Yoga, training and health inspiration for you

Jag är inte den jag vill vara alla stunder, alla dagar. För att vara förälder betyder oändlig kärlek och oändligt med utmaningar. Men bara faktumet att vi försöker, att vi undrar om vi är bra nog, gör att vi faktiskt är det. Ta hand om er och känn vilka starka ledstjärnor ni är!

---

Jag står i badrummet och försöker få min 4-åriga dotter att tvätta klart sina händer. Hon verkar helt okontaktbar och står och nynnar en egenpåhittad sång och vet inte alls att klockan går. Vet säkerligen inte, och klokt nog, att klockan har någon sorts betydelse i våra vuxna och inbillade prioriteringar. Det är morgon. Jag ska till jobbet om en stund. Men på ett helt ouppnåeligt, omöjligt vis ska jag ha fixat två små barn klara och lämnade på förskolan innan dess. 

Jag sväljer stresskommentaren jag tänkte ge min dotter. Ska bara skölja munnen på hennes lillebror också så är vi klara sen. Då tycker han att det är en fantastisk idé att ta en klunk vatten, öppna munnen långsamt på vid gavel och sedan låta vattnet liksom dregel-rinna ut över hela tröjan, ända ned över byxorna. Han. Blir. Genomblöt. Det är då jag förvandlas. Jag förvandlas till stressmonstret. Rycker ifrån honom tandborstmuggen och börjar argt slita i hans kläder.

Han rynkar på ögonbrynen och ger mig en arg min. Men säger inget. Kanske för att ordförrådet inte räcker till eller för att han inte vill. Vi får till slut på oss alla kläder, stövlar och jag bär två små ryggsäckar på min arm, datorväskan, en stor gosekanin och ett paraply. Vi kommer till förskolan och det är dags att säga hejdå innan mitt tåg mot jobbet går. Mirakulöst nog är vi i tid trots allt. Jag ser hur min dotter blir glad och springer till sina kompisar. Hur minstingen ser mig i ögonen och sedan kastar sig runt min hals. Hans overkligt lena kind mot min. Jag får tårar i ögonen men ler och säger att vi ses senare, ha det så bra här.

Svindlande perspektiv
Jag går mot tåget och kämpar med tårarna. Kommer ihåg mitt snäsiga jag tidigare på morgonen och hur arg jag blev över vatten på små kläder. Som om det vore viktigt? Det jag ser framför mig nu är de där vackra små ögonen som lyser av kärlek när de tittar på mig. Mina barns ögon – de som har sitt ursprung i mig. Tanken och faktumet är svindlande. 

Tåget skramlar in på perrongen och jag sätter mig tungt på sätet medan jag ändå tänker att jag är en bra mamma. För att jag är en mamma helt enkelt. Just de här barnens mamma. Jag gör så gott jag kan och jag är helt övertygad om att alla vi föräldrar gör så gott vi kan, utifrån våra förutsättningar. Så känn det här i ditt hjärta – nästa gång du kramar dina barn hejdå före jobbet, när du sagt god natt till dem på kvällen och stängt dörren – då tycker de att du är bäst i hela universum. Du är deras ledstjärna och satelliten de kretsar runt. Kom ihåg det. 

<3

Lästips

• Det blir bättre – eller? av Malin Magnusson.
• Hur yoga hjälper mot grus i ögat – Om hur yoga kan hjälpa en småbarnsförälder på traven.
• Läs mer om YOGAMOM by YOGOBE och joina vår stängda Facebookcommunity YOGAMOM365.

Spice it up! En färgklick i novembermörkret, och en riktig boost för immunförsvaret med citron och lite sting av ingefära och chili. Fri från mjölkprodukter är den också, så passar fint för dig med en mage som inte diggar laktos. Inled advent och juletider på bästa sätt och kicka förkylningar all världens väg med denna goda soppa. 

Det här behöver du

4 portioner

• 1 pumpa, muscat eller butternut, ugnsrostad eller skalad, urkärnad och skuren i mindre bitar
• 1 gul lök, finskuret
• 2 vitlöksklyftor, finhackat
• 1 burk Kungmarkatta kokosmjölk (eller en annan sort)
• 1 burk krossade tomater
• 2 tärningar grönsaksbuljong
• c:a 8 dl vatten
• 4 dl kokta kikärter
• 1 citron, rivet skal och juice
• 2 limeblad
• ¼ tsk chiliflakes
• c:a ½ dl riven färsk ingefära
• färsk koriander
• 1 msk kokosolja alt. olivolja

Så här gör du

• Om du har tid, dock inget måste: Ugnsrosta pumpan. Halvera den, skrapa ur kärnorna, gnid in snittsidan i olivolja och baka den på en bakplåt med bakplåtspapper i c:a en timme på 200°. Snittsidan ska vara vänd nedåt. Gröp därefter ur köttet och rör ner det i soppan.

