Yoga, training and health inspiration for you

Attitude, Alignement, Action på stranden i Alassio. Inom Anusarayoga som jag studerar arbetar man ofta kring dessa tre ord.

Anusarayoga och intention, linjering och agerande

Så här kan det bland annat tolkas:

Attitude: Vad är din intention? Med dagen, praktiken, relationen, livet. När du vet svaret utstrålar du en skönhet, säkerhet, mjukhet. Ställ dig frågan: Vad vill du lämna för avtryck på denna jord?

Alignement: Hur genomför du det du vill/din intention? Vad behöver du tillföra, skala bort, lära, lära om. När du vet svaret är det lättare att ta tjuren vid hornen och utföra själva arbetet. När du vet hur du ska göra är det lättare att linjera sig med det man vill göra.

Action: Arbetet, agerandet, utförandet. Det räcker inte med att bara tänka att du vill, du måste agera, detta klarar du bättre om du gjort jobbet innan att veta vad du vill och hur du ska utföra det.

Denna princip använder jag gång på gång. Det hjälper mig i min vardag, på min yogamatta, på dåliga dagar, när jag är liten och svag. Prova att lägga upp ditt nästa problem kring dessa tre ord och se vad som händer.

För två månader sedan opererade jag mitt högra ben för dåliga vener. Under min rehabilitering hade jag fotot ovan som målbild.

Attitude: Operera benet för bättre hälsa, trots obehag.

Aligenment: Läste på om allt kring operationen, förberedde mig mentalt och fysiskt.

Action: Operation med positiv inställning, rehab med andningsövningar, varma teer, mycket inlagd ingefära, aloevera på såren samt med en stor dos viljestyrka att återvända till mattan och alla fina elever!

Bara några dagar efter min operation kunde jag hålla min första lektion.

Vaknade med ett ryck och började som vanligt dra på mig tightsen för att cykla iväg till Yogayama och starta dagen med en yogaklass. Tills jag insåg att jag inte är kvar inne i stan utan på landstället som ligger cirka 50 mil bort från Jungfrugatan och Yogayama i Stockholm. Hmm…vad skulle jag nu göra?

Jag blev som paralyserad och visste inte alls vad jag skulle ta mig till för att lyckas yoga av mig resten av semestern. I samma stund kopplade min hjärna ihop orden SEMESTER och YOGA – jag kom att tänka på Pia Wallbergs semesteryogapass.

Vid inspelningen i mars kändes det avlägset att redan då tänka på semestern men Pia låg ett steg före :). Jag ringde upp vår semesteryogaspecialist för att få lite rekommendationer.

Josefine: Hej Pia! Jag behöver lite tips för att skapa yogarutiner nu på semestern. Vad är grundtanken med dina semesteryogapass?

Pia: Hej! Tanken med semesterpassen är att yogan ska bli av! Jag upplever att de festa av mina elever har en intention att yoga när de är lediga men de vet inte riktigt vad de ska göra (trots att vi har pratat om det).

Josefine: Har du några tips för hur man bäst kommer igång med yogan på semestern?

Pia: Många sätter upp för höga mål (långa och jobbiga klasser) vilket resulterar i att de drar sig för att komma igång. Som vi alla vet blir det tyngre och tyngre ju längre vi väntar. Inför varje semester får jag samma fråga om vad de ska göra för övningar och efter varje semester får jag samma svar när jag frågar hur det gick – det är så himla svårt att komma igång när man ska yoga på egen hand.

Jag spelade därför in fem ganska korta (30-60 minuter) och enkla pass för att man lätt ska komma igång. Mitt tips är att köra ett pass om dagen redan första veckan på semestern för att på så sätt skapa en rutin som man sen kan hålla. Är det någon som vill köra tuffare är det bara att lägga till andra övningar men glöm inte Savasana, det är ju semester ;-)!

Josefine: Tusentack Pia! Jag ska genast gå ut på terrassen och sätta igång med ditt första semesterpass.

Pia: Lycka till!

Om du också tycker att det är svårt att få till yoga och träning på semestern rekommenderar jag dig att bli medlem på Yogobe om du inte redan är det. Testa gratis i 3 dagar, kläm och känn på lite tjänsten nu när du har tid under semestern. Bestäm sedan om du vill bli prenumerant hos oss och ha oss med dig i din vardag.

