Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

Kan jag träna för mycket?

Kan jag träna för mycket?

19 september 2018 | Av
Yogobe

Yogaläraren och skribenten Josefine Fischer tränade hårt tills hennes kropp sa ifrån och hon helt enkelt inte orkade mer. Hon tvingades ta en paus och omvärdera sin inställning till träning. Idag har hon lärt sig att lyssna på sin kropp och vara lite snällare mot den - låta den vila och återhämta sig. Här berättar hon om hur hon lärde sig att träna på ett mer hållbart sätt.

Överträning bryter ner kroppen

Ibland får jag känslan av att välmenande träningsproffs tror att alla människor egentligen helst vill ligga på soffan och röra sig så lite som möjligt. Mycket av det som skrivs om träning handlar om hur man kommer igång, hur man hittar motivationen och behåller den, hur man hanterar svackor och så vidare. Jag har aldrig känt igen mig i den bilden. Jag har aldrig hittat på ursäkter för att inte träna. Däremot har jag hittat på ursäkter för att kunna träna istället för att göra andra saker, som att gå och fika eller ha spelkväll. Jag har alltid tränat, och alltid tränat ganska hårt.

Eller ja, jag tränade hårt tills jag helt enkelt inte orkade mer. Jag hamnade i en svacka som varade i några år, där varje ansträngning kändes som att jag skulle gå sönder. En ofrivillig paus från en tid med alldeles för mycket träning. Såhär i efterhand är jag tacksam, jag har lärt mig att lyssna på min kropp, och jag har accepterat att vila är nödvändigt. Jag kan träna igen, och jag börjar komma tillbaka till min forna nivå, men skillnaden mellan hur mycket jag brukade träna och vad min kropp nu säger åt mig är lagom, är ganska stor. Den stora frågan är hur mycket som handlar om att jag behöver träna mer för att bli starkare, och hur mycket som handlar om att jag tränar så mycket att jag inte hinner återhämta mig. Överträning är ett tillstånd där resultaten av träningen uteblir för att kroppen inte får tid att återhämta sig ordentligt.

Vad är en hållbar nivå?
Om du också älskar att träna, älskar att ta ut dig till max, svettas och flåsa så att du får blodsmak i munnen, hur vet du att du tränar på en hållbar nivå, och inte riskerar att bryta ner din kropp med tiden? Träning består av fysisk ansträngning, men också av återhämtning och kost. Tänk på det som en helig treenighet där varje del är lika viktig. Att träna mer än kroppen hinner återhämta sig är lika dåligt som att bara återhämta sig och inte träna, så att säga. Knepet är att hitta sin optimala träningsmängd, där kroppen får tid att återhämta sig och bli starkare istället för att brytas ner. Så hur vet man vad som är lagom? Det är såklart individuellt, dels är det bara du som kan känna vad som är lagom för din kropp, dels är det individuellt vad som räknas som hård träning; tre kilometers löpning på 20 minuter kan vara en återhämtningsrunda för den ena, och ett riktigt mastodontpass för den andra.

Det viktigaste är därför att lära sig känna igen signalerna som säger att kroppen behöver vila, och att faktiskt tillåta sig att vila när det behövs. Om kroppen känns tung, du är tröttare än vanligt eller har träningsvärk som inte gå över lika fort som den brukar så behöver du vila. Likaså om du har varit förkyld, eller om du har mycket på gång i livet i stort, ta det lugnare med träningen.

Varför tränar du?
Ställ dig också frågan om varför du tränar. När jag tränade som mest var det dels för att jag ville bli smalare, fast jag redan var normalviktig, dels för att träningen hjälpte mot min ångest och min konstanta känsla av stress. Det var bara efter ett riktigt hårt pass som jag verkligen mådde bra och kunde slappna av. En effektiv medicin om något, men tyvärr med biverkningen att min kropp blev svagare. Det finns mer konstruktiva sätt att bli lycklig på. Får du en lätt panikkänsla av tanken på att byta ut HIIT-passet mot yinyoga? Om det är så kanske träningen fyller en funktion i ditt liv som egentligen skulle kunna fyllas av något annat? Fundera på det.

Skillnad på träning och motion
En annan viktig sak är skillnaden på träning och motion. Träning är aktiviteter som bryter ner kroppen och kräver återhämtning. Alltså aktiviteter som gör att du på sikt får bättre fysik. Motion är att röra på sig utan att ta ut sig, som att gå en promenad. Ett bra sätt att ge kroppen mer tid för återhämtning är att byta ut en del träning mot motion. Jag har många gånger tänt att det inte räknas om jag inte blir blöt av svett, men det gör det ju. Det är bra att röra på sig och en promenad istället för en springtur är inte bortkastad tid.

Och slutligen, om du är en person som älskar träning och en dag inser att du inte alls känner för det, gör det inte. Lägg dig på soffan och ät något gott istället.

