Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Superenkelt raw-recept, som även är gott och mättande! Vill du ha något annat än veganskt proteinpulver i så kan du självklart experimentera med vad du känner för. Smaklig måltid! Receptet kommer från Nilla's Kitchen.

Det här behöver du

2 portioner

Sås

• Cirka 4 dl tomat i bitar
• Cirka 2 dl röd paprika i bitar
• 6 st soltorkade tomater
• 1-2 färska dadlar (kan uteslutas)
• 2 msk citronsaft
• 2 msk olivolja
• 3 msk proteinpulver
• 0,5 tsk salt eller 1 tsk lantbuljongpulver
• Nymalen svartpeppar
• Cirka 10 blad färsk basilika eller 1,5 msk fryst
• Cirka 30 valnötter

”Pasta”

• 1 stor zucchini, eller 2 små
• 50 g ruccola

Så här gör du

• Mixa alla ingredienser utom valnötterna till tomatsåsen i matberedare till slät konsistens och smaka av med mer sälta och peppar om det behövs.
• Tillsätt valnötterna och kör matberedaren igen tills att nötterna fördelats till färskonsistens.
• Svarva zucchini med grönsakssvarv om du har en eller använd potatisskalare för att strimla bandspagetti.
• Blanda zucchini med ruccola och fördela på två tallrikar.
• Toppa med såsen.

När det är dags att smälta maten...

Yogobe Video: h2u3

Nilla's Kitchen

Det här receptet kommer från Nilla's Kitchen – Food that loves you. Nilla är matkonsult, skribent och författare som brinner för att skapa nya recept och experimentera i köket. Samtidigt som mat innebär sinnlighet och njutning ska den vara hälsosam för kropp & själ. Nillas recept är glutenfria, sockerfria och mjölkfria.

Mängden barn och ungdomar som diagnostiseras med uppmärksamhetsproblematik ökar stadigt. Hur vi tar oss an och hjälper dessa ungdomar är däremot ofta inriktat på snabba och kortsiktiga lösningar. I dagens samhälle vänder vi oss till medicinering på bred front för att hantera dessa utmaningar. Medicinering som ofta ger biverkningar och förutsätter ett liv med fortsatt medicinering för att bibehålla önskad effekt. Finns det alternativ till piller och vilken roll kan skolan fylla i att hjälpa barn och unga utveckla sina uppmärksamhetsförmåga?

Det här är andra delen i artikelserien Medveten närvaro i skolan. Klicka här för att läsa första delen!

Barn och ungas rätt till stöd, diagnos eller inte?

Av Pål Dobrin, biträdande rektor Emma Munter och specialpedagog Maria Körner

Hur utbredd är medicineringen? Omkring en procent av befolkningen hade minst ett uttag av något adhd-läkemedel 2015. Förskrivningen sker i störst utsträckning till barn 10-17 år, där 5,2 procent av pojkarna och 2,2 procent av flickorna inom åldersgruppen hade minst 1 uttag av något adhd-läkemedel. Antalet i befolkningen som använder adhd-läkemedel kommer antagligen att fortsätta öka ytterligare framöver, drygt 8 respektive 4 procent av pojkarna och flickorna kommer att ha en adhd-diagnos på sikt, enligt Socialstyrelsens prognos. Vi vill dock betona att detta enbart är siffror kring adhd; utöver adhd finns flertalet diagnoser och svårigheter som ungdomar idag tillskrivs och i vissa fall även medicineras för.

I Läkartidningen Sept 2016 kunde vi läsa om Peter C Gøtzsche, professor vid Köpenhamns Universitet, som menar att dagens användning av psykofarmaka är våldsamt överdriven. Hans bedömning är att en rimlig användning ligger på ungefär två procent av dagens användning. "Ska vi använda psykofarmaka bör den användas i stort sett uteslutande i akuta situationer", säger han. Den stridbare och frispråkige professorn vid Köpenhamns universitet, har en lång erfarenhet av att granska kliniska studier. Han är tuff i sina omdömen. Han menar att läkare och myndigheter korrumperas av läkemedelsbolagen och ljuger för patienter och medborgare när de hävdar att problem uppstår till följd av kemisk obalans i hjärnan. Han menar även att vi bör förbjuda läkemedelsbolagen att göra kliniska studier. Idag är läkemedel den tredje vanligaste dödsorsaken bland människor i västvärlden. Peter C Gøtzsche hävdar att medicinalindustrin går att jämställa med en kriminalindustri som har en affärsmodell delvis uppbyggd som organiserad brottslighet, "varför ska jag då inte säga som det är?" säger han.

Den lavinartade ökningen av uppmärksamhetsproblematik i både samhälle och skola är oroväckande. Kanske är den en naturlig effekt av samhälls- och teknikutvecklingen. Oberoende av detta ställs många föräldrar inför frågan om medicinering. Det kan vara ett mycket tufft beslut.

