Do you also want access to our video library?

  • 2500 videos
  • No binding period
  • Free trial

Welcome to our blog

Yoga, training and health inspiration for you

Chocolate therapy smoothie

Chocolate therapy smoothie

03 mars 2017 | Av
Yogobe

Choklad, så gott! Och i form av en god och nyttig protein- och magnesiumrik smoothie, ja då har vi en riktig fullträff. Grym terapi för trötta muskler, och smaklökar. Mmmmm! Avnjut till frulle eller mellis, valet är ditt! 

Det här behöver du

  • 2-3 dl hasselnötsmjölk
  • 1/2 dl frysta fikon
  • 1/2 liten avokado
  • 1 mogen fryst banan
  • 1 msk raw kakao
  • 1/2 tsk carob
  • 1 msk ärtprotein (valfritt)
  • 1 tsk maca pulver
  • 1 tsk kokosolja

Toppa med

  • Raw kakaonibs
  • Mullbär
  • Kanel

Så här gör du

  • Lägg allt i en blender och mixa.
  • Toppa med det du önskar och ät med en sked.

Här hittar du samtliga recept här på Yogobe. En salig blandning av enkla, snabba, goda, nyttiga och färgsprakande härligheter! 

Detta recept kommer från inspiratören och personlige tränaren Sassa Asli, fler recept och inspiration hittar du i hennes blogg.

Open post
Att passa in med särskilda behov

Att passa in med särskilda behov

01 mars 2017 | Av
Yogobe

"Vet ni hur svårt det är för ett barn med särskilda behov att känna att det passar in? Att känna sig uppskattat, lugnt och tryggt?" Grundskoleläraren och barnyogaläraren Elena Malfert delar här öppenhjärtligt med sig av hur det kan vara att ha ett barn med särskilda behov, om det fantastiska och tuffa i livets berg-och-dalbana.

Bli sedd och känna sig trygg

När jag vaknade så var det med en härlig känsla. Plötsligt kom jag på varför; jag hade drömt om Zlatan i natt. Vet ni, han var sååå trevlig! Det han gjorde var att hänga med oss, visa mina barn att han trodde på dem. Han kom till sonens skola, ingen big deal alls, bara chill. Han visade att han var genuint intresserad av honom. Mammahjärtat blev överlyckligt! Vet ni hur svårt det är för ett barn med särskilda behov att känna att det passar in? Att känna sig uppskattat, lugnt, tryggt?

Jag pratade med en vän om det igår. Hon har också barn med särskilda behov. Båda våra söner har så svårt med sociala relationer. Min son har inga problem med sitt sätt, med sin oro eller impulsivitet när han är i miljöer där han är trygg. Där folk inte värderar hans små egenheter. Utan bara ser det fina i honom. Hans naturliga, avslappnade jag. Han är säkert högkänslig. Han känner av direkt vad folk tycker och tänker om honom. Tyvärr är han inte tillräckligt stark att inte bry sig om vad andra tänker, utan det gör honom nervös. Då kommer tyvärr hans "negativa" sidor fram och han börjar göra tokigheter, så som att spela över, bli lättretlig med mera. Det är inte han. När han blir sån så vet man att han är orolig, inte känner sig sedd eller trygg.

Lättare som vuxen att välja själv
Folk lägger så mycket värdering i vad och hur andra personer är. De förstår det troligtvis inte själva. Men vi har ytterst få personer runt oss där han känner sig trygg och lugn. Hos dessa personer finns det ingen som kan tänka sig att han har adhd. Han är så lugn, tillfreds, skojig, mysig och bjuder på sig själv. Man måste hitta sin plats på jorden. Allt passar inte alla. Därför är det synd att man under så många år som liten behöver vara i miljöer som kanske inte passar just det barnet. Som vuxen kan man lättare välja själv, välja vänner, välja jobb. Då hamnar man nog lättare i situationer där man är tillfreds med sig själv och därmed inte lika orolig i sin kropp. Så klart finns adhd kvar och kan både göra det bra och ställa till det. Men är man trygg och lugn så är jag säker på att besvären blir mindre och alla fina sidor får blomma ut.

