"Så istället för att lova dig själv att träna varje dag eller gå ner 10 kilo i vikt, vill jag föreslå ett mycket litet, men mycket användbart, nyårslöfte, som fokuserar mer på din inre värld." Yogaläraren Frida Boström inspirerar oss till ett yogiskt nyårslöfte som vi faktiskt kan jobba för att hålla.
The benefit of a doubt
Det skrapar av stolsben mot golvet inne i yogashalan. Man mumlar till varandra och sträcker på sig. Kvällens satsang är slut, och jag tittar ner mot min anteckningsbok på golvet. Mitt på sidan har jag slarvigt antecknat ett uttryck på engelska: The benefit of a doubt. Jag återkommer till varför.
Längst fram i rummet står Sudhir Rishi, mångårig utforskare av yogafilosofins område. Sudhir har precis lett oss genom kvällens tema, hur inskränkta vi ibland är när vi tolkar det andra människor säger och gör. Han avslutade med att berätta en indisk legend som på ett karaktäristiskt sätt illustrerade fenomenet, och fick den knäpptysta publiken att bryta ut i ett spontant skratt. För min egen del, kanske eftersom vi precis inlett ett nytt år, gled mina tankar under berättelsens gång iväg, mot små vanskliga feltolkningar och stora, svåruppnåeliga nyårslöften.
Personligen har jag ingen större tilltro till löften med drastiska förändringar eller omedelbar avhållsamhet. Ofta klarar vi inte att hålla nyårslöften för att de är orimligt ställda; omfattande förändringar är ju inget som sker lättare för att december råkar övergå i januari. De tar tid, och fungerar bättre steg för steg. Så istället för att lova dig själv att träna varje dag eller gå ner 10 kilo i vikt, vill jag föreslå ett mycket litet, men mycket användbart, nyårslöfte, som fokuserar mer på din inre värld.
Foto: Bild från Sampoorna Yoga Shala, Goa
Självkritiken som ibland slår till
Om du som läser detta är det minsta lik mig så händer det att självförtroendet svajar. Det kan skakas av dåliga prestationer eller motgångar, och ibland är konstruktiv självkritik på sin plats. Men det finns en annan typ av självkritik, en helt meningslös form av oro som uppstår när du anar att någon har outtalade åsikter om dig – med andra ord när du tror att någon tänker något negativt om dig.
Tänk att du sitter vid ett bord tillsammans med 4-5 nya bekanta från yogavärlden, och ni pratar om klassen ni just deltagit i. På ytan inga konstigheter, men inom dig pågår en ström av tankar: Undrar hur länge de har känt varandra? Jag kanske var för dålig på klassen? Passar jag in här överhuvudtaget? Konversationen pågår som om inget har hänt, och det känns bra när någon vänder sig till dig och ställer en fråga. Nu är du med, känns det som, och du andas ut. Men när ni ska gå, och du frågar om hon kommer imorgon igen, får hon något frånvarande i blicken och svarar undvikande. Hon tittar bort, sen säger ni hej då och hon är försvunnen.
Det som sker inuti härnäst går snabbt och automatiskt. På en sekund har du totalt reviderat din uppfattning om att du har någonting med dessa människor att göra. Vad hon frågade vid bordet för ett tag sedan spelar ingen roll, hon ville säkert bara vara artig. Utan att veta vad du gjort, har du bestämt dig för att det var fel. Känner du igen dig?
Såna här situationer händer, det är oundvikligt att vi tolkar budskap från folk som omger oss. Men om du är utrustad med känsliga tentakler finner du kanske att din tolkningsförmåga ibland jobbar på icke ombedd övertid.
Ett verktyg för att bli lite snällare mot oss själva
De flesta av oss bär med oss erfarenheter från tidigare i livet som färgar vår uppfattning av omvärlden, och gör att vår första tolkning inte alltid är helt pålitlig. Och det är då räddningen är att vända sig till intellektet. Du känner säkert igen uttrycket jag antecknade i min skrivbok – the benefit of a doubt? Detta ska vi nu använda som ett verktyg för att bli lite snällare mot oss själva. Låt oss översätta begreppet till förmånen av ett rimligt tvivel:
Nästa gång du befinner dig i en situation där du märker att du börjar tolka vad någon annan säger eller gör på ett överdrivet negativt sätt för dig själv – Varför sa hon så? Varför känns det som att hon försöker bli av med mig? – identifiera dessa tankar för vad de är, nämligen en uppsättning instinktiva tolkningar. Och sedan, ge dessa första instinkter förmånen av ett rimligt tvivel. Jag har lärt mig att ställa mig själv denna lilla, rationella fråga: ”Skulle det kunna finnas någon annan förklaring till hans/hennes beteende än att jag gjort något konstigt?” Om svaret är ja måste jag hålla fast vid det, hur styltigt och banalt det än känns. Vilka dessa andra anledningar kan vara kan jag sen spekulera om, men just nu är det oviktigt.
Ifrågasätt det automatiska
Du kanske känner igen denna form av mentala medvetenhet om du prövat att meditera. Det jag beskriver är ett grundläggande sätt att lägga märke till och ifrågasätta sina egna automatiska tankemönster, och det fungerar. Efter en tid kanske du till och med upplever att frågan skiftar perspektiv, från att undra över vad någon annan tycker och tänker, till att fundera utifrån din egen utgångspunkt – vad anser jag om henne/honom/detta?
Kritikern kanske nu invänder att någon faktiskt någon gång kanske vill bli av med dig, och det är naturligtvis sant. Men de flesta gångerna är det antagligen inte så, och rent statistiskt finns det ingen anledning att gå till den mest negativa förklaringen per automatik. Människors beteende har mycket mer sällan någonting med en själv att göra än man tror, vilket är en klyscha så sann som någon annan. Till och med vanligtvis kärleksfulla yogis har ibland dåliga dagar, glöm inte det!
Övning ger färdighet
Tillbaka i yogashalan reser jag mig från golvet och testar försiktigt att lägga vikten på min vänsterfot som somnat. Man kan lära sig att sitta två timmar i sträck med korslagda ben, men det tar tid, precis som att jobba med sina tankemönster. Jag får fortfarande påminna mig själv då och då om att avhålla mig från instinktivt negativa tolkningar. Med det sagt, jag känner mig definitivt lugnare i en grupp okända människor nu, än vad jag gjorde på samma plats för ett år sedan.
Så, det nya året är tydligen här. Från mig till dig, ett litet, litet nyårslöfte. En sekund av rimligt tvivel som med rutin kan bli många sekunder, och till slut, ett lite lättare liv.
Lästips
- Skapa ditt yogaår – ett löfte från hjärtat, av Linda Åslev
- Self-Compassion förändrade mitt liv, av Anna Gordh Humlesjö
- Att leva i förändring, av Camilla Persson
Om Frida
Frida Boström är lärare i Vinyasa Flow och Ashtanga (200 hr RYS), utbildad i Goa. Hon är arkitekt från början, men har lagt karriären åt sidan efter en utbrändhet. Den första resan till ett ashram i Indien 2015 ledde till flera, och väckte en redan befintlig nyfikenhet kring filosofi och meditation, såväl som fysiskt utmanande yoga. Hon undervisar runtom i Stockholm, men är för tillfället tillbaka för att assistera under yogalärarutbildningar i Goa. Kontakta henne gärna med frågor! Du hittar Fridas hemsida här och kan även följa henne på Instagram: @frida_bostrom
Foto: Bilder från Sampoorna Yoga Shala, Goa