Det vi kan göra är att granska oss själva i relation till våra ungdomar och fundera kring varför så många av våra ungdomar medicineras för uppmärksamhetsproblem (och depression). Är det verkligen ett sätt att hjälpa unga att hantera sig själva och sina liv på lång sikt? Eller skulle detta medicinberoende kunna undvikas med mer långsiktiga metoder?

Kortsiktiga och långsiktiga lösningar

I den förra artikeln diskuterade vi den utbredda stressen i skolan och i samhället. Hur många av eleverna med diagnoser är egentligen “vanliga oroliga ungdomar” som inte vet hur de ska hantera sin rastlöshet och oro? Är lärmiljöerna verkligen anpassade till behoven och förutsättningarna i det stressade samhället? Faktum är att uppmärksamhetsförmågan har minskat generellt. Enligt en undersökning av bl.a Microsoft konstaterades att uppmärksamhetsspannet online har minskat från 12 till 8 sekunder, bara de senaste åren.

Som lärare kan det kännas överväldigande att hantera klasser där det finns flera barn med svårigheter. Samtidigt har forskning visat att förmågan till fokuserad uppmärksamhet i allra högsta grad går att träna och förbättra, oavsett vilken nivå personen i fråga befinner sig på i dagsläget. Mindfulness och fokusträning är effektiva sätt att träna uppmärksamheten som inte kräver några fysiska redskap eller extra resurser annat än ökad kunskap bland de som arbetar i skolan.

Vi kan utbilda lärare att lära eleverna slappna av och bli grundade i sina kroppar. En avslappnad kropp ger effekten av ett mer avslappnat sinne, utan lika mycket anspänning och frustration. Samma princip gäller med impulser att röra sig, göra saker, säga saker. Genom att träna eleverna i konsten att vända uppmärksamheten inåt, mot kroppen och andningen kan de få djupare förståelse för "kroppens språk". Kroppsmedvetenhet och avslappningsförmåga är även grunden för att kunna reglera starka känslor. Med fokusträning lär vi eleverna skapa utrymme mellan stimuli och respons, mellan impuls och handling - en förmåga som är ovärderlig, speciellt när det gäller studier och inlärning.

Paradoxen med extra anpassningar

I dagens klassrum finns många elever i behov. Många lärare både strävar efter och är positiva till en inkluderande undervisning. Tyvärr saknar de fungerande och relevant innehåll i de instrument de har att använda sig av. Verktygen de har kallas för extraanpassningar. Dessa anpassningar är diffust formulerade och består många gånger av upprepning eller förenkling av den undervisning som redan getts. För att kunna nå alla elever i en grupp med många särskilda behov behöver extraanpassningar istället bli till gruppanpassningar, med ett fungerande innehåll som når och riktar sig till alla individer i klassen.

Här utgör en medveten undervisning där elever tränas i inre färdigheter som bygger på beprövad forskning en lösning och gynnar både elever och lärare i vardagen.

En av anledningarna till att antalet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat så dramatiskt är sannolikt att skolan på många håll kräver en diagnos för att elever skall få det stöd de behöver. Detta trots att alla elever enligt skollagen har rätt till det stöd som de behöver oberoende av förekomsten av diagnos. I dagens skola kämpar lärare med att räcka till för allt fler elever med många olika funktionsnedsättningar. På grund av knappa resurser tvingas skolor och förvaltningar till hårda prioriteringar som innebär att många elever i skolan inte alls får det stöd de behöver. Föräldrar till barn som har svårt att koncentrera sig och kommer efter med sin inlärning ställer förtvivlade sig frågan om de bör utreda sitt barn för att få hjälp. Efter genomförd utredning ställs de ofta inför frågan om de vill att barnet skall medicineras eller inte. Läkare som erbjuder medicinering för en diagnos påpekar förhoppningsvis att medicin är ett av flera sätt att hantera en uppmärksamhetsproblematik. I den bästa av världar ger de samtidigt information om möjligheten att bemöta uppmärksamhetsproblematiken genom olika sorters träning och livsstilsförändringar.

Denna träning som eleverna behöver har lärarna svårt att ge. Främst på grund av bristande kunskap och en upplevelse av stress och tidsbrist. Enligt Skolverket har forskning visat att en lyckad inkludering av alla elever bygger på att lärare samarbetar, samundervisar, samplanerar, får handledning och är närvarande med respekt i mötet med eleven. De instrument och verktyg som skolpersonal idag har för att få till ett fungerande samarbete saknar tyvärr ofta ett tydligt och relevant innehåll.

Frågan är om politiker, skolchefer och rektorer känner till potentialen och de goda resultaten som inkluderande av träning i inre färdigheter och medveten rörelse (yoga, tai chi, qi gong) faktiskt redan visat på? Inte bara gällande den mentala hälsan och klimatet, utan i många fall även på studieresultaten.

