Överrörlighet och yinyoga

Olika stor rörlighet i lederna

Hon ligger där på sin yogamatta bredvid min. Klassisk musik flödar ur högtalarna, och vår lärare Paul Grilleys instruerande ord hörs i bakgrunden. För en estetiskt orienterad yogi med okunskap om det faktum att varje individs skelett är olikt andras, ser det förmodligen ut som att vi praktiserar två helt olika typer av yoga. I själva verket praktiserar vi båda samma yinyoga position, i syfte att påverka samma del av kroppen. Janet Lau, med sina rörliga leder och ett skelett som tillåter ett stort rörelseomfång ligger vackert insvept i sina egna armar och ben, medan jag själv i jämförelse knappt rört mig innan jag funnit stretchen. Våra lärarkollegor skojar skämtsamt med att jag i alla fall är ”Janet of Life” med min polisbakgrund och historier utanför yogamattan. På mattan är jag nämligen långt ifrån Janet, och vad som ofta med negativ ton kallas för överrörlig. Något som ofta skapar missförstånd hos både elever och lärare, och som helt i onödan håller en stor del elever borta från yin yoga.

Fokus på muskler eller skelett och ligament?

Den första frågan en yogi måste ställa sig inför sin praktik är huruvida avsikten är att jobba med muskler eller skelett/ligament. Vill du stärka musklerna för att stabilisera dina leder eller stretcha dina ligament för att öka rörligheten i dina leder? Vi alla behöver båda, och i den här texten utforskar vi alternativ nummer två; att stretcha ledernas ligament. 

Två typer av vävnader.

För att skapa en någorlunda enkel grund och förståelse för hur vi måste praktisera yoga på olika sätt med olika attityd, kan vi kalla muskler för yangvävnad och skelettet för yinvävnad. I yinvävnader inkluderar vi även ligament (fascia). För att kunna utöva yoga förenligt med sin avsikt bör en yogi lära sig känna skillnad mellan muskel- respektive ligamentsensationer. Muskelstretch känns generellt skarpare och ytligare och är ofta lättare att känna igen, medan ligamentförnimmelser är djupare, av den anledning att ligament är den vävnad som på djupet håller ihop skelettets delar i en led.

Du är unik

Att vi alla är olika vet vi. Det ser vi på ytan. Men att vi alla är olika även i våra djupaste leder är för de flesta inte helt klart. Faktum är att ditt skelett inte är likt någon annans. Längden på dina lårben, djupet i din höftledsgrop, tjockleken på din höftledskula och avståndet mellan dina ryggkotors kotutskott. Hundra procent olikt någon annans. Och detta är enormt viktigt, då det har stor betydelse vad gäller hur stort rörelseomfång du har möjlighet till i en yogaposition.

Tension vs compression

I yoga är det två saker som avgör hur långt vi kan gå i en position. Tension eller compression. I praktiken innebär detta att när du intar en position så kommer du att begränsas av antingen tension, vilket innebär spänningar i dina muskler/fascia, eller ett anatomiskt stopp där dina skelettdelar möts och du är i kompression. Efter veckor, månader, eller år av yoga kanske du kommer förbi dina spänningar, vilket innebär att du då hamnar i ditt anatomiska stopp. Detta i sin tur innebär att ben möter ben (oftast med någon vävnad emellan, som bursa), och där är det stopp. Du kommer aldrig kunna pressa förbi ditt skelett, och någonstans behöver vi (vårt ego?) acceptera att vi inte har ett skelett som tillåter oss att utföra vissa positioner, oavsett hur mycket vi får höra att vi kan andas mer eller pressa lite djupare.

Hitta balans

För en del, som min kollega Janet, tillåter skelettet stora rörelseomfång, vilket ofta kallas för överrörlighet. Innebär detta att Janet inte ska utöva yinyoga med risk för att skada sig? Well, du kan överdriva och övergöra allt. Du kan praktisera yangyoga och skada dig, likväl som du kan praktisera yinyoga och skada dig. Med rätt attityd och kunskap om din anatomi, så kan du precis som Janet utöva yinyoga med lika mycket effekt som alla andra. Du måste bara förstå skillnaden i hur du ska praktisera och hitta din egen balans i hur långt du kan gå i varje position, oavsett yang- eller yinyoga.