Semesterpassen hittar du genom att under VIDEOS ange Pia Wallberg som val av instruktör i listan. Om det inte regnar, ta med datorn, läsplattan eller mobilen ut och testa semesterpass 1 redan nu vettja ☺.

Njut av yogan, sommaren och ledigheten!

NAMASTÉ,
Josefine

Under en människas uppväxt är det lätt att dörrarna till hjärtat stängs. Att bli utsatt för ett trauma fysiskt eller psykiskt, litet eller stort, kan helt eller delvis stänga ner hela ens organism. Under ett kroppsligt trauma kan man på ett ”energetiskt plan” lämna kroppen som ett rent försvar. Man förtränger och stänger in. Minnen kan bli till knutar både i själen och kroppen. Med hjälp av yoga kan man påbörja en inre och yttre läkning.

Root to rise, foto av Paulina Westerlind. 

Yoga lärde mig att blotta mig själv. Yoga lärde mig hitta grunden. För att växa. Root to rise.

När jag var ung var jag med om ett trauma. Följden blev att en del av mitt hjärta stängdes ner i många år. Jag levde i tysthet och vågade inte berätta för någon. Minnet blev till ett hjärnspöke. Jag förträngde det till en sådan grad att jag inte längre visste om traumat var sant eller inte.

Desto djupare ner det trycktes desto mer aggressivt ville det komma ut. Jag var ofta arg, ledsen och känslig. En dag blev den ett inre övertryck och hela min kropp och själ kokade över.

Jag fick en panikångest attack.

För mig var det räddningen. Början till något nytt. Root to rise.

Soluppgång i Alassio, där jag och min familj började om. 

Jag förstod att jag var tvungen att finna läkning. Jag var tacksam att min kropp hade talat till mig och att jag vågat lyssna. Jag bearbetade på flera sätt men kände inte att jag blev fri.

Traumat satt fast i hela min energetiska varelse, ett djupt sår i själen.

Jag sökte mig omedvetet till yoga. Det var som en kraft drev mig till denna magiska filosofi. Yogan hjälpte mig att våga öppna mitt hjärta igen, jag blottade mig själv för mig själv.

Jag yogade bort knutar i hud, muskler och organ med tårar trillande ner på kinden.

Yoga har lärt mig att acceptera och leva med mitt trauma. Att till och med kunna se traumat ur en positiv aspekt och använda det för att kunna hjälpa andra. Yoga gav mig också modet att följa den viljan. Mitt arbete som yogalärare och skriva är en del på vägen.

Så min uppmaning till er är att prata med varandra, släpp på trycket innan det blir för stort. Umgås med nära och kära ni tycker om. Våga berätta, lyssna och dela med. Bär inte tyngd och trötthet själva – det blir bara en skuld! Framför allt var förlåtande mot er själva och mot andra.

Hanumanasana

Hanuman är en annan utav mina favorit gudar. Det finns många historier kring honom. Den ena är att han sliter upp sitt hjärta för att blotta sig själv. Han står för full hängivenhet.

Vill ni läsa mer om yoga och trauma kan ni köpa juli numret av Tara!

Ha en underbar sommar!

Visby och Almedalen var fantastiskt och det hände spännande grejer över allt, hela tiden. Förutom de 300 seminarierna och föreläsningarna som ägde rum varje dag var det event, mingel, affischer, flyers, TV, tal och tidningar i #Alemdalen13 som alla tävlade om uppmärksamheten. Det jag och Maya ständigt frågade oss var...Är vi på det bästa stället just nu? Missar vi något ännu intressantare tal? Har vi valt rätt lunchföreläsning?

Tidigare i mitt liv försökte jag vara rationell i sådana här situationer. Jag gjorde listor i huvudet (eller i Excelark) med alla tänkbara alternativ och stolpade upp dess för- och nackdelar. Därefter gjorde jag noggranna beräkningar, övervägningar och bedömning för att hitta det PERFEKTA alternativet. Förutom att denna strategi tog tid och energi ledde det tyvärr allt som oftast till ännu mer förvirring och BESULTSÅNGEST. Det i sin tur resulterade i att jag antingen inte valde något alternativ (typ stannade hemma) eller var missnöjd med valet (typ önskade att jag stannat hemma). Gräset kändes helt enkelt alltid lite grönare på andra sidan vilket var en riktigt osoft känsla.