Den medvetna undervisningen stärker lärarna i sin yrkesroll

Daniel Rechtschaffen, författare och upphovsmannen till Den medvetna undervisningen, vittnar om de fantastiska resultat skolor runtom i världen uppnått när de satsat på att stärka både lärares och elevers inre färdigheter. Vilken skola vill inte ha lägre stressnivåer, elever som behärskar känslomässig självreglering, ett varmare mellanmänskligt klimat med mindre mobbning och mer pro-socialt beteende?

En del skolor har använt sig av manualbaserade program med en serie lektionstillfällen. De riktigt framåtsyftande satsar istället på att fortbilda sin lärarkår och elevhälsa i att själva vara tryggt närvarande, kunna entusiasmera elever och själva kunna utforma lektioner. När lärare själva är etablerade i färdigheterna och har tillgång till en genomtänkt verktygslåda av tekniker och övningar, kan de själva väva in dessa i ordinarie ämnesundervisning där det behövs. Då blir uppmärksamhetsträning och känslomässig självreglering en naturlig del av sättet att vara i skolan, istället för ytterligare en påtvingad intervention som både lärare och elever upplever som “ännu ett måste”.

Dessa lärare modellerar och presenterar de inre färdigheterna för sina elever. På så sätt väcks naturligt elevernas nyfikenhet kring att vara en tänkande och kännande människa i en föränderlig värld. Lärarna, de medvetna eldsjälarna, visar på hur vi kan relatera till omvärlden med acceptans, medkänsla och närvaro.

Medveten undervisning är ett kvalitetssäkert sätt att fylla de de instrument och verktyg som skolan redan har för att kunna utveckla ett positivt samlärande. Faktum är att när så många unga far illa som i dagens samhälle och utbildningssystem så är det vi vuxna som bär det kollektiva ansvaret. Misslyckas vi med att anpassa undervisning och lärmiljöer till denna nya verkligheten av ökande stress och mental ohälsa sviker vi en generation av barn och ungdomar.

Kan vi genom att sprida information om att det finns fungerande alternativ/komplement till medicinering och individuella extraanpassningar skapa ett tryck på våra beslutsfattare att stödja den tysta revolutionen som så många av skolans medvetet närvarande eldsjälar på många håll redan är i full gång med att genomföra?

I nästa artikel tittar vi lite djupare på hjärnan och sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Här kan du läsa mer om medförfattarna biträdande rektor Emma Munter och specialpedagog Maria Körner.

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 3
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x2k8

Länktips

• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här kan du se alla Påls Time-in-sekvenser online.
• Vill du läsa mer om mindfulness? Klicka här.

Vår hjärna påverkas i stor utsträckning av stress. Men vad händer egentligen i resten av kroppen? I den här videon från Ted Ed får du lära dig mer om hur stress påverkar hela dig. Ta hand om dig!

---

Lästips

• Meditate to elevate - Mer om hur stress påverkar oss, och hur meditation kan hjälpa oss må bättre.
• Läs om meditation, ett fantastiskt verktyg för din vardag.
• Skippa prestationen - du är bäst som du är, av Emma Öberg.

Sänk stressen med en meditationskurs online

Lär dig meditera på 12 veckor genom vår uppskattade mediationskurs online! I kursen ger Ulrica Norberg dig möjligheten att fördjupa dig i meditation som ämne, få kunskap om olika meditationstekniker samt lära dig andningsövningar, förberedande yogapositioner och sittande meditation (sittande på golv eller stol) på daglig basis. Efter kursen är du redo att ta din praktik vidare på egen hand och göra meditation till en del av din vardag. Läs mer om kursen och kom igång redan idag!

Vad är egentligen en yogi? Det är något jag funderat en hel del över, och även frågat mina egna lärare om hur de ser på begreppet. Här kan ni läsa både deras och mina tankar. 

Under mina år i Indien har jag fått en viss bild av vad en yogi är. Där är ordet yogi synonymt med en ”sadu” eller ”baba”, vilket betyder en helig man eller kvinna (yogini) som frånsagt sig allt det materiella och lämnat sin familj bakom sig, för att dedikera sitt liv till det man inom den hinduiska traditionen menar är att komma närmare Gud.

I väst har vi en längtan efter att identifiera oss med något som är större än oss själva. Yoga blir ofta symbolen för det osjälviska, och ett sätt att känna tillhörighet med en uråldrig tradition och det eviga.

Somliga av oss känner kanske skuld i och med den priviligierade delen av världen vi lever i. Yoga blir ett verktyg för att balansera upp det övermaterialistiska med något andligt, men betyder det att vi är en yogi i dess sanna bemärkelse?

Ordet yogi kommer från yoga, vilket betyder att förena. En yogi eller yogini är någon som har förenat det individuella medvetandet med det universella, och insett att hon/han är ett med allt.

