Kan olika mått på psykisk ohälsa slås samman till en faktor kallad ”p”? Det menar forskare från Karolinska Institutet som även visar att faktorn kan förutsäga en persons prognos och framtida behov av extra stöd. Läs mer om den nya forskningen här!
Forskning från Karolinska Institutet
Den generella faktorn för mental ohälsa visar en sammanlagd risk för negativa psykiatriska utfall och träffsäkerheten för faktor “p” är lika bra som måtten för intelligens, enligt resultat som nyligen publicerats i World Psychiatry.
– Vi såg att ett högt värde på ”p” kunde förutspå ogynnsamma utfall framåt i tiden, som ökad risk för självmord, kriminalitet eller drogmissbruk. Kopplingen var lika stark mellan ett högt värde på ”p” och ogynnsamma framtida utfall, som mellan höga värden på intelligenstester och dessas koppling till gynnsamma utfall, som hög utbildning, säger Erik Pettersson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Sedan tidigt 1900-tal har man använt sig av den generella faktorn för intelligens, ”g”, även kallad ”generell intelligens”. Den som fick höga resultat på ett intelligenstest, fick också höga värden på andra intelligenstest. En person med högt ”g” visar sig ofta vara bra både på matematik, språk och på att kunna tänka ut hur 3D-former ser ut när de roteras. Hög generell intelligens går också att koppla till olika framtida positiva utfall, som hög utbildningsnivå och hög poäng på högskoleprovet.
Jämförde med intelligenstester
I den aktuella studien undersökte forskarna vid KI om det går att slå ihop olika psykiatriska utfallsmått i en generell faktor för mental ohälsa, och om en sådan faktor, kallad ”p”, kunde ge lika bra förutsägelser som ”g”.
Först studerade man om det gick att lägga samman olika mått på psykiatriska utfall till ett värde på ”p”. Här utgick forskarna från svenska register, där de undersökte förekomsten av psykiatriska symtom och diagnoser hos vuxna, tonåringar och barn. Man analyserade sammanlagt registerdata för mer än 900 000 svenskar. Enligt statistiska beräkningar kunde forskarna se att individer med höga poäng på en viss psykiatrisk skala även fick höga poäng på andra psykiatriska skalor, på samma sätt som vid intelligenstesterna.
I nästa steg jämförde forskarna hur bra faktorerna “g” och “p” kunde visa framtida utfall tio år senare. Här analyserade man data från drygt 400 000 svenska män som mönstrat och som då fick utföra ett intelligenstest. Forskarna visade att ”p” förutspådde problem som självmord, brottslighet och överdoser ungefär lika bra som ”g” förutspådde utbildningsnivå och poäng på högskoleprovet.
Användbart inom vården?
Nu hoppas forskarna att ett mått på ”p” ska kunna hjälpa psykologer och psykiatriker att till exempel bättre förutsäga en patients behov av extra stöd. Det diagnostiska systemet som används nu fokuserar främst på specifika diagnoser, inte så mycket på antalet totala symptom.
– Om två patienter har samma diagnos, säg depression, skulle ett högt värde på ”p” hos en av dem ge signalen att behandling med antidepressiva läkemedel nog bör kombineras med mer insatser, som samtalsstöd. Och ett högt värde på ”p” hos en individ som har många psykiatriska symtom, men som inte har fått någon specifik psykiatrisk diagnos, kan också vara ett argument för att sätta in stöd och behandling, säger Erik Pettersson.
Studien utfördes av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med kollegor vid Örebro universitet och vid Indiana University, USA. Studien finansierades av Vetenskapsrådet.
Läsning om forskning och psykisk hälsa
- Forskning: Unga får social jetlag av nattlig skärmtid.
- Från feedback till meningsfulla samtal, av Eva Hamboldt, coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap.
- Dans kan lindra unga tjejers psykiska ohälsa.
Yoga vid psykisk ohälsa online och psykologi-föreläsningar
Yoga with
Hantera nedstämdhet med hjälp av YOMI, psykologisk kunskap i kombination med yoga- och mindfulnesspraktik.
Grow with
Om vad som är skillnaden mellan oro och ångest, och hur det kan hjälpa dig att förstå dina känslor.
Yoga with
Hantera stress och oro med hjälp av YOMI, psykologisk kunskap i kombination med yoga- och mindfulnesspraktik.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Källa: Karolinska Institutet
