Det förbjudna – Del 4

"Jag kände den förbjudna tanken att jag inte ville ha det här barnet. Med yoga och meditation lärde jag mig acceptera mitt tillstånd och började känna tacksamhet."  I den här fjärde och avslutande delen på temat Det förbjudna berättar jag om hur olika graviditeter kan vara och hur viktigt det är att prata om allt. Prata, prata, prata! 

---

Detta är en del i vår temamånad Det förbjudna i YOGAMOM365. Läs introduktionen till månaden här.

Del 4 ( av 4) Gravid – inte bara en dans på rosor – i alla fall inte för mig!

Alla graviditeter är olika, även hos en och samma kvinna. Det var det verkligen för mig. Min första graviditet var fantastisk, jag led inte av några särskilda komplikationer förrän i slutet då jag fick en del foglossning. Jag kände mig stark och vacker. Förlossningen gick precis som jag ville med bara andning och yoga som hjälpmedel, jag hade ett bra team med min man, min doula och en barnmorska jag kände väl. Vår dotter föddes frisk och vital. Min andra graviditet var inte alls så kul….

För det första blev jag gravid för snabbt inpå vår första dotters födelse, hon var bara 10 månader när jag blev gravid. Jag fick panik då jag kände att jag ville ha en paus från graviditet, förlossning och amning, vaknätter och saknaden av goda middagar med vin.

Jag kände den förbjudna tanken att jag inte ville ha det här barnet. Med yoga och meditation lärde jag mig acceptera mitt tillstånd och började känna tacksamhet. När jag väl hade vant mig vid tanken började illamåendet. Det fruktansvärda. Det enda som hjälpte var att vara helt stilla i ett mörkt rum. Inte så lätt med en 10 månaders bebis och ett eget företag. Jag kände åter en ånger över att jag var gravid och skämdes samtid över den känslan… Det var under denna tid jag började utveckla ett eget yogaprogram mot illamående – jag tvingade mig till att utföra det och jag kände mig faktiskt bättre.

Men sedan följde fler komplikationer, jag fick fruktansvärda åderbråck på mitt högra ben. Jag kände nu istället en ilska och irritation över hur min kropp fick stå ut för att bära detta barn, till skillnad från den euforiska lycka jag känt under min första graviditet. Besvären fortsatte och mot slutet av vecka 34 hade barnet inte vänt sig i magen än och man bestämde sig för att göra en vändning.

Katastrofsnitt och änglavakt
Samma dag jag åkte in till sjukhuset fick jag en vision om att jag skulle bli tvåbarnsmamma samma dag, men jag var bara i början på vecka 35. Vändningsförsöket gick bra även om det kändes rätt obehagligt. Efter vändningen skulle jag ligga och vila en stund på avdelningen, jag var uppkopplad till en maskin där man kunde höra barnets hjärtljud. Som nu började gå ner…. samtidigt började jag känna värkar. Ganska kraftiga sådana.

Jag var ensam med min man i rummet då sköterskor och barnmorska gått ut. Jag satte mig upp, jag blev rädd och kände då, vad jag trodde, att vattnet gick. Jag vände mig till min man som satt och läste om gräsklippare i en broschyr, rätt sur och hungrig var han också. Jag bad honom hjälpa mig att dra ner byxorna för att se om det var vattnet som gått. När han gjorde det såg det ut som han sett ett spöke. Jag kom ihåg hur han skrek ”Det är inte vatten Jennie, det är blod som forsar ur dig!”. Reflexmässigt la jag mig upp på britsen igen med rumpan högt och min man sprang ut till personalen.

Det hela slutade med ett katastrofsnitt och man konstaterade att moderkakan på något olyckligt sätt hade lossnat under vändningen, med änglavakt satt en liten del av den kvar. Annars hade nog varken jag eller bebisen inte överlevt.

Hur tar man sig an sitt barn efter en sådan stor chock? Det gick bra till en början av ren överlevnadsinstinkt men sedan kände jag att jag blev deprimerad, rädd, hämmad. Jag träffade min barnmorska och hon berättade att det var mina urgener som ”kände” en djup sorg, hade detta hänt för bara 50 år sedan hade nog ingen av oss överlevt. När jag tillät mig att sörja, bli ledsen och arg, när jag släppte fram känslorna, så kunde de så småningom sina och ebba ut. Och jag kunde ta mig an mitt barn. Min lilla fina dotter.

Hur mycket ska man palla för att bära sitt barn?
Efter denna tuffa upplevelse trodde jag aldrig att jag skulle bli gravid igen eller vilja bli det för den delen. Men för fem år sedan blev vi gravida med vår lilla sladdis. Denna graviditet var väldigt annorlunda då vi bodde i Italien. Jag befann mig i ett samhälle där jag inte riktigt förstod språket, eller sederna. Det var väldigt svårt och resulterade i mycket oro. Under förlossningen var det direkt utlämnande. Jag fick större problem med mina åderbrock i benet. Denna gång släppte även en venklaff i ljumsken vilket ökade risken att jag skulle få en blodpropp i benet. Det gjorde att jag var tvungen att ta blodförtunnande sprutor på mig själv två gånger om dagen i fyra månader.

Hur mycket ska man palla för att bära sitt barn? Hur ska man hålla ihop som mamma? Hur gör man när man som kvinna och inte bara ”som gravid” blir sugen på sex? Så mycket förbjudna tankar men alldeles vanliga. Tydligen. När man börjar prata med varandra. Så mitt stora råd till dig som gravid är att andas, yoga och meditera men vänd dig inte bara inåt. Prata, prata, prata! Ibland är det lättare att prata med andra gravida som man inte känner. Därför bjuder jag gärna in till prat i mina gravidyogakurser. Jag vill att de ska fungera som ett diskussionsforum där mammorna kan dela med sig, klaga, prata av sig, gråta, skratta, erkänna. Ju mer vi gör det desto starkare blir vi.

Puss & Kram
Och en oändlig stor tacksamhet till alla mina tre döttrar.

Videorekommendationer
 

Länktips

• Magmuskeldelning efter graviditet, av Jasmin Salhi.
• Konsten att lyssna – medveten gravidyoga, av Rebecca Carlowitz.
• Älska din kropp – varje dag! av Tove Chamness.

YOGAMOM by YOGOBE riktar sig till gravida och mammor med visionen att inspirera till hållbar hälsa genom yoga, meditation, kosttips och träning. I communityn YOGAMOM365 på Facebook kan alla i gruppen ohämmat prata, ställa frågor, mysa och byta tankar och tips. Inte minst med många experter i Team Yogobe. Löpande genom året kan du ta del av teman och utmaningar till glad och prestationslös träning för kropp, sinne och själ. Inspirera och inspireras med oss! Läs mer om YOGAMOM här.