Under en tid har jag brottats med dessa tankar och begreppet yogi, och känner att jag själv inte kan kalla mig för en yogi. Efter att ha umgåtts med riktiga yogis eller ”sadus” som lever i Himalayas grottor klädda i sitt enda höftskynke och dreadlocks ner till marken, så känns det helt enkelt inte äkta när folk i en urban yoga-community kallas sig yogis bara för att man köper sig yoga-kittet. Kvällskurs, yogamatta, rökelser och kanske en vegansk diet.

Kärnan är just, att frånsäga sig det materiella.

Å andra sidan, ord och dess innebörd förändras precis som allt annat.

Jag har därför vänt mig till några av mina lärare i öst för att få veta vad dom tycker om hur vi i väst använder och tolkar ordet yogi. Du hittar deras svar längre ner i inlägget. 

Mina egna tankar
Precis som Julie nämner så öppnade västvärldens intresse för yoga upp ett bredare intresse hos indierna själva, det är enligt mig på alla sätt positivt att yogan når en bredare och bredare publik. Även om innehållet blivit något urvattnat, att en del ”yogapraktik” inte ens bör kallas yoga, men vem är jag att döma? Ingen annan än den som utövar yogan, är medveten om vad som sker i sinnet och medvetandet just då.

Kanske är det just nu som föreningen mellan det individuella och universiella medvetandet sker?

Att avgöra vad som är en uppoffring är upp till var och en. En sadu (en helig man) lämnar ofta hela sin familj och identitet bakom sig, vilket vissa säkerligen anser är en stor uppoffring, men som Julie nämner är en sökare ute efter något mycket högre och större.

En tanke efter att fått höra Julie och Govind Radhakrishnan, så instämmer jag med att västvärlden använder begreppet yogi på ett felaktigt sätt. Jag har en något traditionell syn på yogan och dess filsofi. Men min slutsats är ändå att allt är i ständig förändring och i vår tids snabba tempo är ords betydelse något levande.

Inom mig finns en längtan att förmedla mer filsofi och en djupare förståelse, och även sprida kunskap om vad en sadu är. Förhoppningsvis kan även ordet sadu få komma till västvärlden, så att vi kan förstå vad ordet yogi ursprungligen har haft för betydelse.

Då kan ordet ”yogi” fritt få användas av oss i väst, utan att vissa av oss tycker att det används allt för lättsint.

Govind Radhakrishnans tankar

"Jag tycker det känns konstigt och samtidigt lite roligt för att ordet har bytt betydelse så mycket jämfört med hur jag är van att använda det. Men jag tycker samtidigt inte att det är västvärldens fel. Indien har pushat ut yoga så hårt till resten av världen, så att idag är yogacertifikat en av våra främsta exportvaror. Det är inte konstigt att misstag som dessa uppstår när folk inte hinner få en djupare bild och upplevelse av denna gamla visdom som är innebörden av yoga."

Om Govind
Govind Radhakrishnans delar visdom från en uråldrig yogatradition med rötterna i den spirituella yogapraktiken i Indien. Kunskapen om yoga har först vidare till honom från indiska yogamästare och meditationsgurus i en-till-en-vägledning och genom hans personliga erfarenheter i djupt tillstånd av meditation.

Julie Martins tankar

This is such a tricky subject and has been going around for a while with lots of people chiming in who are probably not qualified to chime in. First of all what most people in the west do is not yoga at all. It's exercise with stretching and that's fine they can bring some asana into a moving practice and even chant a few Om's if they like. I don't think it's hurting anyone, but personally (only personally) I wish they didn't call it yoga. Maybe just movement practice with stretching or something similar.

For the bigger picture, and what so many people are claiming about cultural appropriation is also a bit off in my book. First of all, I don't understand what people talk about when it comes down the "sacrifices" yogi's made. In India it has been culturally exclusive to the point that until the 20th century women weren't allowed to even study it. (we'll get to tantra in a minute). It was kept solely by the Brahmins for many years and handed down mostly by word, not with books because it was supposed to be kept secret. The Brahmin's didn't think any other caste was allowed to find enlightenment and so it wasn't even available to them. I feel that the west has helped opened this up to all practitioners and allowed the Indians to do so as well. Without the popularity in the West of modern yoga it would probably still be rather obscure. When I first was traveling in India very few Indians practiced or taught yoga. Now that it is more mainstream in India as well (due to the West bringing into popular context) it is much more widely available for everyone there too. I'm talking about from the 1960's onwards, not just the last few decades.

When we get into the tantric world of hatha yoga, which the asana stems from, then there were women allowed to practice and teach. Initially it was seen as something special and secret. It was hidden because the practice is about facing your deepest darkest fears and gripping to identity. That is often best done (if you're looking for enlightenment) away from family, work and distractions. So true seekers would remove themselves from society. It's not a sacrifice when you understand cutting through the ego to find truth.... it is a desire to be liberated. Most people in the west don't understand this as they love to cling to their identity. Often changing the identity that doesn't suit them any more and now clinging to their new "yoga" identity. It's the same either way you look at it. Truth doesn't have a method or religion or even a practice associated to it. Truth is truth. If you are a seeker you'll find it by any means. Cultural approapriation doesn't stand in the way of the seeker or the sought (liberation).