Om Josefine Fischer

Josefine är yogalärare, skribent, och doktor i forskningspolitik, och har ett stort intresse för hälsa och kunskapsfilosofi. Hon rör sig helst i spänningsfältet mellan det som är vetenskapligt och det som vetenskapen ännu inte kan förklara. Där kan hon hitta nya synvinklar och förgivettaganden att inspektera. Josefine har livserfarenhet av utmattning, ångest, och tillfredsställelsen i att uppnå frihet och lycka. Josefine ger privata yogalektioner och coaching inom kost och hälsa, i Malmö och online, samt håller yogaklasser för företag. Läs mer om Josefine och hennes arbete på www.josefinefischer.se

Open post
Infrastruktur för din hälsa

Infrastruktur för din hälsa

18 september 2018 | Av

Det är lätt att tro att livet måste vara på ett visst sätt hela tiden. Men livet är en enda berg-och-dal-bana där vi behöver hitta det som passar oss, i situationen vi befinner oss i för tillfället. Här delar jag med mig av mina tankar om vår egen, inre och yttre, infrastruktur och hur vi kan skapa vanor som håller genom att släppa "allt eller inget"-tänket. 


Vår inre och yttre infrastruktur

Ibland pratar vi om länder och hur utvecklade de är (och hälsosamma eller säkra att vistas i) beroende av deras infrastruktur. Hur utvecklade deras vägar, sjukvård, vatten- och avloppsverk och så vidare är. Om du klickar dig in på Wikipedia beskrivs infrastruktur så här: “Infrastruktur är anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället.” Infrastruktur handlar alltså med andra ord om nödvändiga stödjande strukturer för att något skall fungera. 

Hur är det med vår egen infrastruktur? Vilka stödjande strukturer behöver vi som människor för vår hälsa?

Balans mellan aktivitet och återhämtning
Först tror jag att vi måste släppa tanken på att något ska vara i ett och samma läge hela tiden. På samma sätt är det med vår hälsa och vår kropp. Saker går i perioder, och det är precis så det ska vara. Atleter lägger upp sin träning i perioder, vissa som är mer intensiva och vissa som är lugnare. Det gäller att hitta en hållbar cykel med jobb, fysisk aktivitet och vardagens sysslor. Bli en livsatlet.

Små steg är stora steg
En annan vanlig sak är att vi ger oss själva (jag säger vi för jag är en riktigt baddare på detta) för stora uppgifter direkt. Från en till fem dagars träning i veckan, inget godis alls istället för varje dag, och allt annat i “nu-jäklar-anda”. Listan kan göras lång. Och visst är jäklar anamma bra i många lägen, men ibland kan det vara bra att hitta nyanserna.

Ta små steg och uppmärksamma om det blir några förändringar. Öka upp till två träningsdagar i veckan, ät godis hälften av dagarna i veckan istället. Det kanske låter klyschigt, men så sant. Om du gör en liten förändring i veckan är det 52 på ett år och en per dag är 365. Det kommer du långt på. Att renovera ett helt hus på en gång är klurigt, och inte minst tids- och resurskrävande. Ta ett rum i taget.

Själv har jag märkt stor skillnad i kroppen och på min energinivå när jag gått från att jobba mest fysiskt hela dagarna till att plugga igen (vilket innebär sittande stora delar av dagen). Så ser ju mångas vardag ut, just sittande. Men det är inte alltid att vi lägger märke till att något förändras om det inte innebär lika stora kontraster som min situation. Min lösning på det hela är att jag går till cafét nära där jag bor som har höga bord som jag kan stå vid (stället är FYN i Malmö, übermysigt om du är i stan). Det har i nuläget räddat min rygg. En liten beteendeförändring, en stor hälso- och upplevelseförändring. Visst står jag inte hela dagen, men iallafall hälften. 

Inre infrastruktur
Hur fungerar din inre tågtrafik, är det ofta stopp på linjen mellan två olika destinationer? Våra kroppsliga, mentala och sinnliga system behöver också underhållsarbete för att hålla år ut och år in. Vi kan tänka oss vår hälsa i många delar, du har säkert hört talas om och upplevt dem. De fysiska, psykiska, sociala, emotionella och existentiella aspekterna av vår hälsa. Vi ska ändå leva med vår kropp och knopp ett tag på den här jorden, så varför inte göra den resan så njutbar som möjligt. 

Känn din kropp när du rör på den. Rörelse är som “superfood” för kroppen, oavsett om det betyder en promenad, påta i trädgården eller gå på en fysisk yogaklass. Gör något kul och njut av samvaron med andra. Fyll på med fina och positiva tankar och känslor så ofta du får möjlighet.

