Hur ofta blir livet som man tänkt sig, egentligen? Som när min lugna bryggyoga blev som reahysteri i ett amerikanskt köpcentrum med hund och barn klättrandes på mig. Här delar jag med mig om hur ett inkluderande och accepterande sätt på yogamattan, och i livet gör saker och ting enklare – och hundra gånger roligare!
En av de stora delarna i yogan är att arbeta med och förbättra sin förmåga att hålla och behålla fokus utan att bli störd av det som händer runt omkring, eller av sina egna tankar som hoppar fram och tillbaka. I en av yogans viktigaste böcker, Yoga Sutras av Patanjali, finns i början en strof som på sanskrit lyder; "Yogaschitta vritti nirodhah". Det finns många översättningar av denna strof, en är ”To block the patterns of consciousness is yoga”. Yoga är alltså att blockera medvetandets, tankarnas, vanliga banor eller mönster. På så sätt ska man lyckas att vara fokuserad utan att störas.
Det som händer och hur man agerar på mattan överensstämmer ofta med hur det är och hur man agerar ute i livet. Ibland blir det extra tydligt. Som när jag tänkte mig en stilla yogastund på bryggan på ett av mina älsklingsställen. Solen glittrar i sjön, lätt bris, en fågel glider sakta över himlen, jag känner solens värme mot mitt ansikte och hör kluckandet från vågorna när de slår emot båten som ligger ankrad vid bryggan. Allt är ljuvt, harmoniskt och stilla. Jag sitter på mattan och andas in… andas ut. Är i Känslan, i yoga.
Jag börjar mjukt göra mina solhälsningar och helt plötsligt är det som om jag befinner mig mitt på en motorväg eller i ett amerikanskt köpcentrum under värsta reahysterin! Vad händer?! Hund och barn kommer och vill vara med, slåss om uppmärksamhet och vill så gärna vara nära, nära. Prata, gosa, ha kontakt…
Jag vill bjuda in, inkludera, aldrig exkludera
Min familj runt omkring försöker avstyra dem och locka dem därifrån, men jag känner – nej. Vill de vara med mig på mattan ska de få vara det. Vad får min son för uppfattning om mig och yogan om det hela tiden låter ”stör inte mamma nu, hon yogar”? Jag vill ju med yogan bjuda in, inkludera, och aldrig exkludera. Jag tänker att om han är med mig och ser vad jag gör blir det en naturlig del i hans liv. Något naturligt att se, uppleva och, om han vill, praktisera själv.
Min uppgift, utmaning, i det hela är fokuset. När i livet går allt enligt plan? När blir det verkligen EXAKT som vi tänkt oss, eller planerat? I stort sett aldrig är min upplevelse. Som det är i livet är det på mattan. En tänkt stilla yogastund med bara mig själv blir istället en härlig upplevelse, med kontakt, extra vikt, skratt och faktiskt ett fantastiskt fokus! Inte alls det jag planerade utan bättre när allt kommer omkring.
Så nästa gång du är med på en yogaklass och du irriterar dig på hur den som guidar pratar, hakar upp dig på hur personen på mattan bredvid dig andas eller något helt annat... Ta det som ett utmärkt tillfälle att öva på ditt fokus och släpp det andra. Oavsett vad som pågår runt omkring dig så har du en bra stund i dig själv, tack vare ditt fokus. Och till slut också ett lugn.
Men du – glöm inte bort att leka lite själv också!
Länktips
- Kör lite yoga på barnens villkor, klicka här för att komma till våra barn- och ungdomssekvenser online!
- På med lekhumöret och häng med på Safari med barnyoga, av Sigdis Rutardottir.
- Att vara en yogamom hela livet, av Emelie Steen.
Häng med och var lekfull i sommar – dela gärna dina stunder under hashtaggen #beyogaplayful så inspirerar vi varandra till mer lek!
Anna Fannberg