För fyra år sedan förstod jag anledningen till denna ångestkänsla. Jag gick tredje året på Handels och det var dags att skriva kandidatuppsats. Redan under det första handledarmötet presenterade Micael Dahlén en teori för mig vid namn: THE TOO MUCH CHOICE EFFECT**. Ett ljus tändes, jag fattade!

Teorin visar på att vi blir olyckliga när vi har för många val. För tusentals år sedan (när vi människor skapades) var det helt enkelt färre saker som tävlade om vår uppmärksamhet – vi hade sällan lika många alternativ som i dagens informationssamhälle. Evolutionen har tyvärr inte hunnit ikapp och vårt släkte homo sapiens har fortfarande inte lyckats få förmågan att rationellt kunna välja bland 300 seminarier i Almedalen. Alla dessa val leder alltså till förvirring, beslutsångest…och har man riktigt otur kanske till en smärre depression.

Överflödet av alternativ är dock svårt att göra någonting åt. Även om vi inte fysiskt åker till Almedalen (eller ngt annat alternativrikt ställe) finns ju Facebook, Instagram, TV, tidningar etc. som alla drar iväg oss från det vi gör just nu och bidrar med alternativa aktiviteter. Grattis till den som lyckas håller er borta från alla dessa kanaler. Jag har tyvärr gett upp. Efter flertalet misslyckade Facebook-paus-försök och en vägran att skaffa Instagram – är jag nu både en trogen facebookhängare och går sen fyra dagar tillbaka under namnet @Yogajos på Instagram.

Den enda strategin att undgå dessa sociala medier må vara att fly till en öde plats långt, långt borta från allt som heter internet, datorer och hashtags. När uppsatsen var klar (och slutsatsen var glasklar --> alternativ=depression) övervägde jag därför starkt att fly till ett kloster i Schweitz, en koja i Tanzania eller en Bungalow på Bora Bora (men det blev inget – återigen för många alternativ).

Som ny-utexad handelsstudent stod jag alltså där förvirrad, förtvivlad och ångestfylld ”Hur skulle jag kunna leva i denna värld av överflöd utan att bli deprimerad”?

Då kom räddningen som en blixt från klar himmel – jag hittade YOGAN! Yogan som lärt mig att lyssna på hjärtat istället för hjärnan, att njuta av stunden istället för att villa bort mig själv och framförallt,.  - att den enda vägen till lycka är att blicka INÅT.

Dessa lärdomar använde jag mig av i Almedalen (och även konstant i min vardag). Så fort jag kände att intrycken och valen blev för många stannade jag upp och smet iväg för en liten meditation eller yogasession.

Maya, var inte sen att fota när hon hittade mig :).

Morgonpraktik (kl 04.15) på en trasmatta i badrummet

Magiskt eftermiddagspass på bryggan

Kvällsyoga vid havet

Tack alla härliga människor för fantastiska dagar i Visby. Lite extra tack till Burmeister (för yogalokal), Kallis (för vackert "kontor"), MNML agency och Dagens medicin (för Hälsotorgets existens), till Atmajyoti (för bra samarbete) och Maya (för underbart sällskap)!

NAMASTÉ,

* Om du också vill använda yoga och meditation som verktyg för att bättre hantera vårt hektiska samhälle och alla intryck som slås om din uppmärksamhet föreslår jag att du enkelt och lätt blir medlem hos oss på Yogobe och ger dig själv vägledning från några av Sveriges absolut främsta lärare, instruktörer och inspiratörer inom området.

** Om du är intresserad av the too-much-choice effect när det kommer till partnerval spana in min uppsats: The Business of Love - How to find a mate among million of dates

 

Testa att göra denna rörelse mot en vägg. Fantastisk för att öppna upp över främre delen av låret, höften och framsida bål. Har man stor mängd sittande under sin dag är det vanligt att man utvecklar korta strukturer i den främre delen av kroppen. Utövar man någon sport med mycket höftböjningar kan detta område också bli stelt eller begränsande.

Du behöver en handduk eller filt för att skydda knäet som har kontakt med golvet. Jobba mot en vägg utan list och du kan komma hela vägen intill med det stödjande knäet. Är väggen ojämn eller hård så kan foten på väggen också behöva skyddas med en handduk.