• Värm oljan i en stor kastrull och stek försiktigt löken på medelvärme tills den är genomskinlig.
• Tillsätt vitlöken och chiliflakes och stek i ytterligare en minut.
• Häll på tomater, kokosmjölk, vatten, buljong, ingefära, limeblad och eventuellt pumpan (om du inte ugnsrostat den).
• Låt ingredienserna småputtra i 20 minuter.
• Tillsätt pumpan (om du inte redan har gjort det) och kikärtorna - låt allt bli varmt.
• Fiska upp limebladen.
• Tillsätt citronskalet och pressa ner citronjuicen.
• Mixa soppan slät med en stavmixer och smaka av med salt och chiliflakes.
• Späd ut med vatten om den blir lite för tjock.
• Toppa med färsk koriander och servera!

Medan soppan puttrar på spisen...

Yogobe Video: 83zr

Detta recept kommer från matkreatören Ann-Louise Hulter. Inspiration och fler recept hittar du på hennes blogg Lilla Matdériven – gott, enkelt & hälsosamt för stora & små.

Det finns en miljon saker som kan gå fel. Och ändå går det oftast bra! Vi talar om förlossning. Rädslor och förhoppningar i ett enda virrvarr, en kropp som beter sig som den vill och ett liv som bultar där inne. Hur hanterar man allt? Här skriver en av våra medlemmar, Therese Nanos, om sin första förlossning – om hur yogan och profylaxandningen hjälpte till och hur hon konfronterade sina rädslor.

När jag väntade mitt första barn var jag 26 år gammal och oerhört oerfaren med barn. Det enda jag visste var att jag ville. Ville så gärna ha ett barn och bilda familj. Hela min person är dominerad av att jag förlorade en mycket älskad närstående som barn, alldeles för tidigt. Och att jag själv föddes för tidigt, inte kunde andas och hamnade i respirator. De här händelserna har gjort att jag alltid känt att jag har bråttom med det jag vill göra, samt att jag inte heller har kunnat förvänta mig något. Jag har aldrig tagit något för givet, på både gott och ont. Den här inställningen är väldigt viktig när jag beskriver hur jag förhöll mig kring min förlossning.

Att vara gravid var på det personliga planet en oerhörd upplevelse, jag tyckte det var magiskt. Främst för att jag kände att det gav mig ett rum där jag kunde tillåta mig att verkligen gå in i mig själv och mina behov. Vad behöver jag? Vad önskar jag mig? Genom hela graviditeten hjälpte mig yogan att dels finna lugn, men också mjuka upp både muskler och sinne. Jag ägnade mig särskilt åt yoga nidra och djupavslappning. På slutet var det nästan nödvändigt då jag fick väldigt högt blodtryck och for in och ut på sjukhuset för olika mätningar och kontroller.

Rädslorna tar aldrig slut
När jag tänker tillbaka på den tiden innan förlossningen och under förlossningen, så tänker jag mycket på hur jag konfronterade mina rädslor. Jag och min sambo gick en profylaxkurs, där vi uppmanades skriva ner vår drömförlossning men även den förlossning vi var mest rädda för. Eftersom jag är den jag är, så var det nästan svårt för mig att beskriva en drömförlossning. Vad var det? Att allt gick bra? Kan allt gå bra, fungerar ens världen så? Jag bestämde mig för att en drömförlossning måste vara att jag får ett friskt barn och att jag också mår bra efter förlossningen. Vare sig mer eller mindre.

Däremot var rädslorna större. Tänk om barnet dör? Tänk om jag dör? Tänk om moderkakan fastnar och jag förblöder. Ni förstår. Rädslor tar aldrig slut, och kan hur lätt som helst sluka en in i ett svart hål. Jag bestämde mig för att skriva ner allt jag var rädd för. Hur fult, hemskt, makabert eller groteskt det än var. Bäst att få ut det, fundera över det, och sen försöka släppa. Det där med att släppa gick väl si och så där. Men att ändå få ur alla tankar hjälpte mig att se rädslorna i sitt riktiga ljus, och jag kunde ändå se att många av dem inte var befogade. Ju närmare förlossningen jag kom, desto mindre rädd blev jag. Jag hade mina scenarier klara. Drömmen: Ett friskt barn. Skräcken: Att förlora mitt barn. Det var dags nu.

