Ett kärt minne som förändrade mig

I somras när jag var i New York träffade jag en magiskt inspirerande yogalärare som fick mig att tänka till, Nevine Michaan. Hon såg igenom mig och gav mig en tydlig metafor för hur mitt liv ofta levs. Hon förklarade för mig att jag vet hur jag kör en bil och att jag gör det väldigt bra.

Min svaghet är att jag aldrig stannar bilen. Om jag kör från LA till New York så måste jag sluta köra när jag kommer fram till New York. Om jag inte stannar bilen tar bensinen slut eller så kör jag ner i Hudson River. Jag tror att det finns fler personer precis som jag som älskar att köra mot ett mål.

Jag tycker att det vackraste med ett mål är att kunna ta sig tid att uppskatta och njuta av det ställe man hamnar på, innan man åker vidare till nästa destination. Men gör vi verkligen det?

I nyårstider som nu, reflekterar många över det gångna året, allt som skett och vad som inte skett. Vi sätter nya mål inför vårt 2014. Det allra viktigaste för mig kommer vara att minnas mitt mål, dess resa och njuta av mållinjen innan jag sätter nästa.

Gott Nytt Yogobe-år!

Kärlek S