Hur mycket jag än älskar min son och har förståelse för hans egenheter så blir jag trött. Samtidigt känner jag att jag omges av de bästa. Det gör jag verkligen. Jag är mer än tacksam. Men vissa drar sig undan för att de inte riktigt förstår. Det är kanske lite läskigt med folk som inte är lyckliga just nu. Man vill ju höra att ens vänner mår bra. Men jag är inte rädd. Jag ser en utveckling. Jag ser att jag lär mig av det jobbiga och det blir bättre framöver. Det är tungt som fasiken ibland. Men inte varje dag, inte hela tiden. Det ser jag. Jag tänker inte gömma mig. Tänker inte sopa det jobbiga under mattan. Det är dags att uppleva. Dags att känna. Dags att bestämma mig hur min framtid ska se ut. Jag fortsätter att kämpa på och uppskattar ännu mer de som förstår.

Livet är till för att upplevas
Det jag vill säga är att livet är tufft, det är härligt, det är en berg-och-dalbana. Men det är till för att upplevas. Vara här och nu. Surfa på livets vågor, följa med och se vart man landar. Våga uppleva, våga känna. Lära sig av det vackra. Lära sig av det jobbiga. Känner att jag länge har stuvat undan det dåliga under mattan. Men tyvärr har jag inte riktigt kunnat uppleva det fina heller. Allt blir liksom fördunklat. Nu låter jag mig känna, uppleva. Både skratta och gråta. Och det har yogan lärt mig. Det är ok. Jag kommer inte må så här för alltid. Jag kanske inte är ledsen om en timme. Det är ok. Livet är till för att upplevas. Det finns folk i min närhet, både nya och gamla vänner, som finns vid min sida. De vet att livet är så här och att livet går vidare. Och igenom det tuffa lär man sig nya saker som sedan gör livet lite vackrare på andra sidan.

Jag är även säker på att min son kommer få det bra. Att vi tillsammans lär oss och blir starkare. Yogan är ett av de redskap som hjälper till att blicka inåt. Att bli vän med sig själv.

Lästips

Vill du också vara en del av YOGAMOM365? Utöver all inspiration i vår BLOG och guidande videosekvenser under VIDEOS så finns vår Facebook community YOGAMOM365. Här vägleder, inspirerar och peppar Team Yogobe tillsammans med dig och likasinnade gravida och mammor till yoga på mattan och i vardagen.

Open post
5 Things that will help you to yoga online

5 Things that will help you to yoga online

01 mars 2017 | Av
Yogobe

Start practicing yoga at home! It doesn’t have to be a full yoga session, a bit of stretching with a few exercises to open up the body can do wonders. If you add up what 15 minutes per day would be in a year… It’s 5,475 minutes, a total of 91 hours, it doesn't have to be more than that! Leia Dehlin gives you the best tips and tricks on how to get started with yoga at home.

Tips for creating and keeping an online yoga practice


I find the mornings to work best for me and I often get the question where I get the energy from to get up and practice yoga. Ok, I admit, sometimes it’s not that easy to turn on the computer and drag myself to the yoga mat when there are other things tempting me. Here are a few things that help me to practice yoga at home regularly!

  • Always keep the yoga mat ready
    My place is small but I always keep my yoga mat out so that I can jump right on it whenever I want. It’s inviting and ready to be used. If you don’t have that possibility it’s a good idea to find a nice spot with enough space. For instance, find a spot with an empty wall that you can use if you want to do handstands or use the wall as support.
  • Same routine every day
    Routines are important and a way to maintain regularity in yoga. My alarm goes off at the same time every morning. You could try to get up 15 minutes earlier or do yoga just before you go to bed. Decide when you will do it, preferably the day before.
  • Choose a video and style in advance
    Ok, I don’t always do this but if I do, I save time on searching, becoming indecisive and can instead focus on my yoga. And it helps not to have to think too much when you just wake up. Find a few favorites to turn to when you can’t make up you’re mind. When I’m tired I do Yin Yoga, it’s almost like sleeping but gives you so much more =)
  • Put the excuses on the shelf
    “I don’t have time”, you might think. When I don’t have time for my yoga and meditation, then something is wrong. Then I’ve lost it, and it becomes an easy excuse to use when other things tempt you. But what is most important is to feel good and you need a moment for yourself every day.
  • Get to know yourself
    Of course there are some days and even periods when we need to sleep and rest instead. It’s important to get to know yourself and understand when laziness is taking over and when we actually need sleep or rest.