Gled mot skräckscenariot
Värkarbetet gick bra, jag var hemma länge (nästan för länge) och fortsatte känna att jag hade koll på läget. Jag hade verkligen stor nytta av profylaxandning, den skiljer sig från yogisk andning med det att du andas ut genom munnen, och anpassar hastigheten efter smärtnivån. När vi väl var inne på sjukhuset var jag öppen 9 centimeter. Det var nu jag också tappade kontrollen, för jag hade inte fattat det där med krystningen. Hur gör man? Hjälp, måste jag släppa taget nu? För en människa med enormt kontrollbehov var det inte helt lätt! Samtidigt började bebisens hjärtslag att sjunka och det blev bråttom. Jag kände att vi gled mot skräckscenariot, men jag hann aldrig bli rädd, mer bestämd: Gör det ni måste göra så att det här går bra.

Tre läkare stod runtomkring och mumlade om akutsnitt och sugklockor, men de provade först med ett klipp i perineum. Då till sist kom han ut, det lilla miraklet! Min första fråga var: Lever han? Ja, det gör han, svarade de lugnt. Allt var bra, det hade gått precis som jag önskade mig. En frisk liten pojke. Klippet de gjorde och hastigheten när han till sist kom ut, gjorde att jag fick en av de svåraste förlossningsskadorna och fick opereras direkt efter förlossningen. Läkningen tog flera månader. Men det konstiga är att det gjorde mig absolut ingenting. Inte ens när de beskrev vilka men jag kunde få av skadan, så oroade jag mig. Jag var bara så himla glad att han levde och mådde bra. Att han fanns i mitt liv.

När det gäller livet, så är det ju ytterst få saker vi har kontroll över. Det mesta sker ju ändå, oavsett hur vi försöker planera eller kontrollera. I den bästa av världar skulle vi då egentligen inte behöva vara rädda, för vad som helst kan ju hända. Någon kan bli sjuk, bli påkörd, lämna oss i förtid. Nu är det ju nästintill omöjligt att inte vara rädd, det verkar sitta i varenda cell i kroppen. Rädslor ser ju olika ut, och när det gäller förlossningar, så är det väl mer än sant. Jag tror det viktigaste är att vi pratar om det, skriver ner det, ser rädslan i vitögat. Var vetenskapligt granskande, vad blir konsekvensen om det här händer, vad är det värsta som kan inträffa? Och glöm inte, barnmorskan sitter inne på många svar, eller en annan mamma som varit med om samma sak. Om vi pratar med varandra, så blir det kanske lättare?

Länktips

• Bli en stark tillgång  – Tillåt dig att landa i höstmörkret, av Erika Kits Gölevik.
• Möt barnen där de är – med pokémonyoga, av Elena Malfert.
• Ska du också föda barn? Här finns alla våra videosekvenser med gravidyoga!

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Vi blir ständigt försedda med tips på hur vi kan träna vår rörlighet, jag är själv en av dem som bidrar med dessa. Bilder på rörliga yogisar som sätter händerna i golvet med spikraka ben har blivit mer vanligt än ovanligt i sociala medieflöden. Och visst har väl många av oss haft tanken “jag vill ju bara kunna nåååå mina tåååår!”? Men ibland kan det vara tid för lite reflektion och självrannsakan. Vad är det vi skapar genom allt detta, vad är syftet, och framförallt vilken bild av yoga och hälsa är det vi förmedlar? Det är iallafall sånt jag klurar på då och då. Här bjuder jag på mina tankar.

Lite kring kroppsbild
Kroppsbild är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Relationen mellan hälsa och hur vi ser på, upplever och vad vi gör med vår kropp går att diskutera i dagar, månader, till och med år. Det är komplext och alldeles, alldeles underbart på en och samma gång om du frågar mig.

En läkare ser på kroppen på ett sätt, med sitt medicinska öga. En samhällsvetare ser på kroppen på ett sätt, med sitt mer sociologiska öga. En yogalärare eller tränare ser också på kroppen på ett visst sätt. Vi ingår alla i såväl samma som i olika sammanhang. Allt detta formar vår relation till kroppen. Vad som är natur och vad som är kultur, det diskuteras det hej vilt om. Det finns alltså olika sätt att närma sig kroppen, att förstå den, att prata om den och att se på den i relation till oss själva och vår omvärld.