The only time in history when it was perhaps viewed as a sacrifice to maintain a yoga practice was back in the 1700's and 1800's when yogi's were using their siddhi's (psychological powers) to earn money and entertain people. At that point the Vedantist's thought that was vulgar and tried to convince the general public to stay away from these types of yogi's as they were focusing on gaining attention as well as too much attention to the body and what it could do (ahem, similar in a different way to what we see in now in classes with everyone wanting to be acrobats and still call it yoga).

Swami Vivekananda was one of the first of the Vendantist tradition to come to the west (England and then USA) and because he understood that interested people would be coming from a predominantly Christian-Judeo background, he went to great lengths to drop the sanskrit and use terminology and reference that wouldn't seem like he was some kind of Voodoo man. He also did translations of text's like Sermon on the Mount and other Christian readings to show the parallels between the deeper philosophy of both spiritual practices. He wanted the west to become yogi's. So did Yogananda and many of the early meditation and kriya teachers of the early 1900's.

So when modern western yogi's start getting in a bit of twist about how we are representing yoga I think we need to take a step back and look at the big picture. We haven't stolen anything from India. They brought it willingly to us over 100 years ago and most Indians at that time weren't interested themselves. The biggest problem is that people are just putting the word yoga onto the end of anything in order to hop on the band wagon and personally I think that will pass soon and those that want to have a deeper connection with the self and realize that movement and stillness can both offer doorways into that then we can get back to a bit more integrity in the yoga world. For now, we just have let some of this stuff ride it's own wave and witness it with curiosity.

Om Julie
Julie Martin vill uppmuntra dig till att tänka utanför boxen, att kliva av yogamattan, ruska om de gamla dogmerna och finna frihet att utvecklas i skönheten i en yogapraktik som kommer från insidan. Med över 25 års erfarenhet och med elever och studenter från hela världen är Julies största mål att inspirera.

Yoga in hösten och vintern med mig

Nu i slutet av augusti drar jag åter igång höstens yogakurser. Jag erbjuder hathayogakurs på måndag och/eller onsdagar i Gamla Stan, Stockholm. Läs mer och boka här! 

Yogavideor med Viktor

Yogobe Video: qf64 Yogobe Video: 82179241 Yogobe Video: 5e3g Yogobe Video: 79109726

De här härligheterna blir saftiga och goda, samtidigt som de är nyttiga, och lättbakade. Perfekt till frukosten i helgen! Recept från Nilla's Kitchen.

Det här behöver du

8 rutor 

• 25 g jäst (kan bytas mot torrjäst, se förpackningen för mängd)
• 400 g fingervarmt vatten
• 35 g honung
• 1,5 tsk salt
• 1,5 tsk brödkrydda (Går att utesluta. Jag använder anis eller fänkål. Färdig brödkrydda går bra.)
• 550 g grovt rågmjöl

Så här gör du

• Rör ut jästen i vatten och honung i en bunke.
• Tillsätt mjöl, kryddor och salt och blanda ihop med slev eller degkrokar till en klibbig deg.
• Låt jäsa under bakduk i 60-75 min.
• Knåda igen med hjälp av degkrokar i ett par minuter i bunken.
• Förbered en plåt med bakplåtspapper och stjälp upp degen på den.
• Forma en rektangel, använd händerna och rejält med extra mjöl. Rektangeln ska vara 1,5-2 cm tjock.
• Skåra 6 bitar, skär hela vägen igenom och nagga ytan med gaffel.
• Låt jäsa igen under bakduk i ca 60 minuter. Grädda i 35-40 minuter i 200°C i mitten av ugnen.
• Låt svalna helt* på galler.

*Eftersom att det här brödet är extra fiberrik så kan det kännas kladdigt om man skär upp det innan det har svalnat helt.

Nilla's Kitchen

Det här receptet kommer från Nilla's Kitchen – Food that loves you. Nilla är matkonsult, skribent och författare som brinner för att skapa nya recept och experimentera i köket. Samtidigt som mat innebär sinnlighet och njutning ska den vara hälsosam för kropp & själ. Nillas recept är glutenfria, sockerfria och mjölkfria.

Yogatält, musikscener, SUP yoga på kanalen, food trucks, tält med utställare. Ja, detta är några av alla saker våra kompisar Prana Festival erbjuder på årets stora yoga- och musikfestival 9-10 september i Göteborg. Och ja, Yogobe finns ju som alltid på plats där det roliga händer. Läs mer och boka biljett till rabatterat pris. 

En av årets nyheter är Slackline, en aktivitet som stadigt växer inom Sverige och under festivalen har du möjlighet att prova denna spännande sport. Lite klurigt men väldigt roligt. Stel eller smidig, alla kan utmana sig själva! En annan nyhet är att SUP yogan ingår i biljettpriset, följ med på en klass på kanalen för att uppleva något nytt och lekfullt.