Further reading

Video recommendations

Yogobe Video: 4d7e Yogobe Video: 4s5p Yogobe Video: 3ad5 Yogobe Video: p75b

To see a whole video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – click here to get started right away!

Open post
Research: What Is Your Time Really Worth?

Research: What Is Your Time Really Worth?

01 mars 2017 | Av
Yogobe

Are you in a unstoppable spiral where the days run together? Is it difficult to find the time to live between job, commuting, pickup and leaving, leisure activities and the never-ending pile of laundry? Here we discuss the research on Downshifting – less working hours and consuming less, to get more time for other things.


Jörgen Larsson is time researcher at the sociological institute at Gothenburg University. He has done research on time constraints and families with young children. He is of the opinion that downshifting has had a great impact. But why? We make more money than before, does that not bring us more freedom?

– My research results show that ownership and consumption contributes to time constraints. The more you own, the worse it gets, Jörgen Larsson says to the Swedish TV channel SVT.

Jörgen Larsson shows in his research study “On parents' time pressure”  that the total amount of working hours for a mother and a father with young children has increased with 10 hours per week the last 30 years. This, together with increased consumption levels, is the cause for our growing time pressure. The problem with having enough time is the fourth most common discussion topic during the break at the office.

The research study conducted by Jörgen Larsson, included 1500 people and reveals that when we earn and spend more, we also feel more time pressure. Mothers’ working hours have increased and it has not led to any compensation of shorter working hours for the fathers, which creates less opportunity for us to manage all parts of life.

Do you own your things - or do they own you?
In regards to consumption, Jörgen Larsson mentions Ghandi who suggested that if we own more than 50 things, the things own us. Jörgen believes that we need question our own choices and priorities, which he himself has done. Because he knows how it is when you can't find the time to actually live. In his previous well-paid and stimulating job as a environment consult the tempo just became more intensive, the job took all the energy and there was nothing left for the family.

To change lifestyle is not an easy thing to do, and it requires willpower to say no to time-consuming activities. But persistency prevails. Larsson downshifted and now feels he can live more balanced life as well as more environmentally friendly.

It’s not only our own actions and notions that stand in the way of downshifting. According to Larsson's time research, less people are willing to work fewer hours if others don’t do it. There is a strong full-time norm in our society. It's all planned for you to work 40 hours per week. Only parents with young children are seen as having the right to work less – others are seen as different.

Question the norms and your own expectations
The study “On parents' time pressure” reveals the most important reason to downshift: personal development and your health. So how do we do it? Larsson suggests that we look over our expectations of what we have to do in our everyday life. And it’s good to question the norms! Find quick ways to do some of the things, sleep and exercise, ask for help from family and friends, and pay for certain services, and we increase the resources and energy to keep up with our expectations.

In his book ”Rik på riktigt” (Rich for real), Jörgen Larsson offers some tips on how we can think to have more time, connected to our consumption. Reflect over his questions below before you make your next purchase:

  • Why do I really need this? Which needs does it fill?
  • Is it worth the money? Which values do I get by buying this? More meaning? More love? Happiness? Peace? Will it give me more power in my daily life?
  • What could I do instead (something else I would like to do) for the money?
  • How many hours work does it actually cost?

Energy boost

Yogobe Video: 7wn8 Yogobe Video: x2b5

Yogobe Video: ro8n Yogobe Video: 82179271
Open post
Prāṇa - does it really exist?

Prāṇa - does it really exist?

26 februar 2017 | Av

Sometimes we might expereince things that we can't really explain. This can be very confusing, and scary. When it comes to yoga philosophy there are many parts of this that might be difficult for our western minds to grasp, such as prāṇa, the energy of life. Simon Krohn, yoga teacher with an MA in philosophy, had one of these experiences, which took him on a journey within himself. Here he explains how we can understand life and open our minds through different approaches to different experiences. 