The shape of your bones

Det första vi måste släppa är att överrörlighet är något negativt. Det är helt enkelt bara ”the shape of your bones”. Är du väldigt rörlig i dina leder behöver du förmodligen praktisera en del yangyoga för att stabilisera dina leder, men du kan (behöver) likväl praktisera yinyoga. På rätt sätt, med rätt attityd.

Theory of exercise

ALLA vävnader i kroppen behöver tränas, i enlighet med dess typ. Yangvävnad tränas på yangsätt, det vill säga muskler tränas med repetition, rörelse och antal andetag. Yinvävnader, som är aktiva levande vävnader i kroppen, måste också tränas, men på ett yinsätt med en yinattityd, det vill säga statiskt med stillhet och antal minuter. När risk och skador uppstår i yinyoga beror det helt enkelt på att yinyogan utövas med en yangattityd.

Varför utövar vi yinyoga?

I yinyoga vill vi återskapa full rörlighet i våra leder. Ju äldre vi blir desto mer torkar vår fascia ut, som gör att våra leder drar ihop sig. På energinivå vill vi stretcha våra ligament för att öppna upp för ett flöde av chi/prana i våra meridianer/nadis, som sägs stagnera framförallt i våra leder. För en elev med ett skelett som tillåter stora rörelseomfång innebär det även där att frihet för ett fritt flöde av chi/prana behöver skapas. Som nämnt ovan är yinvävnader aktiva levande vävnader som behöver stretchas för att undvika stagnation.

Riktlinjer för överrörliga (och resterande) elever

När vi praktiserar yinyoga intar vi formen av en position med ett syfte att stretcha ett visst område (target area). För en del känns positionen ganska omedelbart. För en del, med ett skelett som tillåter ett stort rörelseomfång behöver de gå djupare in i positionen för att känna stretchen där dom vill ha den. Viktigt där kan vara att tänka på att se till att hålla känslan av stretchen centralt på den muskelgrupp postionen syftar till. Låt oss exempelvis ta Dragonfly Pose som syftar till att stretcha muskelgruppen längs insida lår, våra adduktorer. Om stretchen känns väldigt nära leden, alltså nära ligamenten i höftleden eller längs insida knä, kan det vara en bra idé att modifiera positionen så att du känner den i ”magen” på addukterarna, det vill säga centralt i mitten på insida lår. Vi riktar nämligen inte enbart in oss på ligamenten i yinyoga, utan även vår fascia som omsluter och penetrerar våra muskler. Med detta i åtanke kan du flytta stretchen mer mot muskelfascian och hålla stretchen något mildare just kring ligamenten.

Överrörliga Janet om varför hon praktiserar yinyoga


There are many flexible people over here in Asia and we love Yin Yoga. For me, there are a few things I get from yin which I couldn´t get from yang:

• A platform to meditate. 

• It helps me relase my emotions. Being flexible in poses doesn't mean we cannot feel the stretch. Especially the rebound. In my earlier days (when I was working through the tension), many poses stirred up my anger and frustration. By learning to hang in with the pose, I learned to recognize my emotions and stay with discomfort.
• I've noticed that when I'm challenged by emotional storms or when my body are about to get sick, my body becomes a lot tighter (might not look tight on the outside but it feels VERY tight), and afterwards I usually feel more nourished and supported.
• Yin helped me gain my flexibility a lot quicker than yang, and it helps me maintain the flexibility. (I don't get as open if I only do yang), especially since I do a lot of handstands and stuff, my body can become relatively tight (again maybe not to the eyes of general public), so yin helps me maintain my full range of movement.
• The nourishment, healing and quietness of yin cannot be replaced by yang.

Yinattityd

Så yogis, utöva din yinyoga med en yinattityd. I yinyoga handlar det inte om hur djupt du kan gå i en position. Det handlar om att hitta sensationen från insidan, och stanna där i x antal minuter. Bernie Clarks mantra kan ofta vara till stor hjälp i yinyoga: ”if you're feeling it, you're doing it”

Skribent: Sofie Ringsten