Tack för lyckoruset!
Energi pulserar genom hela min kropp, har en känsla av att bara vilja dansa och kan inte sluta le. Detta trots att jag de senaste dagarna inte sovit mer än i snitt 5 timmar per natt (vanligtvis är jag nästintill deprimerad när timmarna understiger 8), inte intagit någon form av artificiellt berusningsmedel, inte träffat en ny flirt eller vunnit en resa till Indien. Faktum är att jag sitter ensam på ett försenat tåg mellan Karlstad och Halmstad. Vad kommer då dessa lyckokänslor ifrån?
Svaret är enkelt – ÄNGSBACKAS YOGAFESTIVAL.
Det började redan första dagen när Emma Öberg genom kundalininsmagi väckte min kropp och jag verkligen kände hur pranan (livsenergin) började flöda fritt.
Efter det studsade jag upp varje morgon klockan 06.30 för att börja dagen med mjuk Mysore för Maria Boox (måste träffa denna fantastiska kvinna igen) eller meditativa flöden för den beryktade Sky (wow, vilken närvaro. Är han upplyst?).
Yogadosen fylldes sedan kontinuerligt på under resten av dagarna med alltifrån djupa och lugnande klasser med bland annat fantastiska Simon Krohn (som verkar vara helt ego-befriad) till avancerade inversionsklasser med Sindre (killen med övernaturlig kroppskontroll), galen Jivamukti med Niklas och Øystein (störtsköna grabbar!) samt lekfull akroyoga.
När solen sen började gå ner trädde Viktor Frih tillsammans med andra musikaliska orakel fram och bjöd på magisk musik som resulterade i att ingen av oss kunde sitta still.
Visste ni att människor kan släppa loss och ha såhär kul utan alkohol?! :)
Det är dock inte bara yogan, meditationerna och musiken som skapat dessa lyckokänslor. Alla de kärleksfulla människor som rest från hela världen till denna plats mitt i Värmlandsskog för att generöst dela sin energi är också en starkt bidragande faktor till mitt saliga tillstånd.
Att vi även serverades den godaste vegetariska, Ayurvediska, Sattviska, ekologiska maten jag någonsin smakat gjorde inte heller upplevelsen sämre. Och att den fick intas (iklädd tight och sittandes barfota på marken) tillsammans med dessa fina människor resulterade i att den bara smakade ännu bättre.
TUSENTACK ÄNGSBACKA att ni gav mig och alla andra chansen att få uppleva detta. Vi ses snart igen!
Ps. Min strategi för att behålla det här stadiet av lycka blir att göra extra mycket yogobeyoga med Emma och Viktor. Hur klarade man sig innan Yogobe fanns liksom?! :)