Yttre infrastruktur
Hur ser de miljöer ut där du vistas större delen av dina dagar? Vår yttre miljö är något av de faktorer som påverkar oss mest, både den fysiska och sociala. Om du måste ställa dig upp och gå en bit på kontoret när du ska kopiera eller på toaletten är det toppen. Peppa en kollega att följa med dig ut för en 15 minuters (mer eller mindre) promenad på lunchen. De vanor människor omkring har påverkar ofta även dig. Börja lägg märke till hur du reagerar och agerar som respons på din omgivning. Om du känner ett behov av en mer stöttade omgivning för det “infrastruktursbygge” du tänkt utföra, se om du kan leta upp en grupp, kompis som är intresserad av att göra samma sak eller signa upp på en kurs och träffa likasinnade.

Fråga dig själv vad du mår bra av. Ställ dig sedan frågorna: Vad vill du fortsätta göra? Vad vill du sluta göra? Vad vill du börja göra?

Investera i dina inre och yttre anläggningar. Bygg dig en hälsosam och stark infrastruktur - både på utsidan och på insidan.

Varma hälsningar,
Sara

Videotips

Yogobe Video: cz64 Yogobe Video: 3at4 Yogobe Video: 26we Yogobe Video: eg75

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Om du är ny till tjänsten kan du prova gratis i 7 dagar, utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Lästips

Foto: Michael Hoy

Open post
Nystart i höst

Nystart i höst

17 september 2018 | Av

Semestern är slut sedan en tid, kanske dröjer sig sommaren och friheten som kommer med den kvar i kropp och sinne. Samtidigt har jobb, skola och rutiner tagit över allt mer och det ser ut som om pusslandet för att få livet att gå ihop verkar infinna sig även denna höst. Eller? Kan den här hösten bli annorlunda? Ungefär nu tänker jag att det kan vara lagom att påminna om eller i alla fall prata lite om att sätta gränser. Och hur yogan kan hjälpa oss med detta.

Kärleksfulla nej

“Nej är en hel mening i sig” var det en av mina mentorer som sa en gång. Först fattade jag ingenting, men efter att ha blinkat mina ögon och ruskat om huvudet (jag gjorde faktiskt det) trillade poletten ner. Det var en tillåtelse till mig själv, för mig själv, att säga nej utan att behöva förklara mig. Utan restprodukter som skuld eller dåligt samvete. Herregud får man verkligen bara säga “nej tack”, “nej tack jag kan inte” eller “nej tack det fungerar inte för mig” och sen punkt??? Tydligen. Gud så skönt! Fast också svårt att direkt börja implementera såklart. Ett tips på vägen för dig som är som jag och behöver tid för att uttrycka ett sansat nej är att istället säga “tack va fint att du tänkte på mig, jag ska fundera, när senast behöver du svar?” eller “tack för frågan, jag behöver fundera på vad det innebär för mig, jag återkommer inom kort” Ja ni förstår principen.

Meningsfulla ja

Ofta säger vi ja utan att tänka på att ett ja i en ände innebär ett nej i en annan. Vi har, oavsett vad vi kan tänkas tro för stunden, begränsat med både energi och tid.

Om jag säger ja till det här, vad är det som istället får ett nej?

En annan av mina mentorer sa en gång ​“over generosity comes from a lack of self-worth ” Alltså att ge mer än man har hänger ihop med bristande känsla av egenvärde. En rädsla för att inte räcka till, inte vara nog.

När du är på väg att säga ett ja som du egentligen vet att du inte vill säga, fråga dig själv vem det är som vill att du ska säga ja? Vilken del av dig känner sig eventuellt otillräcklig? Och kan du tillfredsställa den aspekten av dig själv på ett hälsosammare sätt?

Yoga som övning

När vi yogar kan vi öva på att lyssna in, känna in och tona in det som är. Och stå upp för det vi hittar. På mattan är vi trygga att uttrycka våra nej kärleksfullt och använda våra ja meningsfullt. När vi gör det ger vi samtidigt, medvetet eller omedvetet, andra utrymme att göra detsamma.

“Ja jag behöver ett block att vila fingertopparna på när golvet känns för långt borta. Nej jag kan inte pressa mitt knä mellan andra tån och tredje tån på främre foten i krigare två, mina höfter tillåter inte det. Ja jag behöver vila några andetag i barnet fast ingen annan gör det. Nej jag väljer att inte lägga till fler ord och mer mening till tankar om vad jag kan eller inte kan”

När du har sagt ja till en gräns i en yogaställning som ännu inte är din att säga ja till, hur har det känts då? Har det blivit nej till något annat, i en annan ände istället? Ett knä som börjat krångla? En klass som du slutat gå på för att du känner dig otillräcklig? Yogan utvecklar vår omdömesförmåga, vår möjlighet att urskilja vad som är bra för oss och att börja definiera våra gränser.

Med det sagt​, ​hur vill du säga ja till livet i höst? Vad behöver du för att kunna säga ja till det som gynnar dig? Vilket är det nej du behöver säga för att allt ska förändras? Och kan du ge dig själv tillåtelse att uttrycka det?