To experience something you don't really belive in

The base of my spine began to rumble. The feeling grew and it began to feel like an earthquake. Then the craziest thing happened. It was like an explosion at the base of the spine and it felt like the whole spine had turned into a volcano. I felt something shoot up through it and as if a golden, electric fountain erupted out through the top of my head. It only lasted for a couple of seconds, but it sent me on an intense existential journey that would last around a year.

The first two weeks after the incident I went in and out of an extraordinary state of awareness, where it felt like my sense of self had dissolved completely. In that state I felt blissful. However, as time went by I got more and more afraid. The thing was, I had no way to understand or process, what was going on. Obviously, I could read about it and I could easily recognize my experience in the old Indian Haṭha yoga texts. I read that I had experienced something called a Kuṇḍalinī-rise, which was described as a divine form of energy (prāṇa). This, however, did not help me much. I simply did not believe in these words. They were too foreign and they contradicted my western worldview. So basically I was having experiences of something that I did not believe in, and so the fear of loosing my mind grew.

Eventually I calmed down again and after a year the drama was over. Nevertheless, I kept studying the topic and came to realize that a major part of my Kuṇḍalinī crisis came from a problematic, rigid western approach to the experience. The point of this blog post (in fact my first blog post ever) is to share my understanding of the Indian concept prāṇa.

Different approaches
The Indian yoga tradition is based on the experience of yogis; most of the descriptions that you can find in the ancient texts can be traced back to personal experience. This sounds straight forward, but it raises an important question, whether we should regard these descriptions as ‘experiences of reality’ or ‘real experiences’?

If you take the descriptions of yoga literally and consider them to be descriptions of an objective reality, then you are taking an ontological approach to them. On the other hand, if you just consider them to be descriptions of actual experiences, then you are taking a phenomenological approach.

This may sound like a purely technical distinction, but the difference is great. Let us take an example. If you wished to know how many bones you have in your body, you would probably look it up on Wikipedia or in an anatomy book. In any case you would certainly look for the answer outside yourself. This is an ontological approach, which means that it does not rely on your personal experience. Just for fun, you could also try a phenomenological approach. Simply close your eyes and try to feel how many bones you have in your body. Exactly. It is weird and fruitless.

On the contrary if you wished to understand a concept like ‘love’, then a purely ontological approach would soon be equally weird. No doubt it can be interesting to read about oxytocin and neurotransmitters, but it seems somehow to miss the point, and it will not help you to understand a love poem. My point is simply that certain aspects of life are best understood ontologically while other aspects are best understood phenomenological, and the Indian concept of prāṇa is in my opinion clearly in the same category as ‘love’.

/system/media_objects/images/d2f/b7e/3f-/original/Simon_krohn_prana_philosophy_yogobe_2.jpg?1446808793

Increased prāṇa – expanded awareness
Prāṇa can basically refer to any experience of intensity and flow. It is the softening you feel when you take a deep breath. It is the buzz you feel, when you are nervous, and it is the build up you feel, when you are getting near to an orgasm. These are very normal experiences, and the best way to really know them is by taking a deep breath, go to an exam and having sex. To ask whether these experiences actually exist would be truly odd. 

With the development of Haṭha yoga prāṇa became an important concept. The yogis discovered an interesting connection between awareness and prāṇa. Every time the mind becomes quiet and awareness seems to expand, there is also a sensation of increased intensity and flow. Furthermore the yogis discovered that the door swings both ways. By forcefully turning up the intensity and flow, they found that they could actually calm the mind and expand awareness. Thus the experience of increased prāṇa became an important component in the spiritual progress. ‘Haṭha’ literally means ‘force’, and the traditional Haṭha yoga is primarily concerned with techniques that create and control these sensations of intensity and flow.

What is real, and what is not?
For the old yogis the whole process of yoga was something that takes place inside your self within your own experience. So to ask what prāṇa really is outside of our experience would seem weird to them. Unfortunately this is how most of us relate to prāṇa these days, and then the ontological questions arise. What is prāṇa really? Can it be measured? Do you even believe that prāṇa exists?

