Forskning: Kan gurkmeja bota Alzheimers?

08 mars 2016 | Av Yogobe

Forskare har lyckats bestämma strukturen på de små partiklar av äggviteämnen som orskar Alzheimers sjukdom. Jakten på botemedlet är igång och forskare tror starkt på ämnet curcumin som finns i gurkmeja.


Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och innebär att hjärnvävnad gradvis förstörs när nervceller börjar förtvina och dö i en onormal omfattning. Sjukdomen är tuff för både patienter och anhöriga och kan orsaka stort lidande under många år. Idag finns inga läkemedel som kan bota sjukdomen, bara lindra den.

Forskare har nu lyckats bestämma strukturen på de väldigt små partiklar av äggviteämnen som orsakar Alzheimers sjukdom, i stadiet när de är som mest aggressiva.

– Våra forskningsresultat kommer att få stor betydelse för möjligheten att ta fram effektiva läkemedel. I vårt framgångsrika samarbete med professor Torleif Härds grupp från Lantbruksuniversitet i Uppsala och professor Niels Ch. Nielsens grupp från Århus Universitet i Danmark, har vi lyckats få fram hur äggviteämnet amyloidbeta ser ut i sin struktur när det är som giftigast för hjärnan, säger Oleg Antzutkin, professor inom gränsytors kemi vid Luleå tekniska universitet, i en artikel i tidningen Kurera.

Varför är då denna kunskap viktig? Den underlättar för att man ska kunna utforma läkemedlen för att träffa rätt, så att partiklarna av äggviteämnena kan förstöras – innan de orsakar Alzheimers sjukdom.

Positiva effekter på allvarliga sjukdomar
Äggviteämnet amyloidbeta är som farligast och dödar hjärnans nervceller när det når stadiet av små partiklar som kallas oligomerer, innan de klumpar ihop sig till plack i hjärnan. Då aktiviteten i våra hjärnor är störst i den del som hanterar närminnet är det där den största delen av placket hittas hos alzheimerspatienter.

Oleg Antzutkin kommer tillsammans med sina kolleger nu att testa hur curcumin, och liknande molekyler, som finns i den indiska kryddväxten gurkmeja, binder sig till oligomerer och bromsar deras toxicitet innan de skadar hjärnans nervceller.

Sedan flera år tillbaka finns forskning som tyder på att curcumin har en positiv effekt på många allvarliga sjukdomar, som till exempel cancer. Enligt provförsök som Antzutkin och hans team utfört, kan man nu se att curcuminmolekylen lätt binder sig till fosfolipid-biologiska membran, och man har därför stora förhoppningar till att curcumin även ska kunna tränga in i cellmembranet och på så sätt påverka många sjukdomstillstånd, då cellmembranet ofta blir påverkat vid sjukdom.

Användning av gurkmeja
Gurkmeja har länge använts inom indisk medicin för dess antiinflammatoriska egenskaper och  innehåller mycket kraftiga antioxidanter. 

Enligt Oleg Antzutkin har indiska gravida kvinnor en femtusenårig tradition att smörja in hela kroppen med olja baserad på gurkmeja inför förlossningen, som ett antiseptiskt skydd. I Indien använder man även gurkmeja i de flesta maträtter. Och Alzheimers sjukdom är inte alls lika utbredd i Indien som i västvärlden... 

– Det skadar inte att äta små mängder av gurkmeja med tanke på att man i Indien använder gurkmeja som krydda i princip alla rätter. Jag brukar ha drygt en halv tesked gurkmeja på filen, yoghurten eller i färdigkokade havregryn till frukost varje morgon, tipsar Oleg Antzutkin.

Om gurkmeja
Gurkmeja ser ut som en rot, är en ingefärsväxt och ett av de starkaste antiinflammatoriska ämnen som finns. För att ta fram det gula pulvret kokas, torkas och mals roten. Den gula kryddan är en viktig del i kryddblandningen curry. Gurkmeja har många läkande egenskaper och är en mycket kraftig antioxidant, tio gånger starkare än vitaminer. Gurkmeja kan även användas för att förstärka effekten av andra vitaminer.

Om Alzheimers
Demens innebär att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning. Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av alla demensfall i Sverige. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men främst hjäss- och tinningloberna.

Alzheimers har ett smygande sjukdomsförlopp, det går inte att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar. Den som drabbas blir mer och mer glömsk, får svårt att planera och utföra vardagliga sysslor. Med tiden försämras spåk, tidsuppfattning och andra så kallade kognitiva förmågor. Andra vanliga symptom är oro och ångest. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar tillhör sjukdomsbilden. I slutfasen får patienten även grava kroppsliga symptom.

Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symtomen kan lindras i ett tidigt skede, men det går inte att hejda förloppet. För den drabbade blir det allt svårare att klara det dagliga livet när en allt större del av hjärnan skadas. Sjukdomen leder till slut till döden.

Lästips

Läs mer om den aktuella forskningsstudien här

Källa: 1177 Vårdguiden, Svenskt demenscentrum

Yogobe

Vi skriver, kurerar, skapar och gör vårt yttersta för att inspirera och guida våra läsare och medlemmar till balans och hållbar hälsa. När du saknar kunskap eller material inom ett visst ämne, tveka inte att kontakta oss: [email protected]