En vanlig uppdelning när vi pratar om kropp och kroppsbild är den objektiva, den levda och den symboliska kroppen. Dessa överlappar och kan ibland vara svåra att separera från varandra. (Andreasson & Johansson, 2015)

• Den objektiva - kroppen som maskin. Denna kroppsbild definieras av kontroll, disciplin och bearbetning av kroppen på ett nästintill instrumentellt sätt. Här kan vi forma, förändra och förbättra vår kropp och dess funktioner.

• Den levda - kroppen som subjektiv. Denna kroppsbild definieras utifrån erfarenhet och upplevelser av kroppslighet. Helt enkelt hur vi lär oss saker om och via kroppen. Det kan handla om sensationer, kognition och kroppskännedom. Här vävs det kroppsliga, kognitiva och emotionella samman.

• Den symboliska - kroppen i en kulturell och social mylla. Denna kroppsbild handlar om den lärande kroppen och förståelsen kring den i relation till det kulturella och symboliska sammanhanget den befinner sig i och utgör en del av. Vilken mening, status och betydelse har kroppen.

Det finns många fler uppdelningar än dessa med fokus på vad en kropp och kroppsbild kan innebära, ofta med utgångspunkt i ett biomedicinskt alternativt ett mer sociologiskt perspektiv. Uppdelningen ovan tycker jag är lämplig när det kommer till rörelse- och hälsokultur så som exempelvis yoga, träning och hälsoindustri ser ut idag.

Kroppsbild och yoga
Det är inte bara kroppen som kan innebära många saker, även yoga kan betyda många olika saker för olika människor. Låt oss titta närmre på den fysiska yogautövning av asanas som utvecklats under de senaste 150 åren. Mark Singleton (2010) skriver i sin bok Yoga Body om hur denna utveckling skedde parallellt med idén hos både individ och samhälle kring att förbättra kroppen och dess funktion. Detta går hand i hand med den objektiva kroppsbilden beskriven ovan. Han beskriver vidare vilken symbol för styrka, uthållighet och kapacitet kroppen som objekt blir under denna tid. Utvecklandet av fotografi och teknologi har även det bidragit till en snabbt växande visuell yogakultur där “yogakroppen” har fått ta stor plats (Singleton, 2010). Både socialt och kulturellt anses kroppens utseende, funktion och kapacitet vara något nära förknippat med vår hälsa. Något som jag skulle vilja påstå än idag består. Den objektiva kroppsbilden har ett starkt fäste i vår kultur och samhälle idag. Kroppen som “projekt” och statussymbol har även blivit en symbolisk kroppsbild, om jag får lov att spekulera.

Testa själv, slut dina ögon och föreställ dig först en “hälsosam kropp” och sedan en “ohälsosam kropp” så som du definierar dessa två. Överensstämmer din “hälsosamma kropp” med bilden ovan? Eller utgår du mer från hur kroppen upplevs? Kanske har du mer av en subjektiv kroppsbild. Oavsett vilken bild som kommer upp för dina ögon ställ dig själv frågan: utifrån vad värderar du din kropp och din hälsa?

Vi formar och skapar sanningar för hur kropp och hälsa hänger ihop, både som individer och som samhälle. Det är ingen kritik bakom detta påstående från min sida, bara mer av ett reflekterande. Jag skulle gärna se en mer utvecklad diskussion kring detta inom just yoga och träning.

Nu kanske du undrar vad allt detta har med rörlighet att göra? Låt mig förklara...

Rörlighet
Begrepp som flexibilitet, mobilitet, rörlighet med flera har lyfts upp mycket de senaste åren inom de flesta rörelseskolorna, inte bara yoga. Men vad innebär de? Det är svårt att hitta definitioner kring dessa begrepp då många använder sig av lite varierande sådana. Flera menar att flexibilitet handlar om mjukvävnad och att mobilitet har mer fokus på leder. En del menar att flexibilitet är av mer passiv karaktär och att mobilitet är mer av aktiv karaktär. Själv skulle jag säga att flexibilitet handlar om hur mycket ett material kan tänjas eller böjas och mobilitet handlar om rörelseomfånget över en eller flera leder. Så när jag pratar om rörlighet är det förmågan till rörelseomfång över en eller flera leder som inkluderar alla kroppens vävnaders förmåga att följa med i dessa rörelser.