”TRYCK BORT FRÅN FRÄMRE FOTEN”

Händer på främre knäet

Placera höger fot fram på golvet och lägg vänster knä upp mot väggen. Se till att vänster knä är så nära väggen som möjligt. Höger fot är i samma linje som höger höft och dess fot är strax under knäleden. Sträck ut och sprid genom alla tårna på vänster fot och försök att få vänster hälben att ligga precis utanför vänster sätesmuskler och höft. Steg nummer ett är att placera händerna på höger knä och pressa dig bort från foten som trycker ner mot golvet. Känn att ryggen börja närma sig väggen och sträva efter att ta kontakt. Förläng upp genom nacken. Linjera haka, mitten bröstben, navel och pubisbenet. Håll cirka 5-10 andetag.

”TIPPA BÄCKENET BAKÅT”

Lyft nu upp händerna på dina höftbenskanter. Träna på att tippa bäckenet bakåt genom att aktivera sätesmusklerna. Känn hur svanskotan är på väg neråt och främre höfterna lyfts uppåt. Bäckenet ska även bli så parallellt som möjligt och höftbenen ligga horisontella. Ofta är den högra höften lyft, ryggen blir lite kortare över höger midja. Skapa lika mycket utrymme i ryggen på höger och vänster och styr bäckenet rakt fram och driv bäckenet bakåt. Du kommer att känna en töjning i framsida lår eller framsida höft/ljumske. Sträva efter att platta ut ryggraden in mot väggen. Håll cirka 5-10 andetag.

”GÖR DIG LÅNG”

Sista steget är att behåll alla delar som vi har byggt upp i föregående moment och därefter sträcka armarna upp på väggen. Maximera avståndet mellan knäet som ligger i golvet och till fingertopparna som når uppåt. Fortsätt att trycka dig bort från höger foten, tippa bäckenet bakåt, styr in främre höftbenskanterna horisontellt och möt ryggen mot väggen. Skapa och känn ditt utrymme! Håll ca 5-10 andetag. Kom därefter ur positionen och upprepa sekvensen på andra sida.

 

Jag önskar dig härliga upplevelser!

Att få en bröllopsinbjudan fyller mig alltid med en känsla av lycka och ödmjukhet. Lycka för att det är två personer som verkligen har hittat hem hos varandra, ödmjukhet för att jag vet hur svårt det kan vara. Valet mellan vilka man kan bjuda och inte pga utrymme, ekonomi, släktskap mm. Ödmjukhet för att det här paret har känt att just jag ryms i deras krets av personer de vill ha med en så stor dag som den då man gifter sig.

Att utöver inbjudan till bröllop också få frågan om jag vill guida det blivande brudparet i yoga på själva morgonen för bröllopet, då övergår lyckan till eufori och jag börjar höra Loreen som ett inbillat soundtrack i bakhuvudet. Och sedan blir jag nervös… Det här är  den viktigaste dagen i deras liv. Tänk om något går fel. Tänk om de inte gillar passet, om jag lägger det på helt fel nivå eller bara tabbar mig totalt. Får ett hostanfall eller hysteriskt fnissanfall, eller börja gråta av rörelse helt plötsligt… Det här måste ju bli bra, en upplevelse, som förhöjer dagen för det blivande brudparet… Ja, ni förstår tankegången. Ingen prestationsångest här inte…

Så, vad kan man göra? Förbereda, fundera, fundera om, stuva om i ordningen av positioner. Göra ett helt nytt pass. Och till slut, kvällen innan jag ska träffa brudparet, när jag sitter i sängen och går igenom allt en sista gång medan resten av familjen sover och snusar sött i sängen bredvid, så känns det bra. Passet och känslan har grundat sig i kroppen och jag känner att jag kan guida dem utifrån Känslan. Ja, jag skriver den med stort K för jag anser att det är en av de viktigaste delarna i guidningen. Att kunna släppa allt runtomkring och bara vara i yoga under guidningen. Jag andas ut mentalt och somnar med en skön känsla i kroppen.