Lycka till! Leila

Foto: Malin Wittig

Lästips

Open post
Thaisoppa med röd curry, tofu och vildris

Thaisoppa med röd curry, tofu och vildris

14 september 2018 | Av
Yogobe

Den här soppan är enkel att göra, grönsakerna sjuds kort så att de fortfarande har tuggmotstånd kvar, den lätt heta smaken kommer från färdig röd currypasta och tofubitarna fräser du snabbt. Vildriset innehåller snälla kolhydrater. Receptet kommer från kokboksförfattaren Therese Elgquist. I sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Det här behöver du

  • 1 förpackning ekologiskt naturell fast tofu
  • 1/2 dl tamari
  • 1 msk kallpressad sesamolja
  • 2 vitlöksklyftor, finhackade
  • 1 knippe salladslök, strimlad
  • 1 msk kallpressad kokosolja
  • 1 citrongräs
  • 2 msk riven ingefära
  • 2 msk sockerfri röd currypasta
  • 4 morötter, skrubbade och slantade
  • 1 broccolistånd i buketter
  • 6 dl vatten
  • 4 dl kokosmjölk
  • 1 ekologisk lime, saften
  • Oraffinerat havs- eller bergsalt

Till servering

  • 2 dl okokt vildris
  • 1 kruka koriander
  • Limeklyftor
  • Naturella cashew- eller jordnötter

Så här gör du

  • Börja med att koka vildriset enligt instruktionerna på förpackningen.
  • Häll av tofun och pressa ut väts- kan mellan händerna. Skär tofun i tärningar och marinera i tamari och sesamolja i 15 minuter.
  • Fräs tofubitarna i stekpanna på medelvärme tills de får en lätt gyllene yta.
  • Fräs vitlök och salladslök mjuk i kokosolja i en kastrull.
  • Banka sönder citrongräset. Tillsätt ingefära, citrongräs och röd currypasta till lökfräset. Låt fräsa i ett par minuter.
  • Tillsätt morötter och broccoli tillsammans med vatten och kokosmjölk. Låt sjuda tills grönsakerna mjuknat. Ta upp citrongräset, pressa i lime och smaka av med salt.
  • Servera soppan tillsammans med vildriset, toppad med tofu, koriander, limeklyftor och nötter.

Tips – egen currypasta

Gör egen currypasta av 3 röda chilifrukter (ta bort fröna för en mildare smak), 2 schalottenlökar, 2 vitlöksklyftor, 2 msk riven ingefära, 1 citrongrässtjälk, 1 msk malen korian- der, 1 tsk malen spiskummin, 1/2 tsk oraffinerat havssalt eller bergsalt och 1/2 tsk nymalen svartpeppar. Mixa till en slät pasta.

Förvara i en burk med tätslutande lock i kylen i upp till 1 vecka. Går också bra att frysa, förslagsvis i istärningsfack för käcka portionsbitar!

Foto: Fanny Hansson

Full av kraft kan nu påbörja en förändring...

Yogobe Video: 84378302

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Om Therese Elgquist

Therese är kokboksförfattare, matkreatör och matskribent som lagar växtbaserad mat med mycket smaker, texturer och färger - med fokus på näring, hälsa och matglädje istället för pekpinnar. Hon vill inspirera kring kul, spännande och opretentiös mat. Therese vill få så många människor som möjligt att se möjligheter istället för hinder med grönsaker och annat gott ifrån växtriket. I sin första bok The new green salad har hon samlat matiga och läckra allt-i-ett-sallader och i sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Mer av och om Therese på Instagram och på www.thereseelgquist.com.

Open post
En växtbaserad passion

En växtbaserad passion

13 september 2018 | Av
Yogobe

En av de vanligaste frågorna matkreatören och kokboksförfattaren Therese Elgquist får när hon pratar om växtbaserad mat är, “hur blir det då med proteinet? Klarar du dig utan kött?”. Här benar hon ut hur det egentligen ligger till med den frågan och berättar även om sin stora passion för växtbaserad mat. 

En skön grön värld

Jag heter Therese, kallas för Thess, och jag älskar växtbaserad mat. Att laga mat, äta mat, skriva om mat, prata om mat och att fota mat. Jag fascineras över hur mat kan hjälpa oss att må bättre, både fysiskt och psykiskt - och inte minst vilken fantastisk källa till njutning det kan vara. Jag vill bjuda med dig att dyka ner i växtrikets underbara värd. Och att upptäcka allt det underbara som finns där - få dig att känna dig trygg i att allt din kropp behöver, både näringsmässigt och smakmässigt, finns där bland grönsaker, rotsaker, baljväxter, fröer, nötter, sädesslag och örter.