Kroppsbild och rörlighet
Oavsett om du är den som förbannar stretchingens uppkomst eller om du hör till dem som gärna utsätter dig för mer vigorösa yogapositioner och rörelser har dem flesta av oss nån idé eller tanke kring om detta är bra för vår kropp eller inte. Hur vi ser på rörlighet har att göra med vår bild av kroppen, och ofta även vår idé kring rörlighet i relation till hälsa. Spana in rapporten Yoga in America 2016 (Yoga Journal & Yoga Alliance, 2016) om du inte redan gjort det. Precis som förgående rapport ligger flexibilitet på första plats som anledning för de som praktiserar yoga. Även om få slutsatser kan dras utifrån det så visar den iallafall att rörlighet värderas högt inom yogans community och också då är relevant att titta närmre på.

Alltså, hur vi värderar rörlighet och dess befintlighet eller icke-befintlighet kommer att vara förknippat med det vi gör med våra kroppar. Därför har kroppsbild och rörlighet med varandra att göra. Detta inlägg kanske skapade fler frågor än svar, det var iallafall min tanke att det skulle göra. Som sagt, ibland behövs lite reflektion och självrannsakan. Det tror jag.

Mer läsning i del 2
I del 2, fortsätter jag mina tankar och resonemang kring yoga, rörlighet och just hypermobilitet. Ta del av konkreta exempel på yogapositioners koppling till hälsa (och självklart kroppsbild).

Varma hälsningar,
Sara

Videorekommendationer

Kika gärna på sekvenserna nedan, men även detta träningsprogram för ökad rörlighet: Mobilitet & Stabilitet med Matthew Griffiths.

Yogobe Video: 3u4g Yogobe Video: yj4y

Mer läsning med olika inriktningar kring kroppsbild

• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
• Yogis and yoginis - let's get lost together, av Simon Krohn
• Vår dagliga rutin påverkar kroppen, av Magnus Ringberg
• Increased performance with mobility practice, av Matthew Griffiths

Referenser
Andreasson J & Johansson T. (2015). Fitnessrevolutionen: Kropp, Hälsa och Gymkulturens Globalisering. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Singleton M. (2010). Yoga Body: The Origins of Modern Posture Practice. New York: Oxford University Press.

Yoga Journal & Yoga Alliance. (2016). Yoga in America 2016 - Study conducted by Yoga Journal & Yoga Alliance. Publicerad den 13 januari 2016.

Foto: Mailin Wittig

För en tid sedan läste jag i en studie från Indiana University i USA att sannolikheten att du når dina mål, vare sig det handlar om att föra dagbok, börja träna eller gå och lägga sin innan ett visst klockslag är tre gånger större om du har satt upp dem tillsammans med en vän. Det kallas för “The buddy system” och spontant känner jag att detta är en toppensak att belysa och uppmana att vi tar med oss in i vardagen.

Den bästa träningen är den som blir av brukar Magnus Ringberg säga så börja med att fokusera på regelbundenhet i början. Att dela målen med någon hjälper disciplinen. Studien visade att bara 8 % av dem som anmält sig till ett träningsprogram tillsammans med en partner hoppar av, jämfört med 50 % bland dem som går med helt på egen hand. De har också sett att resultaten ser liknande ut vare sig du sätter dessa mål tillsammans med en partner, vän eller i grupp.

Sätt upp realistiska och specifika mål. Ställ inte förväntningar på dig själv som du inte kommer uppnå!

Allt vi kan göra för att sänka tröskeln för dem som är nya till och nyfikna på yoga är enligt min mening fina initiativ. När man går runt och tänker “det där hade jag nog mått bra av” så ska det inte få finnas ursäkter eller anledningar till att inte testa tycker jag. Med Yogobe som streamingtjänst kan du yoga var och när du vill.

Det är alltid gratis att testa Yogobe i tre dagar om man inte redan har skapat ett konto hos oss. Något jag tycker att du skall informera dina vänner om.

Om det finns något jag eller mina kollegor kan hjälpa dig med, tveka inte att kontakta oss på [email protected].

Lästips

• Yoga och ha kul tillsammans, läs om Paryoga och Acroyoga!
• Gör det enkelt för dig att nå dina mål!
• Forskning visar att ensamhet påverkar hjärnan.