Nästa morgon har jag bokat en taxi som ska komma och hämta mig till andra sidan av ön. Ja, just det, jag har glömt att berätta att vi är på en underbar Grekisk ö som heter Santorini för det är här bröllopet ska äga rum (Om ni inte varit där tidigare – åk dit!!!). Jag ska bli hämtad kvart över 8, för jag ska vara hos brudparet kl 9. Ingen taxi i sikte… jag väntar, andas… halv nio – ingen taxi… Vi pratar med den sömndruckna ägaren till hotellet där vi bor och till slut slänger han på sig en tröja för att köra mig själv. DÅ kommer taxin. Stort grekiskt utbrott med intensiv ordväxling följer mellan taxiförare och hotellägare. Till slut blir jag inkommenderad i taxin som med en rivstart lämnar hotellområdet och kör i en hissnande fart därifrån. Till saken hör att Santorini är en vulkan ö, med slingrande vägar och branta stigningar på sina ställen. Vi flera tillfällen tänker jag att ”är det grus i den här kurvan glider vi av vägen och ner…” längre vågar jag inte tänka… Jag formligen hänger i handtaget ovanför fönstret hela resan till Imerovigli, dit jag ska. Resan som var beräknad att ta ca 45 minuter klarar min taxichaffis på 20 minuter. Varav de sista 50 metrarna tar säkert 5 minuter, eftersom det inte är asfalterad väg och han ju kör en Merca.

Hur som helst. Framme. Möts av utsikten… Andas… Landar.

Jag träffar det blivande brudparet och får uppleva ett fantastiskt hotell, med en underbar utsikt. Vi hittar en fin plats för vår yogastund, Pia och Anders (brudparet) verkar förvånansvärt lugna. De har ingen aning om vilken typ av pass jag planerat och Anders är nog lite orolig att det ska vara för avancerat.

Väl på plats får de sätta sig med ryggarna mot varandra och vi inleder passet med andning. Den andning som är SÅ viktig för hela vår skapelse. Dom hittar först in i sin egen andning och sedan känner dom in den andres andning och efter en stund andas dom som i ett integrerat andetag…

Utifrån de rörelser och positioner de är i pratar jag om olika tankar, känslor och upplevelser som jag vill skicka med in i deras äktenskap. Känslan finns där. Min, deras och vår tillsammans. Det blev en fantastisk stund. Lugn, känslofyllt, vackert. Till saken hör att Pia är en av mina äldsta ”yogavänner”. Vi lärde känna varandra när vi båda började vår yogalärarutbildning och har tillsammans med Mica hängt ihop sedan dess. Genom vått och torrt. Vi har gått igenom sorger, uppbrott, svek, glädje, lycka och jaa jag tror hela känsloregistret tillsammans.

Pia och Anders får hitta sin rytm, när de ska gå in och ur positionerna, vilket håll de ska börja åt osv på egen hand, men med guidning från mig. Det är deras kontakt som är det viktiga, deras samspel, att de känner in varandra. Hjälper ibland, pushar ibland, stöttar ibland och växer tillsammans precis som i verkliga livet. Och det är ju så det är. Det som är på mattan, är också ute i livet. Det är ju det som är så vackert!

Behöver jag säga att bröllopet var helt otroligt, fantastiskt, magiskt och alla andra superlativ som finns?!

Vilka faktorer är det som påverkar hälsan? Hur bör man leva för att minska risken för till exempel cancer? Vad ska man äta för att må bra? Vad ska man äta innan yogaklassen? Det kryllar av hälsoråd, kosthållningstips och bantningskurer i vårt samhälle idag. Vad ska man egentligen tro på?

Hittills i mitt liv har jag sågat de flesta dieter av två anledningar: kortsiktighet och sedan att de endast fokuserat på en aspekt – vikt. Jag tvivlar inte på att man tappar mängder av kilon genom att endast äta melon i 2 veckor, knapra Nutrilett i någon månad eller trycka i sig fett under en period. Men sen då?

För första gången i mitt liv har jag dock trillat dit och börjat följa en slags diet (eller enligt mig en långsiktig livsstil). Jag kallar den JOSMÅNDAGSKUREN. Kuren går ut på att jag under 36 timmar från söndagskväll till tisdagsmorgon endast dricker flytande joser.

Forskning tyder nämligen på att regelbundna perioder av minskat energi- och proteinintag (perioder av fasta) kan göra oss människor friskare. Det finns en tydlig länk mellan lågt kaloriintag och lång livslängd – tillväxtfaktorn IGF-1. Forskningen visar att om man har låga halter av den här tillväxtfaktorn så lever man också längre.