Denna tanke var grunden och drivkraften när jag skrev de första (ända fram till de sista!) raderna i min andra kokbok The new green protein, en bok fylld av både kunskap kring växtbaserat protein (men även kunskaper om alla de andra livsviktiga näringsämnen maten vi äter innehåller) och ett stort gäng (närmare bestämt 60!) härliga recept.

Inte sällan verkar det finnas en missuppfattning om att protein är lika med muskler, och att vi behöver otroliga mängder protein för att bli mätta och må bra. Det finns viss sanning i det (det, som i att protein är viktigt), men någonstans mellan proteinberikad glass och proteinberikat bröd blev det hela lite förvridet. Så, nu tar vi lite snabbt och benar ut det här med protein - och växtbaserat protein specifikt - en gång för alla.

Vad är protein?
Protein är kroppens byggstenar och har som främsta uppgift att reparera och bygga upp celler (och som du kanske vet består hela vi av olika celler, som bygger upp allt från hud till organ), ett arbete som ständigt sker i hela kroppen. Dessutom ingår protein i hormonsystem, enzymer och viktiga delar av immunförsvaret. Protein har många viktiga och till och med livsavgörande funktioner i kroppen, fler än att bara ge oss synliga muskler.

Protein finns i olika stor mängd i mer eller mindre allt vi äter. Proteinet byggs upp av 20 olika så kallade aminosyror (tänk dig som bokstäver som bygger upp ett ord). 9 av de här 20 aminosyrorna kan våra kroppar inte skapa själva och vi måste därför få i oss dem via maten vi äter. Dessa 9 kallas för essentiella aminosyror.

I animaliskt protein hittar vi de 9 essentiella aminosyrorna som vi måste få i oss genom maten, man brukar då prata om fullvärdigt protein.

Växtbaserat protein
I vegetabilier finns, med vissa undantag, samtliga 9 essentiella aminosyror inte i tillräckligt stor mängd i ett och samma protein. Samtliga 9 finns dock fördelade i olika vegetabilier, och eftersom att 1+1 = 2 kan samtliga livsnödvändiga aminosyror “samlas ihop” genom ett varierat intag av olika vegetabilier, med olika typer av proteiner. På så vis kan även protein från växtbaserade källor bli fullvärdigt. Det finns en hel värld av växtbaserade och naturliga livsmedel som innehåller allt protein vi behöver!

Läs mer om växtbaserat protein (hur mycket du behöver för att kroppen ska kunna använda proteinet som byggstenar, vart de bästa källorna finns och mycket mer) och andra viktiga beståndsdelar (fetter, kolhydrater, vitaminer och mineraler) i maten du äter i min bok The new green protein. 

Thess 5 växtbaserade favoritproteinkällor

Bovete
Hela blötlagda korn blir goda både att mixa till en kall bovetegröt, att mixa ner i en smoothie eller att koka med havregryn till en värmande gröt. Dessutom blir de perfekta att använda i rawfood-bakning. En annan favorit är att rosta kornen tills de blir krispiga, perfekt salladstopping!

Quinoa
Kokad quinoa är den perfekta räddaren i de flesta lägen! Med lite kokt quinoa i kylen har du en bra och mättande proteinrik bas till sallader, biffar, bollar, topping till soppor eller bas i en matig gröt.

Kikärtor
Jag har alltid ett förråd av förkokta kikärtor hemma. Perfekta att rosta som snacks, toppa en soppa med, blanda ner i en sallad eller mixa till en hummus - smaksatta med vad jag är sugen på för dagen!

Jordnötter
De allra flesta nötter och fröer har ett bra innehåll av protein. Så förutom att de - om man är tokig i alla typer av rostade nötter/fröer och nötsmör som jag själv - smakar väldigt gott och ger en fin textur ger nötter och fröer även ett bra proteintillskott. Lägg en klick på gröten, mixa ner i en smoothie, toppa våfflan med eller mixa ihop till en enkel och krämig dressing!

Raw kakao
Tro det eller ej - men kakao är en riktig proteinhjälte! Förvisso äter vi kanske inte så stora mängder åt gången, men oj vad det finns mycket gott att göra med kakao. Tänker framför allt på alla godsaker som går att baka med kakao…

Håll utkik imorgon då vi presenterar ett av Therese många härliga recept här i bloggen!

Fotograf: Fanny Hansson

Om Therese Elgquist

Therese är kokboksförfattare, matkreatör och matskribent som lagar växtbaserad mat med mycket smaker, texturer och färger - med fokus på näring, hälsa och matglädje istället för pekpinnar. Hon vill inspirera kring kul, spännande och opretentiös mat. Therese vill få så många människor som möjligt att se möjligheter istället för hinder med grönsaker och annat gott ifrån växtriket. I sin första bok The new green salad har hon samlat matiga och läckra allt-i-ett-sallader och i sin nya bok The new green protein har hon samlat härliga recept med växtbaserat protein i fokus.

