Skogsbad är att medvetet ta in skogen med sina sinnen och bli guidad i närvaro. Men vilka är hälsoeffekterna? Här kan du läsa mer om forskning och skogens lågintensiva stimulans som bidrar till att lindra oro och depression, samt boosta immunförsvaret!
Kontakt med naturen – fundamentalt för hälsan
Att vara i skogen känns inte bara bra, det ÄR bra för oss. Det kan läka oss och höja vårt immunförsvar på ett sätt som nu många vetenskapliga studier bevisar. Och visst kan det vara kul med mätbara tester, studier och forskning – men framför allt är det summan av alla delar i ett skogsbad som man ska uppleva i första hand, och inte de enskilda. Det är som vanligt, att vi är komplexa i vad som får oss att må bra och i balans.
Människor har egentligen varit mer utomhus än inomhus genom evolutionen, det är relativt kort tid av vår tillvaro som vi har tillbringat så mycket tid inomhus och i urbana miljöer – så vi har en brist på naturens olika element och dess läkande effekt på oss. Vi har förlorat kontakten med det som egentligen är vårt ursprung, och det vi själva är en del av. Kontakt med naturen är lika fundamental för vår hälsa som som regelbunden träning och bra kost, och vi har det inbyggt i vårt DNA att älska naturen.
Teorin att människor har ett biologiskt behov av den här samhörigheten med naturen kallas biofili. Det härstammar från grekiskan och betyder ”kärlek till livet och allt levande”.
Konceptet biofili spreds och blev populärt genom den amerikanske biologen Wilson på 80-talet, samtidigt som begreppet Shinrin-yoku etablerades i Japan. Fortfarande vad jag vet, är det Japan och USA ( västkust) som ligger i framkant med utbildningar, särskilda leder och utövande av Forest bathing/ Forest therapy. I Japan har skogen varit ett friskvårdsverktyg i flera decennier med stöd på högsta forsknings- och myndighetsnivå.
Naturvistelse på recept
Begreppet Shinrin -Yoku myntades på 80- talet i Japan, av chefen på Forestry Agency of Japan, motsvarigheten till svenska Skogsstyrelsen, när man försökte komma tillrätta med ohälsan man såg hos den stressade befolkningen som bodde i städerna. Det skapade ett folkhälsoprojekt som läkare i Japan kan skriva ut på recept och som lockar till sig många människor till de speciella certifierade Shinrin-yoku lederna som finns i Japan. En av de de bidragande personerna till Shinrin-yoku är är forskaren och läkaren Dr Qing Li, och han specialiserar sig framförallt på att se sambandet mellan immunförsvaret och skogsvistelser och han är fortsatt mycket aktiv förespråkare.
Man skiljer på Skogsbad, att medvetet ta in skogen med sina sinnen och bli guidad i närvaro, och Skogsterapi – som är en mer forskningsbaserad form under ledning av utbildade skogsterapeuter på särskilda leder. De kollar med mätinstrument deltagarens stressnivå i kroppen; blodtryck och puls, blodsocker och kortisol mäts, både före och efter. Därmed kan man få bevis för att turen gav effekt av stresslindring. Jag är noga med att vara tydlig med att jag arrangerar instruktörskurser i Skogsbad, inte den terapeutiska varianten.
Hälsoeffekter av skogsbad
Så vad har då studier visat att Skogsbad kan göra för människors hälsa? Det var först 2004 som man började med mer seriösa studier och tester, på det som man annars intuitivt känt på sig. Forskning visar att redan efter kortare vistelser i naturen med avsiktligt långsammare tempo och öppna, närvarande sinnen, gav enormt många fördelar – skulle det finnas ett piller som gav alla dom, utan några biverkningar, skulle det vara en mirakelmedicin!
Studier har visat att skogsbad kan
- Sänka puls och blodtryck
- Främja hjärta och blodkärl
- Sänka blodsockernivån
- Boosta immunförsvaret med en ökad mängd och aktivitet av sk. mördarceller.
- Förbättra kognition, koncentration och minne
- Reducera stress - sänker kortisol och adrenalin i blodet, främjar det parasympatiska nervsystemet och undertrycker det sympatiska.
- Lindra oro och depression
- Höja energinivån vid utmattning
Så det vi har känt på oss, stämmer bevisligen också. Skogen läker. Men vad beror det på?
