Hos personer med tarmsjukdomen IBS släpper tarmslemhinnan genom mer bakterier än hos en frisk tarm. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology, är den första som gjorts på IBS med levande bakterier.
IBS, en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, är en funktionell magtarm-sjukdom som är vanligare än man tror. Den kallas också "känslig tarm", stressmage, ballongmage eller mjölkmage.
Beräkningar visar att cirka 15-20 % av världens befolkning har IBS, enligt IBS-fri. Merparten av de som söker vård är kvinnor 20-65 år – bland män är mörkertalet stort delvis för att andelen som söker vård är mindre. Bland barn och unga ökar antalet som får diagnosen IBS. Det har länge varit känt att psykologiska faktorer har betydelse vid IBS och att oro och stress kan förvärra symtomen. Tillståndet innebär återkommande magsmärta och kan ge både förstoppning och diarré.
– IBS-drabbade har setts som en diffus grupp. Vår studie visar att patienter med IBS faktiskt skiljer sig från friska när det gäller hur tarmen reagerar på bakterier, säger Åsa Keita, forskare vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE), som har lett studien tillsammans med Susanna Walter, specialistläkare i mag-tarmsjukdomar på Universitetssjukhuset Linköping och forskare vid IKE.
Man vet fortfarande inte varför problemen uppstår, men forskning tyder på att förändringar i samspelet mellan hjärnan och tarmens bakterieflora spelar en roll i utvecklingen av IBS.
Det finns ett skikt av slem i tjocktarmen som utgör det första skyddet mot bakterierna i tarmen. Under slemmet finns ett lager tarmceller, enterocyter, och under dem finns vävnad med immunceller. Det är det här lagret med tarmceller som forskarna bakom den aktuella studien har studerat, med fokus på hur genomsläppligt det är för bakterier.
Så här gick studien till
I studien deltog 37 kvinnor med IBS. Forskarna undersökte små vävnadsprover från tjocktarmen från deltagargruppen och jämförde dem med prover från kvinnor utan tarmproblem. De studerade slemhinnan i en så kallad Ussingkammare, där forskarna kunde mäta transporten av ämnen och bakterier genom den levande vävnaden.
Då den sjukdomsalstrande bakterien Salmonella typhimurium är en känd riskfaktor vid IBS undersökte forskarna hur Salmonellabakterien interagerade med tarmslemhinnan. De studerade också en E. coli-stam (Escherichia Coli HS), som normalt finns i tarmen. För båda bakteriestammarna var passagen över slemhinnan ungefär dubbelt så hög i vävnadsprover från patienter.
Forskarna undersökte också mastceller, en typ av immunceller som är en viktig del av det medfödda immunförsvarets skydd mot mikroorganismer.
Resultat
– I vår studie såg vi att patienter med IBS har ökad genomsläpplighet för bakterier i vårt modellsystem. Fyndet går inte att översätta rakt av till verkligheten och behöver utforskas vidare, men det vi ser är att något gör att ett lager i tarmslemhinnan är mer känsligt för bakterier hos patienter än hos friska kontroller, säger Åsa Keita.
Forskarna fann även att mastceller verkar spela en viktig roll i regleringen av bakteriell passage i tarmslemhinnan hos både friska och IBS-drabbade, men att mekanismen tycks vara mer aktiv vid IBS.
Studien gjordes i samarbete med forskare vid Universitat Autònoma de Barcelona i Spanien och David Geffen School of Medicine at UCLA i USA. Läs mer om studien här!
Lästips
- Så får du lindring för din IBS.
- Svar på frågor om IBS & magproblem, av Sofia Antonsson och Jeanette Steijer.
- Läs fler inlägg om forskning och hälsa här!
Foto: Karin Söderlund Leifler