Mer av och om Therese på instagram och www.thereseelgquist.com.

Open post
Meningsfullt arbete lyfter organisationen

Meningsfullt arbete lyfter organisationen

12 september 2018 | Av
Yogobe

"Vi människor har ett behov av att finnas till i ett sammanhang. Och detta behov ändras inte för att vi befinner oss på våra jobb." Här skriver ledarskapskonsulten Camilla Persson om hur vi genom meningsfullhet och begriplighet skapar harmoni på en arbetsplats, och därigenom får en mer välfungerande organisation. Vilket är rätt sammanhang för dig?


Allt levande behöver näring och omsorg

Tänk dig att du sätter en planta i en kruka. Vad händer om du lämnar den där, utan jord, utan vatten och utan näring? Det krävs inte mycket för att förstå att det inte kommer att gå så bra, och att plantan inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vissna och dö. Det känns logiskt, eller hur? Vi förstår det när det gäller plantor, men vi tänker inte alltid på att samma mekanismer gäller för alla levande biologiska varelser. Alla varelser och växter på vår jord behöver en för dem rätt anpassad miljö som gör att de kan växa och utvecklas. Så också människan.

​I den organisatoriska världen, på våra arbeten, har vi av någon outgrundlig anledning tappat bort detta enkla faktum. Så vad är då ett för människan rätt anpassat sammanhang?

Vad vi behöver för att må bra
Aaron Antonovsky var medicinsk sociolog. Han forskade på vad det är som gör att en del människor verkar klara även riktigt svåra påfrestningar med hälsan i behåll. Detta arbete ledde fram till att han formulerade sin KASAM teori (Känsla Av Sammanhang). En teori som nu är världskänd och används i pedagogiska och terapeutiska sammanhang över hela världen. Det Aaron fann var i korthet tre saker. För att en människa ska må bra måste tre saker finnas på plats i dennes liv:

  • Meningsfullhet - Personen måste se en högre mening eller syfte med vad som sker.
  • Begriplighet - Personen måste se en hög andel av förutsägbarhet i det som händer runt omkring, eller åtminstone att det som händer går att ordna och förklara på ett bra sätt.
  • Hanterbarhet - Personen måste känna att denne har både de inre och de yttre resurser som behövs för att hantera situationen. En känsla av kontroll.

En människa behöver alltså förstå VARFÖR, VAD och HUR för att må bra i sin omgivning. Dessa tre delar behöver finnas på plats samtidigt och samspela med varandra för att man ska uppnå en hög känsla av sammanhang. Men här kommer det intressanta. Även Aaron själv säger att det trots allt verkar vara MENINGSFULLHET som är den absolut viktigaste delen.

Att skapa en meningsfull organisation
De senaste åren har jag arbetat mycket med att skapa meningsfullhet i organisationer. Och jag har kommit fram till följande grundrecept:

  • Ta fram en tydlig vision av vad som är din organisations syfte. Varför finns vi till och för vem?
  • Se till att detta syfte är kristallklart för alla som jobbar i din organisation ( vi kan göra ett helt eget blogginlägg kring hur det går till, men vi lämnar det för nu).
  • Men framför allt, arbeta både med hjärna och hjärta i din organisation!

För precis som Antonovsky säger så har vi människor ett behov av att finnas till i ett sammanhang, att vara en del i en mening. Och detta behov ändras inte för att vi befinner oss på våra jobb, även om vi tycks tro det ibland och beter oss som vi är logiska beslutsrobotar.

Så idag skulle jag vilja bjuda in dig att göra detsamma och se vad som händer på DIN arbetsplats, med DINA kunder eller i vilket sammanhang som just DU befinner dig idag!

Lästips

Om Camilla

Camilla är grundaren och ägaren till Holistic Development, ett konsultföretag som stödjer företag att skapa affärsnytta genom meningstyrd organisationsutveckling. Camilla har mångårig och branschöverskridande erfarenhet av att arbeta som förändringskatalysator, utbildare, ledare och organisationsutvecklare i organisationer som uttryckt en klar önskan om att bygga upp eller förändra ett verksamhetsområde. Camilla är specialiserad inom organisationsanalys, förändringsarbete, ledarskap, coaching och utbildning samt en daglig hängiven yogautövare på Yogobe. Om du vill komma i kontakt med, eller få mer info om Camilla kan du nå henne på LinkedIn eller på mail

Open post
Born to Move – rörelse för ett friskare liv

Born to Move – rörelse för ett friskare liv

11 september 2018 | Av
Yogobe

Våra kroppar är gjorda för rörelse. Här berättar kiropraktorn Hannibal Malki om vikten av att röra på sig, oavsett ålder. Han inspirerar till att röra sig i vardagen och därmed må bättre, i både kropp och själ. Häng också med i hans veckoprogram för daglig rörelse!


