Mitt möte med yoga: Sänka kraven på sig själv

21 juni 2017 | Av Yogobe

Yogan har för så oändligt många blivit ett ledljus i mörkret, ett stöd genom de svåraste stunderna i livet. Under Mitt möte med yoga delar våra medlemmar med sig av sina berättelser där yogan varit just detta för dem. Här berättar Hanna Löfström om hur yogan sakta men säkert gett henne en ökad förståelse för sig själv och livet, och bidragit till att hon funnit tacksamhet mitt i hennes för tidigt födda sons tunga start i livet. 


Yogans lärdomar

Vad har yoga lärt mig? Lite. Mycket. I perioder. Yoga är stort för mig. Yoga betyder mycket för mig. Jag tror starkt på yogans kraft. 

Det visste jag inte när jag först började utöva yoga, vilken betydelse den skulle ha i mitt liv. 
Då för drygt 10 år sedan, när jag i 18-årsåldern kom i kontakt med yogan förstod jag inte vad det var, vad det betydde och vad som menades med att förena kropp och själ. Det kan jag fortfarande idag ha svårt för att ta till mig och förstå. Men jag börjar närma mig en förståelse. Och den förståelsen kommer utifrån insikt och upplevelse. Att uppleva kan endast göras genom mig själv. Att få någon annan att förstå går inte förrän den personen upplevt detsamma. Inte förrän då kan vi dela förståelsen på riktigt. 

Sänka kraven för att hålla
En insikt som har tagit tid för mig är något min svenskalärare sa till mig när jag var 14 år, “Sänk kraven på dig själv för du kommer inte att hålla om du fortsätter så här”. Där och då hörde jag bara vad hon sa men förstod aldrig hennes ord. Vad menade hon med det? Orden har följt med mig. Idag vet jag. Idag påminner jag mig själv om just det. Den insikten och förståelsen kom när jag fick barn.

Kravet på mig själv att vara en bra mamma och ansvaret med allt vad det innebär snärjde en snara runt halsen på mig. En snara jag egentligen haft under ett par år och inte förstått vad den strypande känslan bottnade sig i. För jag har inte vetat vad “lyssna på din kropp och ditt sinne” betyder förrän nu. Ytterligare en förståelse som har vuxit fram. Men jag var tvungen att bryta ihop för att kunna och våga erkänna mina brister, våga visa mig sårbar inför mig själv och andra. Inte förrän då förstod jag vad lyssna på din kropp och sinne betydde samt att jag måste sänka mina krav och inte ta allt ansvar själv. Det handlade till stor del om mod och ödmjukhet.

Tacksamhet trots djup kris
Att bli mamma började inte som för de allra flesta för min del. Min son kom 11 veckor för tidigt. Alltså i vecka 29. Två månader tidigare än förväntat. Två månader längre föräldraskap än förväntat. Två månader “privat” föräldrautbildning på sjukhuset.

Inte nog med det råkade min son ut för en mycket allvarlig syrebrist i hjärnan i vecka 37 under en rutinoperation för ljumskbråck. Detta ledde till intensivvård på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i drygt en vecka. Där visade det sig att hela hans storhjärna är skadad. Alltså både höger och vänster hjärnhalva. De delar som står för all form av utveckling. Både fysisk, psykisk och emotionell utveckling. Där och då bröt jag ihop tillsammans med min man. 

Den starten önskar jag inga blivande föräldrar. Samtidigt som sådana kriser stärker en. Men just då kändes det rent ur sagt så jävla onödigt. Idag vet vi inte vad vi kan förvänta oss av framtiden. Det har gått ett par månader sen vi kom hem från sjukhuset. Varje dag är en tacksamhetsdag, att han visar välmående och att han vaknade upp från de tunga krampmedicinerna. Kramperna han fick i samband med syrebristen. Och idag förstår jag vad leva i nuet betyder. Vad tacksamhet är. För det är det som gör att vi klarar av vardagen, att vi fokuserar på det som är här och nu. För framtiden fortsätter vara oviss hur mycket vi än lägger energi på att tänka och oroa oss för den. 

Här kommer kravet på mig in igen och vad yogan har lärt mig. Den här hemska erfarenheten satte punkt för mig. På mina krav på mig själv. Att faktiskt stanna upp och lyssna till vad jag behöver för att fortsätta orka och hålla ihop. Utan yogan skulle jag inte haft så lätt att komma till den insikten. 

Tacksamhet gör gott. Det jag är djupt tacksam över är den svenska sjukvården. Tack! Och över mig själv med allt vad det innebär. 

Namasté.
Hanna Löfström 

Hannas videofavoriter på Yogobe

Alla Josephine Selanders chakrasekvenser - "Mycket bra genomgång för hela kroppen där jag har kunnat landa i min kropp, i mina tankar, i mina känslor och i min själ."

Lästips 

Vill du dela din berättelse?

Har du en resa och ett möte med yogan som du vill dela med dig av? Maila till [email protected] så sprider vi mer inspiration till fler. ​

Yogobe

Vi skriver, kurerar, skapar och gör vårt yttersta för att inspirera och guida våra läsare och medlemmar till balans och hållbar hälsa. När du saknar kunskap eller material inom ett visst ämne, tveka inte att kontakta oss: [email protected]