitt inre rum – där det alltid är lugnt.

Så börja med andningen, yogans viktigaste nyckel att låsa upp.

Varma hälsningar,
Cina
Kundalini & meditations lärare, Mediyoga instruktör, Barn & ungdoms lärare, Gravidyoga lärare.

Tips på andningsövning - Andas med magen:

  • Led barnen genom andningen.
  • Låt barnen ligga på rygg och be dem lägga händerna mot magen. Stäm av om magen rör sig.
  • Rör den sig upp och ner?
  • Kan du få magen att röra sig ännu mer när du andas?
  • Kan du få magen att växa som en ballong när du andas in?
  • Hur mycket luft går det att få plats med i magen?
  • Kan du fylla på med ännu mer?
  • När du andas in blir magen stor som en ballong och när du andas ut krymper magen ihop, som en ballong när luften går ur.
  • Ge barnet en färg på ballongen i kroppen, t.ex. blå, och be barnet att blåsa upp den, så mycket det går, nerifrån och upp. Sen tömma den uppifrån och ner, precis som vi gör med vanliga ballonger.
  • Stäm av efteråt hur det kändes.
  • Hur kändes det att andas med magen?

Barn- & ungdomsyoga online:

/system/media_objects/images/716/a37/e0-/original/cina_barnyoga_yogobe_3.jpg?1441267200

Open post

Search

Categories