En härlig stund på mattan tillsammans

Yogobe Video: zj7s Yogobe Video: v73h Yogobe Video: 5mwq Yogobe Video: 65404470

Det behöver inte vara svårt att laga egen dundernyttig och riktigt god mat till småttingarna. Det är den här purén bevis på. Den passar lika bra till efterrätt som på gröten eller i yoghurten. Fylld till bredden med C-vitamin och annat nyttigt genom tranbär och broccoli gör den perfekt i förkylningstider. Päronen sätter sötma och ger fibrer, lite pricken över i helt enkelt. Snabbt och enkelt, bara att slänga ihop! 

Purén är lämplig att servera de små från 4 månaders ålder och går fint att frysa in. 

Det här behöver du

c:a 10 portioner

• 1 paket frusna ekologiska tranbär
• 4 mogna ekologiska päron
• 200 g ekologisk broccoli
• 2 ekologiska bananer

Så här gör du

• Skala broccolistjälken och skär buketten i mindre bitar som du ångkokar tills de är mjuka. Skölj dem i kallt vatten.
• Skala, kärna ur, och skär päronen i mindre bitar.
• Lägg i broccoli, päron, tranbär och bananer i en matberedare och blanda tills allt är slätt. Om du istället använder dig av en stavmixer så ångkoka även päronbitarna innan du mixar allt.
• Fördela gärna i portionsförpackningar och frys in.
• Klart!

Detta recept kommer från matkreatören Ann-Louise Hulter och hennes blogg Lilla Matdériven – gott, enkelt & hälsosamt för stora & små.

Nästa vecka är det äntligen dags för årets stora hälsohändelse! Fit for life WKND slår på fredagen åter upp portarna på Stockholmsmässan. Tre mässor under samma tak. Yogobe finns ju på plats på Allt för Hälsan och arrangerar även ett stort antal aktiviteter. Här hittar du allt skoj vi hittar på under dessa dagar. 

Träffa oss i vår monter

Självklart finns vi på plats med en monter där vi gärna vill ha dig på besök. Vi finns i yogadelen på mässan tillsammans med andra spännande företag i yogasverige. Här kan du skaffa en prenumeration samt få information om och köpa onlinekurser. Du kan även handla sköna yogakläder, yogamattor, props, smycken och mycket mer från Yogobe Store. Och inte minst hänga med oss i Yogobe Crew. :) Flera av Team Yogobes lärare och tränare kommer också att finnas på plats till och från under helgen.

Yoga- & träningskonvent

Yogobe och Allt för Hälsan arrangerar YOGOMOVE som går av stapeln under lördagen och söndagen. Tillsammans med lärare från Team Yogobe samt Healthy Living och Stockholm Pilatescenter bjuds det på fyra halvdagar med rörelseglädje. Du köper biljetter till konventet separat, entrébiljett till Allt för hälsan, Acadermia och Fitnessfestivalen ingår i priset. Läs mer här!

Yogobes klasser & föreläsningar på mässan

Detta är aktiviteter som hålls i mässhallen och som är gratis för dig som besökare. Klasserna och föreläsningarna är en halvtimme långa och dropin gäller på dem alla. 

• Lyssna på Yogobes båda grundare på Inspirationsscenen samt Yogascenen
  Peter Munteanu, VD och en av grundarna till Yogobe, kommer kl 13.30 på  lördagen och 12.30 på söndagen att stå på Inspirationsscenen, samt 15.00 på fredagen på Yogascenen, där han föreläser på ämnet ”Create Space - Yoga som redskap och förhållningssätt för hållbar hälsa”. Här ger han tips på hur vi kan balansera vår vardag för att må som bäst.
  
  Anna Reynold, Yogobes andra grundare, håller på kl 14.00 på söndagen föreläsningen "Från en nära-döden-upplevelse till ett yogaföretag" på Yogascenen.

• Meditationsklass & föreläsning med Jessica Agert
  Yogobes inspiratör Jessica Agert är coach, meditationslärare och snart även psykoterapeut med en fil. kand i psykologi, kan konsten att förmedla meditation på ett lättförståeligt och okonstlat sätt. Kl 12.00 på fredagen lär hon dig hur du enkelt kan få in meditation i vardagen med klassen "Testa vardagsmeditation du kan göra varsomhelst!" i Yogastudion. 14.00 kan du även lyssna på hennes föreläsning "Därför kan meditation förebygga utmattning och depression" på Yogascenen.

