Kan man bota inflammation med kost? Och vad är egentligen en inflammation? Näringsfysiologen Julia Mazowska reder ut begreppen och tipsar om vad som är bra att tänka på.
Vilken är den bästa antiinflammatoriska maten?
Antiinflammatorisk kost är ett hett debatterat ämne. Anledningen är att en inflammation som kan botas eller förebyggas med ett visst speciellt livsmedel låter som drömmen i de flesta öron. Men för att kunna diskutera hur inflammationer förebyggs eller botas med antiinflammatorisk kost behöver begreppet inflammation först utredas.
Definition av inflammation
Ordet inflammation kommer från latinets inflammatio som betyder brand. Den brukar beskrivas som svullnad, smärta, nedsatt funktion, lokal värmeökning eller rodnad. Det kan skiljas åt vilka processer som aktiveras och substanser som inkluderas, beroende på vilken vävnad som är inflammerad. Den kan vara kronisk eller akut, där den akuta fasen kan läka ut eller övergå till att bli långvarig (kronisk).
Kan det vara skadligt?
Inflammation är inte alltid något som är dåligt. Det vara svårt att överleva särskilt länge utan vår förmåga att skapa en inflammatorisk process.
Vid hård träning ökar inflammationsprocessen vilket har en viktig betydelse för hur stor effekten blir av själva träningen. Studier inom det här området har pekat på en minskad muskeltillväxt hos försökspersoner som styrketränade med antiinflammatoriska mediciner i kroppen, som till exempel Ipren. Man bör därför inte dämpa inflammationen vid träning eftersom det kan påverka träningsresultatet negativt. Inflammatoriska processer är därför inte alltid av ondo. Däremot finns det andra faktorer vilka ger förhöjda inflammationsvärden såsom:
- Rökning
- Fysisk inaktivitet och brist på träning
- Dålig sömn över längre tid
- För mycket kroppsfett
En ökad mängd kroppsfett ger orsak till en låggradig, ihållande inflammation. Risken att drabbas av låggradig inflammation är högre ju större mängd fett på kroppen, speciellt runt buken. Över tid ökar risken för typ 2-diabetes, metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom.
Gluten orsakar inte inflammation hos friska personer. Ungefär 1-3 procent av Sveriges befolkning har en kronisk sjukdom som heter Celiaki. Hos en person som har Celiaki reagerar kroppen med en inflammation där tunntarmens tarmludd bryts ner. Misstänker du att du har celiaki bör du inte utesluta gluten ur din kost innan du söker hjälp för besvären – eftersom det då är svårt att ställa en diagnos om du är symptomfri. Bara om du har celiaki kan gluten alltså ge inflammation, annars kan gluten inte ge inflammation.
Antiinflammatorisk kost och NNR
Inom forskning är den stora utmaningen att definiera antiinflammatorisk kost och på vilket sätt olika livsmedel skulle kunna dämpa en eventuell inflammation. Tidigare studier har visat att vissa substanser från olika växter har en effekt på inflammatoriska markörer. Den forskning som finns har däremot endast gjorts på cellprover. Tyvärr är resultaten för osäkra för att kunna gälla på människan. Det saknas alltså i dagsläget en vetenskaplig grund för att påstå att en viss kost minskar inflammation.
De livsmedel som presenteras som speciellt betydande har slående likheter med de allmänna kostrekommendationerna. I vården används inte mat för att behandla inflammation eftersom det saknas en tydlig definition om vad antiinflammatorisk kost är för någonting. Det finns inte heller någon kemisk mekanism som beskriver hur specifika livsmedel skulle utöva en antiinflammatorisk effekt och därför har det inte någon klinisk relevans i dagsläget. Kostråden från NNR (Nordiska näringsrekommendationerna) och Livsmedelsverket, vilar på en säker och bred kunskapsbas. Det är de här hälsoråden som hälso- och sjukvården rekommenderar att följa. Medelhavskost har dessutom visat sig ha bäst effekt långsiktigt vid viktminskning.
Medelhavskosten innehåller grönsaker, frukt och bär, baljväxter, rotfrukter, fisk och skaldjur, nötter och frön, fullkornsprodukter av bröd, mjöl och gryn, vegetabiliska oljor och matfetter, kyckling och ägg. Begränsat intag av rött kött, socker, salt och alkohol.
I Sverige har mer än 50% av hela befolkningen en övervikt sett till BMI. Övervikt leder ofta till en ond cirkel med fysisk inaktivitet och dålig sömn. Generellt sett, i motsatt positiv riktning, gäller att människor som äter bättre tenderar att motionera mer, få i sig mer vitaminer, har en bättre sömn osv.
Jag förespråkar att ett ökat välmående börjar med en varierad kost där du byter ut näringsfattiga livsmedel mot sådant som ger näring till både kropp och själ. Betyder det att du någon gång då och då får i dig en kanelbulle så är ju också det något som ger energi till att skratta och le mer. Den hemliga nyckeln är att göra allt med måtta. För mycket av allt är inte heller bra. Det är alltid helheten som räknas.
Lästips
- Mat som balanserar din vår, av Jasmin Hedlund.
- Vårstäda kropp, hjärta och sinne, av Leila Andersson.
- Fibrer – vad är de egentligen bra för?
Om Julia
Julia Mazowska är utbildad näringsfysiolog med en kandidatexamen vid Stockholms Universitet samt Karolinska Institutet. Hon har också studerat Idrottsnutrition på avancerad nivå vid Umeå Universitet samt idrottsmedicin vid GIH. Julia har praktiserat yoga sedan år 2003 och är internationellt certifierad yogainstruktör från Sampoorna Yoga School, Indien. Läs mer om Julia på hennes hemsida!