Yogobe på festivalen
I vanlig ordning finns många av lärarna från Team Yogobe med i startfältet av inspirerande och duktiga lärare, se vilka klasser de håller i listan nedan. Dessutom kommer delar av Yogobe Crew, vi bakom spakarna, finns på plats i vårt tält vid Trädgår'n. Fina erbjudande på både prenumerationer och i vår shop utlovas. Och kramar och massa härligt prat såklart. 

Köp biljetter med Yogoberabatt
Om du upp ger rabattkod YOGOBE får du 200kr i rabatt när du bokar båda både lördag och söndag. Läs mer och boka dina biljetter här!

Klasser med Team Yogobes lärare

Elaine de Souza
Lördag, 10:30 - 12:00 Inversion 102
Plocka isär och sätta ihop. Sätta ihop och plocka isär. För lyckade inversioner behöver du kunna göra båda delarna. Vinyasa flow för föreberedelse av huvud, underarm och handstående. Likheter och olikheter. Hur du tar dig från nybörjare till avancerad. Handleder, underarmar, Aligment, ben fötter och Core. Ett måste för dig som vill ha koll upp och ner.

Söndag, 17:15 - 18-15 Soul Sweat
Yoga dig 360 grader runt på mattan. En dansant och dynamiskt Vinaysayoga med fokus på kreativitet och kontinuerligt flöde. Styrka, rörlighet och balans i lekfulla och utmanade flow med rullande höfter, skuldror och tvistar. För båda nybörjare och avancerad Yogi, med gradvis pedagogiskt uppbyggnad. Kom som du är.

Emma Öberg
Lördag, 10:30 - 12:00 Inner strength to have the courage to love
Kom och njut av en vacker upplevelse med kundaliniyoga och livemusik. Ett pass där vi aktiverar inre stabilitet så att vi kan ha modet att vara expansiva, öppen, känsliga, flödande och ett instrument för kärlek. En upplevelse som kan hjälpa dig hitta modet att leva i det öppna hjärtat! Leva fullt ut! Vi kommer att arbeta med fysisk rörelse, andning, mantra för att guida hela vår varelse, sinne, kropp, känslor in i synkronisering med vårt sanna jag.

Söndag, 15:45 - 16:45 Emancipate yourself from mental slavery
Det här är en kraftfull work shop där vi jobbar med tekniker som när du gör dem regelbundet kommer att hjälpa dig att bli minder reaktiv i sinnet. Dvs inte lika driven av impuls och rädsla i ditt handlande, utan mer kapabel att ta egna beslut utifrån kärlek och empati till dig själv och andra. Helt enkelt följa din inre kompass och vad ditt hjärta guidar dig till. Vi jobbar med att stärka prefrontal cortex som hjälper dig hålla starka känslor, etablera inre lyssnings tekniker så du kan hitta självkännedom runt dina reaktions mönster och vi umgås i meditation med våra känslor och behov. Det här är en klass som ger dig viktiga nycklar för livet och möjlighet att vara en ljus kraft i en orolig värld.

Jennie Liljefors
Söndag, 17:15 - 18:15 Anusara yoga – “Aligne to release”
Inspirerade av ”mantrat" ”Inner body bright-outer body soft” riktar vi vår andning dit vi inte har andats på ett tag. Med andetaget når vi djupt in i höfterna och till den ofta stela bröstryggen, axlar och skuldror. Ställen där mycket emotionella spänningar kan sätta sig. Vi öppnar upp med andetaget för att släppa på tyngd, spänningar och trötthet. För att locka fram lust, kreativitet.

Johanna Alvin
Lördag, 09:00 - 10:00 Be here now
En vinyasa flow klass där du får landa i alla delar av dig, i alla dina styrkor. Kärlek och utmaning till höfter och axlar och möjlighet att vrida och vända och byta perspektiv i allt det som är föränderligt. I en mandalasekvens bjuds du in i en kommunikation med dig själv och med din omgivning för att vara - här och nu.

Johanna Andersson
Lördag, 15:00 - 16:15 Global Yoga P.Power
Pussy Power eller Shakti, som vi ofta hör talas om i yogan är en enrom kraft som vi alla föds med. När vi är i kontakt med denna kraft flödar lust och lek men även makt och kraft! Tyvärr har många av oss inte kontakt med denna kraft. I årtusenden har den feminina energin smutskastats och frikopplats från sin källa. Yogan är ett instrument som kan hjälpa oss återfinna denna starka kontakt. Välkommen till en fysisk klass med fokus på det meditativa där du slutar be om ursäkt för dig själv och lever livet utifrån lust :)

Söndag, 15:45 - 17:00 Global Yoga Relax - Come Fall
Följ med mig på en resa, där dina subtila sinnen kommer att ta dig djupare. Med tekniker som skapar en djup känsla av lätthet, styrka och union i den mänskliga formen. Under ytan finns en kraft som ger dig, utövaren, möjligheten att vara din egen största lärare. Expandera, integrera och möjliggör för medvetenhet in i dina djupaste lager, det är vad denna resa handlar om!