• Fertilitetsyoga & föreläsning med Jennie Liljefors
  Härliga Jennie Liljefors är del av Team Yogobe samt driver yogastudion Altromondo i Stockholm. Hon kommer både prata om samt ge dig möjligheten att testa yoga för ökad fertilitet under fredagen. Klassen "Fertilitetsyoga" hålls i Yogastudion kl 12.30 och föreläsningen "Hur yoga kan hjälpa till att höja din fertilitet" kl 14.30 på Yogascenen.

• HoliYoga & HoliYoga Hormon med Ylva Deplanck
  Hur kan du skapa bästa förutsättningarna för både kropp och själ? Detta är en av sakerna inspirerande Ylva Deplanck, leg. fysioterapeut och dipl. yogalärare med mångårig erfarenhet av stress och smärta från Roots & Crown Yoga, kommer prata om. Ylva kommer hålla både föreläsningar och klasser i HoliYoga och HoliYoga Hormon, en form av holistisk yoga samt hormonyoga under lördagen och söndagen:
  • HoliYoga, föreläsning fredag 11.00 på Yogascenen
  • Landa mjukt i dig själv, klass fredag 15.00 i Yogastudion
  • HoliYoga HORMON, föreläsning lördag 11.00 på Yogascenen
  • Boosta hormonerna på naturlig väg, klass lördag 15.00 i Yogastudion

• Yoga mot smärta samt föreläsning med Per Söder
  Per Söder från Yogamottagningen och Team Yogobe har mångårig erfarenhet från yoga som ett verktyg mot bland annat huvudvärk, migrän och stress. Han berättar hur du i vardagen med enkla yogaövningar kan hantera smärta som till exempel spänningshuvudvärk, lördag 14.00 och söndag 11.00 på Yogascenen. Han kommer även hålla klassen "Kraftfull yoga mot smärta" i Yogastudion kl 15.00 på söndagen.

• Acroyoga med Milla Floryd
  Team Yogobes fantastiska acrodrottning Milla kommer på besök i Stockholm och bjuder in dig till en lekfull acroyogastund i Yogastudion kl 12.00 på lördagen. Kom och testa din samarbetsförmåga och din tillit med några enkla acroyogaövningar. Många skratt utlovas!

• Shake med Josefine Bengtsson
  Släpp loss med Josefine Bengtsson från Yogiakademin och Team Yogobe! I klassen "Shake to wake" 12.00 på söndagen får vi känna in kroppen i en spännande aktiv meditation där vi fullkomligt släpper prestation. Utmana dig själv att släppa loss och samtidigt njuta av denna solstråle till yogalärare.

• Andning samt yinyoga med Linda Åslev
  Linda jobbar till vardags bakom spakarna på Yogobe som Content & Event Manager, men även som yogalärare. Hon vill inspirera dig till att stanna upp och skapa utrymme i kroppen med hjälp av andning såväl som yinyoga, två delar som hon själv brinner för otroligt mycket inom yogan. På fredagen kl 13.30 håller hon klassen "Hitta din andning" och på lördagen kl 13.30 "Yinyoga dig lugn", båda i Yogastudion.

Vi ses väl där?!

Länkar

• Läs mer om alla mässorna under Fit for Life WKND
• Här hittar du programmet för Yogastudion och Yogascenen, samt alla andra scener och föreläsningssalar på Allt för hälsan.
• Läs mer om YOGOMOVE, vårt härliga yoga- och träningskonvent.
• Läs mer om lärarna i Team Yogobe samt våra ambassdörer.

Känner du dig tröttare och tyngre under vissa tider på dygnet? Eller som att du har mer energi andra? Inom ayurvedan pratar man om att de olika doshornas egenskaper påverkar oss extra mycket under vissa tider på dygnet. Här ger jag tips på hur vi kan återställa och behålla balans i kropp och sinne under dygnet!

Inom Ayurvedan delas dygnet upp mellan de tre doshorna vata pitta och kapha. Det betyder att varje dosha har sin tid på dygnet där dess egenskaper domineras. När en dosha dominerar under dygnet ökar också dess egenskaper hos oss alla, oavsett vår grundkonstitution (vi har alla lite av varje dosha i oss, men domineras oftast av en eller två av dem. För att lära dig mer och ta reda på din konstitution läs här.

Exempelvis styr kaphas tunga och långsamma egenskaper under morgontimmarna, det betyder att de egenskaperna ökar inom oss alla just då. Pittas hetta, förbränning och effektivitet styr mitt på dagen vilket betyder att just de sakerna ökar hos oss just då osv.