This is not just a matter of philosophy. It is also important for two very practical reasons. Firstly, the ontological understanding is always static, and when you try to create a fixed understanding of something that flows, your mind will fail. It seems that the best way to achieve the feeling of flow is to stay open, and as soon as you try to understand, what it is, then something shuts down and the flow stops. Secondly, trying to make ontological sense of a prāṇa experience can be downright scary. This is what I experienced. A clash of worldviews that made my mind freak out, because the mind does not like to be unsure of what is real and what is not.

So there it is. I personally don’t believe in prāṇa or Kuṇḍalinī in an ontological sense. But I most certainly believe in them as very real experiences, and I use the practical wisdom from the Haṭha yoga every day to create more peace and flow in my life.

Read more

Video recommendations

Yogobe Video: 34xs Yogobe Video: f86t Yogobe Video: bw83 Yogobe Video: atp9
Open post
Utbrändhet kan ge verkliga hjärnskador

Utbrändhet kan ge verkliga hjärnskador

21 februar 2017 | Av
Yogobe

Tidigare har man spekulerat i om utbrändhet är en form av depression, eller om det överhuvudtaget är en diagnos? En svensk avhandling visar däremot att samhällsproblemet utbrändhet kan ge riktiga och mätbara hjärnskador.


Är utbrändhet eller utmattningssyndrom ett verkligt sjukdomstillstånd, en form av depression eller är det till och med så att det handlar om bristande arbetsmoral? Idag tror knappast någon på de sistnämnda alternativet, men tidigare har diskussionerna gått heta kring vad utbrändhet egentligen är. Enligt psykologen Agneta Sandströms doktorsavhandling är utbrändhet, eller utmattningssyndrom, i högsta grad en diagnos, och den kan till och med orsaka mätbara fysiska skador på hjärnan.

I en artikel i Östersunds-Posten säger Agneta Sandström att utbrändhet är den diagnos som ökat mest bland sjukskrivna i Sverige och att kvinnor är överrepresenterade. Enligt henne hävdade Karolinska institutet att utbrändhet egentligen handlar om depression, medan hon inte tyckte att det verkade så – så med sin bakgrund inom neuropsykologi startade hon en omfattande neurologisk utredning.

Så här gick studien till

I studien deltog en grupp kvinnor som alla drabbats av utmattningssyndrom. De fick genomgå en rad neurologiska tester, först tester där de kunde förlita sig på tidigare kunskaper, vilka de klarade med goda resultat. När testerna däremot handlade om koncentration, planering och arbetsminne i en pågående situation blev resultaten sämre. 

Deltagarna fick även göra ett bildminnestest som gick ut på att kopiera komplexa bilder ur minnet. Man scannade även kvinnornas hjärnor med magnetkameror i samband med övningarna.

Resultat

Under studiens gång upptäckte Agneta Sandström ett mönster i deltagarnas funktionsnedsättning. Kvinnorna hade många saker gemensamt: som dåligt minne och svårt att sova. De var otroligt trötta och hade svårt att få ihop tankarna. De flesta av dem var högpresterande med prestationsinriktade personligheter. De hade högre IQ och längre utbildning än den genomsnittliga befolkningen och var väldigt engagerade i sina jobb, och mycket aktiva och ordentliga både i hem och föreningar.

Resultaten från bildminnestesten blev fruktansvärt dåliga, vilket tyder på att hjärnans frontlob inte fungerar som den ska. Genom hjärnscanningen med magnetkameror framträdde ytterligare resultat: deltagarna hade en tydligt nedsatt funktion i pannloberna jämfört med friska människor, och även en förändring i hur hjärnan utsöndrar stresshormonet kortisol.

Förändra synen på samhällsproblem
Enligt Agneta Sandström handlar det alltså om verkliga hjärnskador. Och det finns inga bevis för att man kan återhämta sig ifrån dessa. 

– Får du en kula i huvudet eller slår huvudet i en tall, kan du få beständiga hjärnskador som förändrar din personlighet och det är det ingen som ifrågasätter. Samma sak är det med utbrändhet.