”Get up, stand up, don't give up the fight” - Bob Marley

If you don’t use it you lose it

Människokroppen är ett underverk. Den utklassar lätt vilken teknisk konstruktion som helst. Men den behöver underhållas.
 Därför är det av olika anledningar viktigt för kroppen att få röra på sig. Till exempel så får kroppen syre då du rör på dig. Du får en ökad hjärtfrekvens, vilket leder till att det pumpas ut mer blod i kroppen, som i sin tur förbättrar cirkulationen. Vi mår bra av att röra på oss! Du bränner fett och känner dig smord, spänstig, hurtig, glad och levande. Studier visar att oavsett ålder kan människor förbättra sin hälsa och välbefinnande genom måttlig, och fram för allt regelbunden, träning.

Håll med om att det nästan alltid känns underbart efter ett avslutat träningspass!?

Hur blev jag så stel, jag som alltid varit rörlig?
En maskin behöver alltid underhåll, smörjning, byte av reservdelar och kalibrering. Om vi skulle sköta om människokroppen såsom vi t.ex. tar hand om våra bilar skulle vi må så mycket bättre. Vi skulle skjuta på åldersförändringarna, slippa få ont och bli stela. Mirakelkuren heter rörelse och det handlar bara om 30 minuter fysisk aktivitet om dagen för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa.

Tänk så här, från det att vi föds är varje vaken timme, förutom när vi äter, ett träningspass, man är väldigt aktiv. För bebisar är rörelser utvecklande, musklerna drar i skelettet som i sin tur formas utifrån kraven som ställs på kroppen. Med tiden blir musklerna starkare och barnet kommer på hur hen ska vrida på sig från ryggläge till att hamna på magen, de lär sig krypa, balansera och gå på två ben för att senare i livet även kunna lära sig saker som att cykla.

Idag sitter vi många och långa timmar framför såväl tv, surfplatta som mobiltelefon. Även ungdomar som går i skolan sitter stilla en stor del av dagen med läxor och uppgifter. Det som händer är att vi avsätter mindre och mindre tid för aktivitet ju äldre vi blir. Man får ofta höra ”jag är för gammal för det där”, ”det där kan jag inte göra, jag har ju artros i knäna” eller efter en längre tids besvär i ryggen får man till slut en röntgen som säger ”det är normala åldersförändringar, så här ser man ut i din ålder”.

Det behöver inte vara så! Vi kan ändra på det! Börja med att förbygga redan idag! Avsätter vi bara lite tid för motion så kan vi ändra hela den bilden av ”normala åldersförändringar”.

Hälsoeffekterna är många
Om vi rör på oss är risken mindre att gå upp i vikt, självklart har kosten även en stor påverkan här. Övervikt leder till mindre ork, mer smärta och ökat slitage på kroppen i allmänhet. Man löper då större risk för metabola sjukdomar som t.ex. diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Träning skapar en starkare benmassa, immunförsvaret blir bättre och vi känner oss vitala. Minnet förbättras, inlärningen och även koncentrationen blir bättre.

Hjärnan - kroppens hårddisk
Vi måste röra på oss för att skapa rörelsemönster, så kallade kartor i hjärnan. Hjärnan behöver känna, få input från kroppen, och förstå en rörelse för att lagra denna information i sitt arkiv med automatiska program och invanda rörelser. Kroppens led-, muskel- och ligamentapparat skickar konstant just sådan input genom information till hjärnan om var kroppen befinner sig i rymden. När du sedan ska göra något plockas det program som har med rörelsen/rörelserna att göra och som passar bäst för uppgiften upp från arkivet.

Om hjärnan inte förstår och känner hur den t.ex. ska böja sig framåt från höften börjar kroppen att hitta på andra eller nya rörelser för uppgiften, så kallade kompensationer. Dessa kompensationer sliter på kroppen och är inte optimala för att få ut maximalt av vad kroppen faktiskt kan prestera. Kroppen behöver alltså veta hur de olika rörelserna sker för att kunna hitta ett mellanläge, en så kallad neutral position, som är obelastad för att slita så lite som möjligt på kroppen.

Tänk dig att på heltid köra en bil med reservhjulet monterat, det kommer till slut att slita på bilens olika delar eftersom hjulet inte är optimalt framtaget för den belastning bilen kräver. Det blir även en ojämn belastning på bilen då ett av fyra hjul inte är rätt kalibrerat.

Ju mer inputflöde, afferens, alltså den information hjärnan får av kroppens rörelsekartor/program, desto mer smärtlindring kan vi få. Om man har ont bör man alltså röra på sig. Rörelsen ska ske i den bekväma zonen, där det inte gör ont. Rörelsen lär hjärnan att det är ok att göra så, eftersom den inte är farlig, skadlig eller hotfull för oss. På det här sättet omprogrammeras hjärnans uppfattning om rörelsen och vi blir smärtfria.