Varför kan skogen läka oss?
Naturen erbjuder lagom med stimuli – lågintensiv stimulans – inte som stadens ständiga alarm och informationsbelastning. Det tycks vara gynnsamt för hjärnan. Naturen har visat sig göra underverk för att återställa uttömda frontallobdepåer. Den lågintensiva men vackra miljön tycks vara gynnsam för hjärnans DMN, Default, mode network ( standardläge) som är viktig för introspektion och prestation. Man har sett att aktiviteten i amygdalan ökar när vi ser bilder på stadsmiljö, den del av hjärnan som bearbetar rädsla och ångest. Naturbilder däremot når ”smartare” delar av hjärnan som frontalloben. Vi får en avlastad hjärna som klarnar, blir mer kreativ och som kan fokusera bättre.
Naturliga ljud som vind, fåglar, regn och rinnande vatten, har en lugnande effekt på oss, jämfört med artificiella ljud. Och även själva tystnaden är en lyx i dag, som vi aktivt behöver söka upp för att få.
Fraktalmönster är ett mönster som upprepas oändligt i naturen och som tycks ha en lugnande effekt på oss och våra hjärnvågor.
Fytoncider är en grupp ämnen som frisätts från träden, som är en del av deras egna immunförsvar som vi får ta del av. De tycks höja vårt immunförsvar genom att både öka mängden av och aktiviteten hos - våra NK celler, Natural Killer cells, en typ av vita blodkroppar som kan döda bl.a cancerceller. Fytoncider tros också ligga bakom vårt avstressade läge i kropp och hjärna i skogen.
Att få naturligt solljus i oss påverkar våra hormonnivåer av melatonin och serotonin. Melatoninet gör att vi sover gott om natten och är pigga på dagen. Serotoninet är ett viktigt ”måbra” hormon som spelar stor roll i vårt välmående och för vår tillvaro. Vi höjer dessutom nivåerna av detta hormon när vi är fysiskt aktiva, andas djupt och utövar medveten närvaro, yoga och meditation.
Siffror från olika studier om natur och hälsa
En holländsk forskning undersökte hur närmiljön påverkade att drabbas av olika sjukdomar. I studien ingick 345 143 människor och man tittade på tillgången till grönområde som låg en till tre km ifrån bostaden. De som bodde mer än 1 km ifrån drabbades oftare av sjukdomar såsom depression, ångest, hjärtproblem, diabetes, astma, huvudvärk, yrsel, tarminfektioner och luftvägsinfektioner.
I Kanada har man sett samma liknande resultat. I en studie som omfattade 31 000 människor, såg man att de som bodde i stadsdelar med mer grönt hade bättre hjärthälsa.
Enligt WHO lider 300 miljoner människor i världen av depression och sjukdomen är främsta orsaken till funktionsnedsättning. Amerikanska studier som bl.a innehöll hjärnscanning, visade att människor grubblade mindre och kände mindre oro och andra negativa känslor efter en 90 minuters promenad i skog jämfört med om de gick i stadsmiljö.
Hur lång tid man ska vara ute för att få dessa olika hälsoeffekter – verkar man inte riktigt veta. Det sägs alltifrån 15 minuter till optimalt 2 timmar till 3 dagar i månaden för bästa effekt. Men enligt en stor brittisk studie på 19 806 människor, verkade det som att minst 2, och upp till 5 timmar i veckan var en bra dos.
Så – är Skogsbad vårt nya friksvårdsverktyg?
X Cecilia
Läs mer om skogsbad, natur och löpning
- Skogsbad – upplev det kravlösa lugnet i naturen, av Cecilia Gustafsson.
- Forskning: Skogsbada för din hälsas skull, av Bianca Barck.
- Njut av löpning i terräng, av Magnus Hagström.
Videotips – skogsbad och yoga i naturen
Meditere with
Slå dig ner med ryggen mot en trädstam och bli guidad i en skön meditation.
Meditere with
Här får du en guidning som tar dig igenom upplevelsen av ett kortare, enkelt skogsbad.
Meditere with
En härlig meditativ paus i skogen för att bli grundad i kroppen och i nuet.
Yoga with
Låt mossan bli yogamattan och sjunk in i olika yinyogapositioner som passar extra bra i skogen.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
