Medma%cc%88nniska

Att vara en vettig medmänniska

10 juni 2019 | Av Josephine Selander

Är självmedkänsla en slags inåtvänd självboost? Eller kan det fungera som en metod för att helt enkelt kunna vara en vettig (med-)människa? Kanske kan det svåra i livet bli lättare – med medkänsla både dig själv och andra.


Om (själv)medkänsla

De senaste tio åren har en terapiform växt fram som baseras på medkänsla: Compassion Focused Therapy, CFT. För oss yogier är några av teknikerna inte nya: medveten närvaro och meditation. Men kanske kan det hjälpa oss att titta närmre på ytterligare en komponent som ingår i CFT. Nämligen self kindness – ”självvänlighet”.

För en del leder tankarna om självvänlighet till en accepterande tanke om att ”jag är ok som jag är”. För andra kan det kanske istället associeras till självupptagenhet: att sätta sig själv i första rummet.

Låt oss bena ut det hela.

Att tänka ”jag är ok som jag är”, behöver väl inte vara fel? Nej, egentligen inte. Kruxet är att frasen kan bli tom. Om man liksom känner att det skaver inombords och att man inte alls känner sig ok, så kan det bli kontraproduktivt att gång på gång affirmera något som inte känns sant. Forskning har visat att affirmationer funkar bäst när man redan tror på det som man säger till sig själv. Så om man nu inte känner att man är ok som man är, blir det inte så hjälpsamt att upprepa orden.

Kan jag tycka om mig själv ändå?
Hur gör vi då? Jo, idén med självmedkänsla är att trots känslan av att inte vara ok, ändå ha en vänlig attityd gentemot sig själv. Typ: ”jag känner mig inte alls bra som jag är just nu och jag har samtidigt en stöttande hållning till mig själv”. Självmedkänsla handlar alltså inte om att övertyga sig om ens fantastiskhet i alla lägen. I stället blir övningen att fråga sig själv: ”kan jag tycka om mig själv med allt det som är svårt inom mig just nu?”

Om vi istället kikar på idén om att självmedkänsla kan leda till det motsatta: självupptagenhet. Tanken är inte helt avlägsen. En kompis till mig som jobbade som arkitekt i New York berättade hur kollegorna som sysslade med yoga skyddes på kontoret. Det pratade bara om sig själva, krånglade med maten och satte sin egen yoga framför gruppens arbete. Kort och gott en nidbild av en självupptagen person. Jag tänkte i mitt stilla sinne att yogakollegorna säkert gjorde viktiga val för att kunna hantera ett stressigt jobb i en stressig bransch i en stressig stad. Men å andra sidan behöver inte den självmedkänsla som vi tangerar i yoga automatiskt göra oss till justa medmänniskor.

Hur gör vi då (del två)? Jo, den självmedkänsla som formuleras inom Compassion Focused Therapy, handlar om att om jag kan tillkännage mitt eget lidande, och om jag kan stötta mig själv (även om jag kanske till och med upplever självhat), så övar jag mig på en teknik för att kunna möta andra människor: att möta andra människor ovillkorat. Folk behöver inte vara snälla, bra eller ge oss något tillbaka för att vi ska stötta och fungera som medmänniskor. Och då kommer vi in på den tredje komponenten inom CFT: common humanity eller ”delad mänsklighet”. Det handlar om att påminna sig om att vi alla under olika perioder upplever svårigheter, och att tillkännage det.

Experimentera under tre yogaklasser
Jag tycker att yogamattan är en perfekt experimentyta för att utforska de här delarna. Varför inte prova att lägga in ett tema under dina tre närmsta klasser? Till exempel så här:

1. Under yogasession nummer ett provar du medveten närvaro (det spelar ingen roll vilken yoga du gör) Uppmärksammar du andningen och sinnesintrycken: vad ser du? Vad hör du?

2. Nästa yogaklass utforskar du självvänlighet. Du behöver inte tycka eller intala dig att du är bra eller fantastisk. Du ger dig respekt, vänlighet och kärlek precis där du är idag på yogamattan. Med allt vad det innebär.

3. Under den sista klassen vidgar du din uppmärksamhet till omvärlden. Påminn dig om att det du känner just nu, det du har svårt med just nu, har de i din omgivning (både kära och knepiga) också kämpat med. Prova tanken att det finns en delad mänsklighet: du är inte ensam om det som du upplever. Och vice versa, de människor runt om dig har samma typ av känslor som du: glädje, oro, sorg, frustration och upprymdhet.

Vi hör på sätt och vis ihop, och kanske kan det svåra bli lättare att bära med medkänsla gentemot ens medmänniskor och mot sig själv?

Nyfiken på att fördjupa dig under yogaretreat eller yogalärarutbildning? 

Josephine håller utbildningar på Nordiska Yogainsitututet. Nästa utbildning går i Stockholm hösten 2019. Läs mer om utbildningen här!

Josephine håller även Sommarretreat med Robin Tåg i Spanien: 22 - 29 juni, och Höstretreat med Gustav Jonsson i Spanien: 16 – 20 oktober.

Psst, håll utkik: Den 16 oktober kommer Josephine Selander ut med en ny bok! Filosofi som terapi: Verktyg i levnadskonst. (Med leg. Psykolog Gustav Jonsson)

Lästips

Josefineselander 300x300

Josephine Selander

Josephine är grundare av Viryayoga, en dynamisk yogastil med glädje och fokus på hälsosam biodynamik. Hon utbildar yogalärare på Nordiska Yogainstitutet, och börjar i höst doktorera i hur buddhism implementerades i psykologin under 1900-talet ur ett känsloperspektiv.

Les mer Chevron blue