Många barn och unga mår psykiskt dåligt. BRIS har frågat ungdomar i landet vad de behöver för att må bättre – och vi vuxna behöver ge dem hopp om en bättre framtid. Läs mer här!
Varför mår våra ungdomar så dåligt?
Barns och ungas psykiska ohälsa handlar bland annat om att skolan skapar stress och oro, att elevhälsan inte finns för den som mår dåligt, att det är svårt att prata om sitt psykiska mående plus långa vårdköer och bristande stöd. Många är också oroliga över klimatkris och framtid, samt känner sig ensamma samtidigt som kropps- och beteendeideal skapar ångest och osäkerhet. Lägg till att våra unga idag växer upp i en tävlingsinriktad och individualiserad tid som skapar prestationsångest och känslan av att inte vara tillräcklig.
BRIS, Barnens rätt i samhället, har frågat barn och unga vad de behöver för att må bättre. Och vi vuxna behöver steppa upp. I en debattartikel listar representanter för BRIS, Mind, Suicide Zero och Tim Bergling Foundation vad unga behöver för en bättre dag. De menar att skolan spelar störst roll för barns och ungas psykiska hälsa – utöver föräldrarnas psykiska hälsa och socioekonomiska situation. Därför borde barns och ungas psykiska välbefinnande blir vägledande för skolpolitiken:
Så kan barn och unga må bättre
- Lyckad skolgång utan skadlig stress. Stressen i skolan påverkar barns och ungas hälsa på ett negativt sätt. Kunskaps- och betygskrav behöver anpassas till barns utveckling och förutsättningar. Alla elever måste få förutsättningar att gå ut skolan med fullständiga betyg, oavsett bakgrund eller funktionalitet. Ge bättre och mer anpassat stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
- Psykisk hälsa på schemat. Rusta unga med kunskap och verktyg för att förstå sig själva och andra – det behövs för att kunna förhålla sig till och hantera livet, motgångar och relationer. Organisera skoldagarna med elevernas välbefinnande som utgångspunkt. Att få till fysisk aktivitet och studiero spelar stor roll både för elevernas hälsa och för studieresultat.
- Fler vuxna med tid och kompetens att se eleven. Skolpersonal behöver tid, kunskap och verktyg för medmänsklig kontakt och meningsfulla samtal med unga. Och för att kunna sätta in individanpassat stöd och vård när det behövs, i samverkan med vård och socialtjänst. Med mer personal och högre vuxennärvaro – också på rasterna – läggs grunden för att alla barn och unga ska känna sig trygga i skolan. Ingen ska behöva utstå mobbning.
- Elevhälsa som främjar psykisk hälsa. Utvidga elevhälsans uppdrag, resurser och samverkan till att arbeta med förebyggande uppdrag och att tidigt identifiera elever som mår dåligt eller far illa. Säkerställ att barnen får den vård och det stöd de har rätt till.
- Stöd vid ofrivillig ensamhet. Ofrivillig ensamhet är farligt för hälsan, inte minst för ungas psykiska hälsa. Vuxenvärlden behöver mer kapacitet, kunskap och fler verktyg för att lotsa unga till sociala sammanhang och föreningsliv som kan råda bot på ensamhet som många unga upplever.
Källa: BRIS
Lästips
- Ensamhet i juletid.
- Medveten närvaro i skolan – Del 1, av Pål Dobrin.
- Hur går vi från stillasittande till barn i rörelse?
Videotips – yoga för barn och unga, hemma & i skolan
Yoga with
Accessible yoga for kids – a fun an easy class that anyone can join.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
For A Better Day
Den 5 december 2020 lanserade Tim Bergling Foundation initiativet For A Better Day (FABD), uppkallad efter en Avicii-låt. FABD är Sveriges största insamling av ungas idéer, tankar och förslag kring vad som behövs för en bättre dag. I höstas träffade Klas Bergling (pappa till Tim ”Avicii” Bergling och grundare av Tim Bergling Foundation) Stefan Löfven, tillsammans med generalsekreterarna från Bris, Mind, Suicide Zero och två ungdomar som representerar FABD och ”verkligheten”. De lämnade över boken ”Det här behöver vi For A Better Day”, en bok med 1 000 insamlade berättelser från barn och unga.