Att se dygnet från ett ayurvediskt perspektiv kan göra att vi bättre förstår vad vi behöver och när vi behöver det. Exempelvis när det kommer till sömn, mat och träning. Genom att följa de enkla tipsen nedan kan vi återställa och behålla balans i kropp och sinne. Pröva och se vad som händer hos dig!

Sömn - gäller för alla doshsorna

Vakna senast 6.00 varje morgon för att gå genom dagen med energi och vitalitet. Att vakna senare bidrar till att kaphas egenskaper som tyngd och långsamhet ökar i kropp och sinne. När vi väl vant oss vid att vakna senast 6.00 om mornarna kan vi verkligen känna skillnaden. Sov senast 22.00. Det gäller att ta till vara på Kaphas tyngd och långsamhet. Vi kan till och med börja varva ned redan vid sex om kvällarna om vi har svårt att somna in eller vaknar om natten.

Tider som de olika doshorna dominerar under dygnet.

Dosha för doscha

Kapha - är tung, långsam, mjuk och kall. Representerar elementen jord och vatten.

• Tid: Dominerar under 06.00-10.00 och 18.00-22.00 på dygnet.

• Mat: Ät en liten frukost och middag, gärna en varm sådan. Matsmältningen är ofta långsam och tung under kaphatiderna vilket gör att vi inte behöver så mycket i magen under dessa tider.

• Träning: Bästa tiden för träning enligt ayurveda är morgon men kväll går också bra. Kapha mår bra av att röra på sig. Yoga rekommenderas varmt såklart.

• Aktivitet: Under den tid av dygnet som kapha dominerar mår vi bra av rörelse, både fysisk och psykisk stimulans. Exempelvis träning, stimulans genom konversationer, promenader och liknande.

Pitta - är varm, intensiv och dynamisk. Representerar elementen eld och vatten.

• Tid: Dominerar under 10.00-14.00 och 22.00-02.00.

• Mat: Ät din största måltid under lunchen, det vill säga mellan c:a 12.00-13.30. Det är då vår matsmältning (agni = elden) är som starkast. Ge maten tid att smälta genom att vänta c:a 40 minuter efter måltid innan du dricker något. Att dricka till måltiden går självfallet bra.

• Träning: Hitta en lugn aktivitet som är svalkande om du tränar under pitta-tiderna, här behöver inte mer hetta, värme och intensitet föras in. Exempel på passande aktiviteter är lugna promenader i natur, simning, yoga och liknande.

• Aktivitet: Pitta är väldigt effektiv och målmedveten. Här passar det bra att planera, organisera, starta upp och avsluta. Helt enkelt att få saker gjorda. Om man arbetar på kontor eller annat kan man känna att tiden innan lunch är då man är som mest effektiv och koncentrerad.

Vata - Vata är kall, torr och oregelbunden. Representerar elementen luft och eter.

• Tid: Dominerar under 14.00-18.00 och 02.00-06.00.

• Mat: Under dagen rekommenderas ett mellanmål om man känner att man behöver det. Matsmältningen är inte speciellt stark under vatas tider men vissa människor kan känna att man behöver en mindre måltid mellan måltiderna. Frukt eller smörgås brukar räcka på eftermiddagen.

• Träning: Meditation och allmänt grundande träning om du tränar under vatas tider. Exempelvis lugna promenader i naturen, men se till att behålla värmen.

• Aktivitet: Vissa av oss kan känna hur energin avtar efter lunch. Det är tid att vara kreativ, inspirerande och allt det som tillhör vata. Om möjlighet finns kan vi måla, skriva, pyssla eller annat under denna tid på eftermiddagen.

Lästips

• Läs mer om ayurveda här, och hur du kan integrera ayurveda i din vardag här!
• Ett styrkebaserat liv - förenkla för att förändra, Eva Forsberg Schinkler berättar hur du kan använda auyrveda för din egen utveckling.
• Må strålande med ayurvedans morgonrutin, av Jasmin Hedlund.

Om Jasmin

Jasmin driver företaget Health by Jasmin med syfte att uppnå en mer hälsosam och balanserad livsstil. Hon erbjuder ayurveda i form av massage, föreläsningar och blogg där hon ger enkla tips och råd baserade på ayurvedans filosofi. Hon är en hängiven student till ashtanga yogan. ​Läs mer mer om Jasmin på hennes hemsida eller kontakta henne direkt via mail. Du kan även följa henne på Instagram eller Facebook.
Health by Jasmins motto: I Practice What I Teach.