Medveten närvaro i skolan – Del 3

Kan kroppsmedvetenhet vara en nyckel till minskad mobbning? En viktig del i debatten kring skolan och dagens ungdomar är en upplevd minskad empati hos våra ungdomar och en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden. Läs och diskutera – vad finns det för samband mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning?

---

I våra tidigare artiklar har vi konstaterat att mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati? De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna färdighet?

Empatin, mobbningen, kroppsmedvetenheten och hjärnan

Det här är den tredje delen i artikelserien om Medveten närvaro i skolan. Läs första delen här! I denna artikel tittar vi på sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Ett pedagogiskt exempel
Psykiatriprofessorn Daniel Siegel från Harvard är känd för sina pedagogiska förklaringar kring hur hjärnan fungerar, han ger följande exempel av en scen på skolgården som illustrerar vikten av kroppsmedvetenhet.

Tänk dig att en elev, låt oss säga att det är din dotter, möter en annan elev på väg hem från skolan. Eleven berättar för henne att han blivit illa behandlad av sina klasskompisar. När ditt barn får se och höra kamraten berätta om mobbningen denne blivit utsatt för – speglas automatiskt upplevelsen i hennes egen kropp. Lidandet, det vill säga rädslorna, sorgen och kanske ilskan speglas i den egna kroppen i takt med att hon får höra om knuffarna, förnedringen och de hårda orden. På så sätt blir upplevelsen av smärta, utsatthet och utanförskap hennes egen.

Den starka uppfattningen om att detta inte är ok och det naturligt efterföljande beslutet att informera lärare eller konfrontera mobbarna - kommer från att faktiskt ha känt och upplevt lidandet i sin egen kropp, inte från en intellektuell förståelse eller från att ha blivit tillsagd att man bör vara snäll mot andra.

Hemligheten bakom denna delade upplevelse är hjärnans spegelneuroner. Naturen har ordnat det så finurligt att upplevelsen, känslan, hos den som berättar överförs till den som ser och lyssnar. När du till exempel ser någon ramla och slå knät i en trottoarkant, kan det för en sekund vara som om du själv upplever smärtan. Du vill instinktivt hålla om ditt knä. Ditt ansikte kanske spontant tar uttrycket av att uppleva smärta och din mun formar ett Aj! Det är empati.

En förutsättning för att exemplet med mobbning ovan skall resultera i en stark övertygelse om att det inte är ok att mobba, är alltså att ditt barn lärt sig vara uppmärksamt på och kan identifiera vad som händer i den egna kroppen.

Fem domäner av medvetenhet
Daniel Rechtschaffen uttrycker det väl i boken Den medvetna undervisningen: “det handlar om att lära sig tyda kroppens språk - förnimmelserna.” Daniel har med hjälp av bland annat Daniel Siegel och Linda Lanttieri tagit fram en utbildning för att förändra skolor inifrån, genom att kultivera välmående hos både lärare och elever. Ett av de mest geniala greppen i den är det pedagogiska steg-för-steg-utvecklandet av inre färdigheter. Det handlar om fem domäner av medvetenhet som successivt bygger på varandra för att skapa en naturlig utvecklingskurva med slutmålet välmående, ansvarstagande och trygga elever. Förberedda för att gå ut i världen och ta itu med orättvisor och hållbart samhällsbyggande på alla plan. Den första domänen är kroppsmedvetenhet – att lära elever bli trygga i sina kroppar genom avslappningsövningar och medveten rörelse. Först när eleverna lärt sig lugna ned sig och blivit bekväma i sina kroppar går man vidare till Mental Medvetenhet, följt av Känslomässig Medvetenhet, Social Medvetenhet och Global Medvetenhet. Mer om de andra domänerna i kommande artiklar. Låt oss först titta närmare på relationen mellan hjärnan och kroppsmedvetenheten.