Förutom att jag då förhoppningsvis kommer att leva längre genom min måndagsfasta har jag även märkt mer nutidsrelaterade fördelar. Det första är att min mage som annars kan vara lite besvärlig mår toppen av en dags vila. Nummer två är att maten smakar otroligt gott efter återhållsamheten. Eftersom vårt samhälle har mat i överflöd är det så lätt att bara trycka i sig mat utan att uppskatta smaken. Vidare, blir jag mer klartänkt och energifylld under fastedagen. Innan jag provade Josmåndagskuren oroade jag mig (och även min chef sig) för att denna diet skulle göra mig trött och grinig. Sanningen är dock motsatsen - kuren gör mig ovanligt effektiv och glad.

Mycket inom vetenskapen tyder alltså på att det finns fördelar med att fasta men ingen vet ännu vilken typ av fastande som är mest effektivt. Det bedrivs forskning på flera dagars fasta i rad och på kortare, men mer regelbundna fasteperioder. Vad som fungerar bäst tror jag skiljer sig från person till person. Jag har testat mig fram både vad gäller tid, regelbundenhet och matintag. En måndag drack jag exempelvis endast vatten och rött te men då blev jag för trött och tappade energi. Jag har även provat att fasta under en längre period och då även ätit soppar men det blev för tråkigt.

Nu har jag hittat något som verkar funka för mig både på kort-och långsikt. Och är jag bjuden på en mysig middag just på måndagen är det ju bara att göra det till en tisdagsjoskur☺

Jag hävdar absolut inte att Josdagskuren är det ultimata för just dig. Det finns nog tyvärr ingen mirakelkur som funkar för alla men jag rekommenderar dig att vara nyfiken, använda sunt förnuft, testa dig fram och lyssna på vad just din kropp mår bra av.

Under måndagen brukar jag inta joser ungefär 4-5 gånger. Här är tre favoriter jag druckit idag:

HALLONJOS

Recept
2 dl Hallon
½ Mango (Funkar även med fryst)
1 tsk riven färsk ingefära
3 dl Brämhult Äppeljos

AVOKADOJOS

Recept
1 Avokado
1 Banan
1 näve Cheshewnötter (mixa i)
3 dl havremjölk

MANGOJOS

Recept
1 Banan
1/2 Mango (funkar även med fryst)
1 tsk riven färsk ingefära
3 dl Sojamjölk

Mixa allt och NJUT!!!!

Kolla mer om vad vetenskapen sägen om fasta här.

 

Det här är en lista utan inbördes värdering. Alla punkterna har delad 1:a plats.

Kontakt

Den fysiska beröringen. Att faktiskt finnas där i med hela sin kropp och tyngd för att stötta en annan människa. Och omvänt, att låta någon stötta mig. Utmaningen i det gör att träningen inte "bara" är fysisk utan också mental. Det är viktigt att jag vågar lita på den personen som jag praktiserar med.

Kommunikation

Acro yogan inbjuder både till att kommunisera verbalt men även att öva upp kännsligheten i lägga märke till saker som hur andetaget, muskelanspänning/avspänning, hudfärg förändras hos min träningspartner. Att yoga tillsammans med andra på det här sättet har gjort mig uppmärksammare på kommunikation utan ord. Det finns mycket att lyssna till och höra som aldrig sägs.

Närvaro

När jag praktiserar tillsammans med en annan person och är mitt i ett stunt är det omöjligt och kanske till och med lite farligt att inte vara "här och nu". Om jag jämför med min hathayoga praktik så finns det ingen stor risk att jag eller någon annan gör sig illa om jag är lite ofokuserad, men i acron finns den faktorn. Det är utmanande och kräver att jag är medveten och koncentrerad i mina rörelser.

Uttrycket

Kreativiteten som finns i formen och de oändliga möjligheterna i vad yoga, akrobatik och två kroppar att skapa. Intelligensen i att utforska vad uttrycket blir om jag flyttar lite av min vikt si eller så, vad som händer när jag sträcker mig däråt eller ditåt.
Jag tycker att det är intressant och vackert.

Glädjen

Det är roligt!

Det finns många utrymmen för asgarv, och det är skönt i själen.