Josefine Bengtsson
Lördag, 13:00 - 14:15 Free flow yoga
I Free Flow har vi Vinyasayogan som bas men släpper prestation, perfektion och det där med att nå ett framtida mål för att istället helt landa i vår kropp - känna hur den känns på insidan. Yoga kan ibland upplevas väldigt strikt vilket kan vara skönt men också leda till prestationsångest. Till härlig musik och delvis med ögonbindlar på leker vi med olika positioner och tekniker med inställning att alla kan yoga och meditera. Det finns oändligt många olika tekniker som alla ger samma härliga effekter – vi kommer ner i kroppen, känner harmoni i sinnet och får en lite djupare förståelse om oss själva. Det här är inte något vi kan läsa oss till, se någon annan utföra eller förstå med vårt intellekt - vi måste istället prova oss fram och känna det i vår egen kropp. Under denna klass mixar & matchar vi traditionell yoga med andra spännande tekniker - och detta på ett lekfullt sätt.

Söndag, 14:00 - 15:00 Free dance meditation
I Free Dance Meditation låter vi huvudet ta en paus för att istället helt landa i vår kropp - känna hur den känns på insidan. Till härlig musik och med ögonbindlar på leker vi med rörelser, rytmer & varandra för att släppa prestation, perfektion och det där med att nå ett framtida mål. Yeah, låt oss skapa magi tillsammans!

Kitty Strand
Lördag, 20:00 - 21:00 Månens dans med himlens stjärnor
Bjud in kvällens energi till dig själv på din yogamatta. Omfamnad av mörkret men fylld av ditt inre ljus. Väck känslan inom dig av ren romantik: Facklornas ljus, levande sång och gitarr, magiska små klockor och andra instrument. Kvällens dofter från trädgårdsföreningen runt omkring dig. En vacker och mjuk avrundning på dagen: med lätt kvällsflöde och sköna lugna positioner mest liggande och sittande. Samuel Sjunnesson - tablas, udu, bjällror, klockor och annat slagverk.

Söndag, 12:00 - 13:15 TRÄDENS POWERDANS med SOLENS PASSION
Free your MIND & the rest will follow. En fysiskt tuff yogaupplevelse med levande, intensiv DJ musik. Spräng dina bojor ute i naturen för att uppleva frihetens magi båda fysiskt och mentalt. När du blir så närvarande att du blir helt frånvarande. KREATIVT flöde från början till slut. Var beredd för åska som överraskar dig. Var beredd för tunga regndroppar som får dig att skratta. Var beredd för regnbåge som smälter ditt hjärta. ALLA är välkomna! Medverkande: Susanne Svensson – DJ

Monika Björn
Lördag, 17:00 - 18:15 Strong and Stable (Soft and Supple)
En vinyasaklass till musik som inspireras av 4 S: "strong, stable, soft & supple”, fritt översatt: "stark, stabil, mjuk och smidig”. Monika ledsagar dig genom ett kreativt flöde som inspirerar dig till att hitta dina egna utmaningar, din egen ”edge”, vare sig den är fysisk eller mental. Ibland behöver vi vara starkare och ibland mycket mjukare. Ibland sitter motståndet i kroppen - och ibland sitter det i knoppen. Att obesvärat kunna skifta mellan dessa lägen, stark och mjuk, ger en stabil och smidig praktik.

Pål Dobrin
Lördag, 17:00 - 18:30 Hjärtats förmåga
FOKUS! och medkänslan. Hur kan vi leva mer från hjärtat och inte fastna så mycket i tankarnas värld? I en värld som framställs som allt mer otrygg är kultiveringen av hjärtats förmågor ett konstruktivt sätt att skydda sig från lidande och motverka hatets krafter. I denna klass får vi både pröva på övningar och ta del av teori som hjälper oss att bättre förstå kvalitéerna vi behöver utveckla för att kunna vidga cirkeln av människor som får plats i våra hjärtan.

Se hela programmet här!

Håll dig uppdaterad! Följ gärna Prana festival på Facebook och Instagram: @pranafestival.

Vi fortsätter att prata om egentid, eller tid för det som ger energi! Här följer en till intervju med två småbarnsmammor om hur de finner tid för yoga & träning. Möt Marta Barbu och Elin Tapper som berättar om sin yoga- och småbarnsvardag! Detta är del 2 av 2 på temat att finna tid. 

---

Hur finner du tid för yoga & träning?

Marta: Jag försöker att inte tänka i banorna att ”finna tid”, utan väljer att tänka att det alltid finns tid - allt beror på vad man har för förväntningar. Genom att släppa kraven går det att på ett lekfullt sätt ha ett aktivt liv fullt med rörelse! 