Hjärnan, kroppsmedvetenhet och tidens anda
Det är främst genom ett område kallat Insula som hjärnan uppfattar signaler från kroppens olika delar. Ju mer frekvent vi riktar uppmärksamheten mot kroppen, desto större växer sig insula och desto tydligare uppfattar vi i sin tur kroppens språk. Vi tränar oss att vända uppmärksamheten inåt och vara medvetet närvarande inom ramen för kroppen, ögonblick för ögonblick, vaksamt uppmärksamma på förnimmelserna som uppstår till följd av kroppens eller andningens rörelse för att kunna uppfatta och arbeta med kroppens språk.

Vi gissar att samhällets tempo, teknologi, filmer och alla de andra anledningarna vi nämnt tidigare är starka faktorer bakom den mer utmanande verklighet skolor och unga står inför. Rastlöshet, oro och korta uppmärksamhetscykler borde vara en naturlig konsekvens av att ha vant sig vid en iPad med spel eller film så snart en paus uppstår och vi föräldrar behöver fokusera på annat. Det finns helt enkelt så mycket att göra, så mycket stimuli tillgängligt att barnen inte hinner ha tråkigt och känna efter så ofta. Oavsett anledningen till de ökade utmaningarna i klassrummen så är övningar i kroppsmedvetenhet som att släppa en iskub i ett glas varmt vatten, nedkylningseffekten är omedelbar.

Medvetenhet minskar risken att falla för grupptryck
Tillbaka till skolgården och Professor Siegels exempel. Kroppsmedvetenhet är inte bara grunden för empatisk känslighet inför klasskamraternas orättvisa behandling och viljan att stå upp mot orättvisor. Informationen från kroppens språk kan över tid hjälpa oss att tydligare se och lära från sambanden mellan olika situationer och vår inre upplevelse av dem. Med kroppsmedvetenhet ökar med andra ord vår självkännedom. Det är också en viktig pusselbit på vägen mot att lära sig vad man själv står för och kan acceptera, i motsats till att låta sig styras och påverkas av grupptryck eller en överdriven viljan att vara andra till lags. Med denna typ av självkännedom minskar risken att våra barn och unga låter sig ledas in i saker som inte är bra för dem. Att samtidigt träna och växa i självmedkänsla och den trygghet det medför, gör att de kan bygga upp styrkan att våga säga ifrån, hävda sig själva och inte gå med på att göra saker de innerst inne inte vill. Med ökad kroppsmedvetenhet känner de signalerna i kroppen och lär sig lyssna på sin intuition och inre kompass.

Stress minskar empati och kroppsmedvetenhet
Stress vet vi också minskar empati. Dels beror det på utsöndringen av kortisol som bland annat ökar vårt tunnelseende och vår lättretlighet. Kanske beror det också på att vi sällan vänder uppmärksamheten inåt när vi är stressade. Stress, rastlöshet och oro är inte behagligt i kroppen. Det är mycket behagligare att undfly upplevelsen genom att vända uppmärksamheten utåt. Vid trauma och PTSD sker det automatiskt, kallat dissociation. Förmågan att uppfatta förnimmelser i den egna kroppen stängs ned av hjärnan som en självförsvarsmekanism. Det är en verklighet för många unga, både de som varit med om tuffa upplevelser i sin uppväxt här hemma, och inte minst de som kommer hit som flyktingar med hemska upplevelser av krig och förtryck i bagaget. Även mindre dramatiska men under lång tid pågående upplevelser kan få effekten av trauma.

Att känna in vad den andre känner och kunna relatera detta till hur man själv hade känt i samma situation och samtidigt ha förmågan att avgöra vilket agerande som på bästa sätt hjälper kamraten är en förmåga alla unga borde få chansen att utveckla.

Om den empatiska känsligheten sedan kombineras med viljan att stoppa eller mildra lidandet vi uppfattar hos andra (eller oss själva) så kallas det för medkänsla. Och det är precis vad vi alla och världen i stort behöver.

Vad tror du, kan det ligga något i vår gissning om att det finns ett samband mellan kroppsmedvetenhet och mängden yttre stimuli och distraktioner?

Tips på videor för medveten närvaro

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Lästips

• Här hittar du Del 1 och Del 2 i artikelserien Medveten närvaro i skolan!
• Läs mer om mindfulness här.
• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här hittar du Påls alla Time-in sekvenser online.