Hur ser du som mamma på din kropp? Hur behandlar du den, och vilka ord säger du till dig själv, tyst eller högt? Här skriver yogaläraren Alexandra Måneheim om hur din kropp är ditt barns tempel – så hedra den!
Barnen gör som vi gör
Jag slutar aldrig förundras över människokroppen, och särskilt imponeras jag av kvinnokroppen som trots månatliga blodförluster, krävande graviditeter och turbulenta förlossningar, samt långa sömnlösa nätter och ändlöst ammande, fortsätter att fungera som den ska. Hjärtat pumpar på i sin makliga takt, lungorna fortsätter hämta upp sitt syre, njurarna fortsätter rena blodet från slaggprodukter och livmodern fortsätter att förnya sig och återigen göra sig redo för att bära ett nytt barn som nio månader senare ska förlösas till världen. Tänk, att trots allt som våra fantastiska mammakroppar gör för oss, så fortsätter vi kvinnor att klanka ner på dem!
Jag vet många kvinnor som när de ser sig själva i spegeln tänker "Fy! Tjock och blek. Magen och låren är fulla av bristningar. Brösten hänger. Usch, vad du är ful". Många går på allehanda dieter, och väger sig alldeles för ofta för att med gråten i halsen återigen konstatera att nej, vågen visar ingen skillnad jämfört med förra gången. Andra späker sig själva, och vissa lägger sig på operationsbordet för att med plastikkirurgens hjälp försöka skapa sig den kropp de drömmer om. Allt för att nå upp till vårt samhälles ideal om hur en vacker kvinna ska se ut.
Men har du tänkt på en sak? Våra barn gör inte som vi säger till dem att de ska göra, de gör som vi gör. Så om du står och klankar ner på dig själv och din kropp, så kan du lita på att din dotter kommer att göra likadant... När jag var liten tyckte jag att min mamma var det vackraste som fanns. Men själv var hon inte nöjd, hon gick ofta på bantningskurer, köpte dyra antirynkkrämer och längtade starkt tillbaka till tiden då hon var ung och slank. När jag blev tonåring blev jag själv som besatt av att vara smal, och späkte min kropp tills jag blev underviktig. Jag brydde mig inte om att vara stark, bara smal! När det var som värst förgiftade jag mig själv med hästdoser av B-vitaminer, bara för att jag hade hört att de skulle öka på förbränningen.
Dags för oss att sätta ner foten
Som sagt, våra barn gör som vi gör. Hur vill du att din dotter ska se på sig själv när hon växer upp? För snart ett år sedan blev jag själv mamma, och min kropp har börjat likna det den var innan min graviditet. Åtminstone i betraktarens öga, själv kommer jag nog aldrig att få samma förhållande till min kropp som jag hade innan. Ett förhållande som tidigare var minst sagt problematiskt, men som nu mer är genomsyrat av förundran och tacksamhet. Att denna kropp har lyckats skapa denna fantastiska lilla unge, och fortsatt hålla henne vid liv så många månader efter förlossningen och ändå kunna vara mig till lags, det är fantastiskt. Trots att min kropp är full av ärr och bristningar och stundtals gör ont så tycker jag att den är vacker. Får man lov att säga så, i dagens Sverige? Oavsett vad så vill jag att även min dotter ska känna sig vacker, inifrån och ut, och evigt älskad – vad hon än gör eller hur hon än ser ut.
Det är dags för oss mammor att sätta ner foten och bli goda föredömen för våra barn. Vi måste sluta klanka ner på oss själva, och släppa taget om de ideal som media har skapat åt oss. Så låt oss känna tacksamhet och kärlek till våra fantastiska mammakroppar!
Ställ dig framför en spegel, så avklädd som möjligt, och börja registrera vilka tankar och känslor som dyker upp. Försök se förbi eventuella negativa tankar om dig själv och din kropp, dessa små skavanker som faktiskt inte spelar någon roll – för just DENNA kropp, denna person som du är, har skapat liv! Se skönheten i de små ärr och bristningar du hittar, för de är minnen från ditt förflutna och från när du bar ditt barn i din kropp.
Övning i kärlek till sig själv
Se nu om du kan hålla ögonkontakten med dig själv i spegeln och säga högt till dig själv:
Jag är vacker.
Jag är stark.
Jag är tillräcklig.
Jag är värd att älskas.
Jag är en fantastisk mamma.
Observera hur det känns, "smaka" på varje påstående, och KÄNN att detta du säger är sant. Är det något påstående som tar emot, som du inte kan hålla med om? Någon mening som väcker spänningar eller gör dig ledsen? Upprepa i så fall just den meningen högt för dig själv ett par gånger. Inse att du faktiskt är vacker och stark, och du räcker till! Du är värd att älskas, precis som den du är. Om övningen i spegeln tar emot, tveka inte att göra den ofta, gärna en gång dagligen. Se om du kan släppa taget och våga känna dig vacker, våga låta dig vara tillräcklig.
Om du ännu inte bryr dig tillräckligt mycket om dig själv för att börja älska dig själv och din kropp, så gör det för ditt barns skull. Ditt barn ser upp till dig, älskar dig, och tycker att du är det vackraste som finns på denna jord! Din kropp är ditt barns tempel – vanhedra den inte.
Med värme,
Alexandra
Lästips
- Lyssna inåt och bli emotionellt vuxen, av Emma Öberg
- 10 tips till föräldrar, av Emelie Steen.
- Härma barnen – mästarna i mindfulness, av Bianca Barck.
Yogamom365
Vill du ha mer inspiration i mammalivet? Gå gärna med i vår Facebook-community YOGAMOM365! Här får du inspiration, tips, råd och är varmt välkommen att dela med dig. Det handlar om högt och lågt – om yoga, barn, graviditet och hälsa, både på mattan och i vardagen.