Elin: Jag prioriterar yoga och träning före vissa saker som jag inte tycker är så viktigt men som lätt tar mycket tid, som till exempel tv-tittande. Jag har också turen att inte behöva jobba 100 %. Vilket ger mig lite extra värdefull tid varje dag.

Någon tid på dygnet som passar dig bäst?

Marta: Jag gör oftast en sekvens på morgonen efter frukost tillsammans med mina två döttrar, men är öppen för att yoga lite då och då under hela dagen - mattan är alltid framme i vardagsrummet. Det behöver inte vara så komplicerat, jag sitter exempelvis ofta i Malasana och sträcker ut ryggen, aktiverar bäckenbotten när jag pysslar med barnen. Lek är rörelse, och att springa runt och dansa i köket, leka kull och busa kan vara ett rejält träningspass… Jag gör solhälsningar så gott jag kan, ibland leker barnen självständigt bredvid eller så vill de hänga och klänga - varje dag ser det olika ut och jag försöker att inte värdera min prestation på mattan.

Elin: Jag är en morgonmänniska så om jag får välja är jag gärna aktiv på morgonen. Men sen jag fick barn så får det bli den tiden som passar familjen bäst. Kan vara morgon innan jobbet, kvällen efter min dotter somnat eller en liten stund på lunchrasten.

På bilden: Marta Barbu

Största svårigheten med att finna tid för yoga & träning?

Marta: Ibland är det svårt att hitta orken att ställa sig på mattan - speciellt när jag får tid för mig själv, då vill jag hellre prioritera sömn, att ligga och slappa (bekännelse: surfa på mobilen...) För att träningen ska bli av involverar jag den under dagen när barnen är vakna.

Elin: Största svårigheten med att finna tid är just att det finns så mycket annat som också är viktigt i livet. Gäller att finna en bra balans och acceptera att man kanske inte alltid hinner så mycket som man önskar.

Ditt bästa tips för att få till yoga & träning?

Marta: Mitt bästa tips är att vara flexibel! Flexibel i dina tankar och förväntningar om vad träning ”ska” vara. Det behöver inte vara perfekt. Lite varje dag gör stor skillnad! Var nyfiken på vad kroppen vill, den talar till dig hela tiden - får du en impuls att yoga - passa på att göra det just då.

Elin: Planering! Jag vet oftast redan på söndagen hur jag ska yoga/träna den kommande veckan. Sen blir det ju inte alltid som jag tänkt mig, och det är också helt ok.

Det här är del 2 av 2 där vi intervjuat våra inspirerande medlemmar i YOGAMOM365 på temat Finna tid för yoga & träning. Läs den första intervjun här!

Lästips

• Lyssna inåt och bli emotionellt vuxen, av Emma Öberg.
• Läs mer om YOGAMOM by Yogobe här!

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365 där Team Yogobe vägleder och tillsammans med dig och likasinnade inspirerar och peppar gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Huvudbild: Elin Tapper

Hur kan du behålla, eller skapa, goda vanor inför hösten – när semestern är över och vardagen tar över? Här vill vi inspirera dig till att faktiskt ta kommando över de timmar du har till ditt förfogande. 

Hur ska du fortsätta att ge näring till själen när vardagen rullar på efter sommaren? Fördelen med att återgå till rutiner efter sommar och semester är att vi ofta har med oss enormt mycket energi från sommarens långa och ljusa dagar, energi som vi kan föra med in i vardagen och skapa utrymmen för goda vanor som fyller på.

Alla människor har 24 timmar om dygnet, det är det mest rättvisa mänskligheten har. Däremot skiljer det sig ganska mycket hur vi lägger upp dagens alla timmar. Om vi vill behålla goda vanor eller skapa nya inför hösten kan det vara så att du behöver prioritera bort något annat. För det går inte bara att fylla på sin bägare och hoppas att den kommer att hålla, för till slut rinner vattnet över eller så spricker bägaren.

Vad skulle du vara villig att prioritera bort för att behålla en god vana till hösten? Möjligen mindre tid framför telefonen och mer umgänge med nära och kära? Eller lägga dig lite tidigare så att du kan kliva upp 10 minuter tidigare för att möta dig själv innan du möter världen? Eventuellt stänga av tv:n tidigare och avsluta dagen med 15 minuters yinyoga och återhämtning för att hinna landa i det som hänt under dagens gång?

Eftersom allas liv ser olika ut måste du undersöka vad som ger sin själ näring, vad du behöver för att själen ska finna ro bland alla vardagliga rutiner. Och även se med klara ögon på vad du är villig att ta bort för att fylla på med det nya.

Kom ihåg, alla har 24 timmar och det är du som bestämmer vad du gör av dina!

Lästips

• Återhämtning i naturen, av Yogaretreats Norrland
• Längtan efter lugn, av Anna Fannberg
• Bättre kroppsideal och ro i sinnet med yoga, av Therese Lögdahl