Hon tror att hennes avhandling kan förändra synen på detta stora samhällsproblem:

– Arbetsplatser skulle exempelvis tvingas ta större hänsyn till hur hjärnan fungerar och inte bara tänka på fysisk ergonomi. Och vi kanske skulle sluta att hylla dem som kliver upp i svinottan och jobbar som idioter, eller att se lathet som en dödssynd, säger Agneta Sandström i ÖP-artikeln.


Länktips

Prova Yogobe gratis

Är du ny till Yogobe kan du prova gratis i 3 dagar för att ta del av hela vårt videobibliotek. Väljer du att sedan betala för en månad eller fler gör du detta helt utan bindningstid. Registrera dig här! Om du inte är betalande medlem kan du endast se en minut av våra videor. 

Läs mer om doktorsavhandlingen här!

Open post
Glutenfritt rostbröd

Glutenfritt rostbröd

17 februar 2017 | Av
Yogobe

Bara doften av nybakat bröd, vem faller inte för det? Här kommer ett recept som även passar känsliga magar och glutenallergiker. Detta rostbröd är fantastiskt att baka till helgen och servera till frukosten som lunchen. Njut på!


Det här behöver du

Tillagningstid 30 min

  • 3 dl mandelmjöl
  • 3 msk kokosmjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1/2 tsk salt
  • 2 msk chiafrön (kan uteslutas)
  • 5 ägg
  • 1 msk kokosolja (smält)
  • 2 msk dadelsirap
  • 2 msk äppelcider vinäger

Så här gör du

  • Värm ugnen till 220°.
  • Blanda ihop alla torra ingredienser en bunke.
  • I en separat bunke, blanda ihop kokosoljan, sirapen och vinägern.
  • Separera äggvitan från äggulan och häll i äggulan med kokosoljan.
  • Vispa äggvitan med en mixer, gärna ovanför ett vattenbad för att få bäst effekt.
  • Blanda i äggvitan i resten av äggblandningen, tillsätt även mjölblandningen.
  • Lägg över bakpapper i en brödform och häll i smeten.
  • Strö över vallmofrön och in i ugnen i cirka 15 minuter.

Njut med en kantarellröra eller vanligt pålägg!

Detta recept kommer från bloggaren Maria Pogosjan, fler recept och inspiration hittar du på hennes blogg Kocken i klackar.

Open post
Krämig sallad med dragon & äpple

Krämig sallad med dragon & äpple

10 februar 2017 | Av
Yogobe

Vintersallad, yes please!! Det här är en fräsch och mättande sallad som passar lika bra till helgens buffébord som en sallad för sig. Avokadodressingen gör den härligt krämig. Receptet kommer från boken En grön kärleksaffär av Viktor Ingemarsson och Alicja Wolk.

Det här behöver du

Dressing

  • 1 avokado
  • ½ lime, saften
  • 1 dl vatten
  • ½ röd mild chili, urkärnad
  • 1 dl ananas, tärnad
  • 2 dl rapsolja

Sallad

  • 3 dl champinjoner, skivade
  • 1 dl schalottenlök, tunt skivad
  • 1 ½ dl mango, tärnad
  • 1 litet rött äpple, tärnat
  • ½ dl dragon, finhackad
  • 2 dl alfalfagroddar
  • 2 dl böngroddar
  • 70 g spenat
  • 1 msk tamarisoja

Så här gör du

Dressing

  • Skär avokadon i bitar och mixa med limesaft, vatten, chili och ananas.
  • När du har en krämig konsistens tillsätts oljan. Gör detta i omgångar (som till majonnäs) så att krämen inte spricker.

Sallad

  • Lägg champinjonerna, lökstrimlorna, mango- och äppeltärningar och dragon i en skål.
  • Blanda det med groddar, soja och spenat.
  • Häll över dressingen och rör om väl så att den ger smak till hela salladen.
  • Smaka av med lite flingsalt.

Före middagsfixet...

Yogobe Video: w64x

Det här receptet kommer från boken En grön kärleksaffär av Viktor Ingemarsson och Alicja Wolk. Är du nyfiken på att läsa mer om och av Viktor så hittar du hans hemsida Raw Chef Viktor här. Boken finns även att köpa här!

Foto: Wolfgang Kleinschmidt

Open post

Search

Categories