Hur mycket motion pratar vi om?
Det handlar om vardagsmotion – en rask promenad, ta trapporna eller cykla. Du kan stycka upp dina 30 minuter i tre 10 minuters pass. Använd fantasin och börja redan idag. Gör det enkelt för dig och träna med din egen kroppsvikt så slipper du bli beroende av några extra redskap.

”Those who think they have not time for bodily exercise will sooner or later have to find time for illness.” - Edward Stanley, (1873)

​Varma hälsningar,
Hannibal Malki, Leg. Kiropraktor

Veckoprogram för daglig fysisk aktivitet

DAG 1 - promenad

DAG 2 - träna hemma eller ute 

Alternativ utomhus:
Gör så många repetitioner du orkar under 30 sek, vila 10 sekunder mellan varje övning. 

  • Jumping Jacks
  • Sit-up
  • Knäböj
  • Dips
  • Planka
  • Wall sit
  • Armhävningar
  • Sidoplanka
  • Ryggresning
  • Halv burpee

DAG 3 - promenad

DAG 4 – träna hemma eller ute 

DAG 5 – träna hemma eller ute

Alternativ utomhus:
Gör så många repetitioner du orkar under 30 sek, vila 10 sekunder mellan varje övning. 

  • Jumping Jacks
  • Planka
  • Armhävning
  • Springa (höga knän) på plats
  • Dips
  • Mountain climbers
  • Knäböj

DAG 6 - promenad

DAG 7 - vila

Lästips

Mer om Hannibal

Vill du veta mer om Hannibal - kika in på hans hemsida! 

Open post
Hej september, let's go! Del 2

Hej september, let's go! Del 2

10 september 2018 | Av

Vi är i övergången mellan sommar och höst. Vad passar bättre i en tid av förändring än att förändra sitt välmående till det bättre? Denna månad fokuserar vi på att komma igång. Vare sig det handlar om flås, rörlighet, styrka eller något annat. Vi tar pulsen på vart vi befinner oss just nu och peppar varandra att fortsätta. 

Denna månad fokuserar vi på att komma igång med träning och yoga, gärna i kombination med varandra. Detta är del 2 av 2 på temat. Här kan du läsa del 1!

Släpp devisen "allt eller inget" 

Människan är duktig på allt eller inget. Den devisen släpper vi nu. Tar du i allt vad du kan kommer du gå sönder. Gör du ingenting alls är risken också att du går sönder. Förändring tar tid och kräver ansträngning. Inget kommer gratis har du kanske hört. Vissa saker är lättare, andra svårare. Jag älskar träning och kan inte leva utan det men för att få ut något måste du också pytsa in något. Intag och uttag. Inandning och utandning. För mig själv handlar det om löpning, det är skitjobbigt. Tanken på att se mig själv som en löpare som njuter ute i skogen är tillfredställande. Verkligheten är en annan. Oftast vill jag hellre lägga mig i soffan än att ge mig ut. Jag vet ju att det är så skönt när det väl är gjort. Tillfredställelsen. Endorfinerna. Den sköna känslan i kroppen.

Sitter motståndet i huvudet?
Ändå är det så svårt. Men jag har bestämt mig. Jag ska bara ut. Oavsett väder. Oavsett distans. Oavsett tempo. Det kan gå i snigelfart och det är OK. Och efter ett par veckor känns det så mycket lättare. Nästan så att jag kan längta ut. Rutinen är nödvändig dock. Jag måste bestämma vilka två dagar jag ska springa och sedan anpassar jag löpningen efter just den dagen. Såklart måste man vara realistisk i sin planering och våga rucka på den om det behövs men grundplanen är nödvändig. Våra liv ser olika ut. Om du behöver byta ut din aktivitet, byt den mot en annan aktivitet. Det handlar inte om allt eller inget. Det handlar om disciplin att ge dig vad du behöver för att må bra. Beroende på behov, mål och nivå kanske man ibland behöver pusha sig själv lite hårdare för att utvecklas. Ibland behöver man backa för att nå just det, utvecklingen. Bygga upp, inte bara bryta ner.

När jag väl tar mig ut är det en form av meditation. Jag blir varse om alla delar av mig. När jag med tiden också orkar lyfta blicken är det som en ny närvaro. Detaljer, dofter, färger, förnimmelser spelar som vackra bubblor innanför huden. Jag ser fram emot höstens krispiga luft mot mitt skinn, som renar mina lungor. Det kommer dock inte lätt som en plätt. Även om det låter så ibland. Precis som det där motståndet till mattan faktiskt finns ibland så vet man att när man väl ställer sig där så är det en underbar känsla som sprider sig i kroppen. Ge dig själv den sköna känslan.

Videotips

Yogobe Video: xr35 Yogobe Video: 5r3f Yogobe Video: f64x Yogobe Video: 3z2c

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Lästips

Open post

Search

Categories